Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

"Helst en dotter" – varför är det så?

I Sverige vill många, framförallt kvinnor, helst ha döttrar. Det visar forskning – och det syns i olika föräldraforum: ”Efter två söner vill jag inget hellre än att få en flicka” skriver en blivande mamma. Men vad beror det på? Experterna förklarar.

”Jag vill ha en dotter”
”Jag vill ha en dotter” Foto: Unsplash

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

”Jag har tre söner och skulle så gärna vilja ha en dotter. Min man vill absolut inte ha fler barn, men jag längtar så mycket efter en dotter. Vad ska jag göra?”

Frågan är ställd av en anonym kvinna i ett föräldraforum på nätet.

Läs också: ”Jag kände mig otacksam som önskade mig en dotter”

Att hon är anonym är inte så konstigt. Att längta efter ett barn av ett visst kön är inte riktigt politiskt korrekt – men forskning från Stockholms universitet avslöjar att svenskar faktiskt har en stark förkärlek för döttrar. Det betyder i klartext att föräldrar i viss mån hellre vill ha en flicka än en pojke.

– Allra helst vill man ha en av varje, så är det i nästan hela världen, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Som demograf studerar han mönster i barnafödande och kan se att de som fått en pojke och en flicka är mindre benägna att skaffa fler barn, medan det är 25 procents högre sannolikhet för att de som har fått två barn av samma kön skaffar ett tredje. Och bland dem som fått två pojkar är det vanligare att skaffa ett tredje barn än bland dem som fått två flickor.

– Det tolkar vi som ett uttryck för att man gärna vill ha åtminstone en dotter, säger Gunnar Andersson.

Större flicklängtan nu

Han konstaterar att sedan 1980-talet har svenskarna en större flicklängtan än vi hade förr i tiden. Likadant ser det ut i Norge och Danmark.

– Vi vet inte varför, men kanske kan det ligga något i att det går bättre för flickor i skolan och att egenskaper som anses klassiskt kvinnliga är värdefulla i kunskapssamhället, säger Gunnar Andersson.

Av tradition står pojkar högre i kurs i vissa delar av världen, till exempel i Kina och Indien, ungefär som det såg ut i Sverige på 1800-talet. Då levde vi i ett jordbrukssamhälle där det var sonen som ärvde gården och förde familjens namn vidare.

Idag har dock flickorna kommit ikapp och flickor blir lika effektiva försörjare som pojkar när de blir stora.

– Dessutom förväntas de vara mer pålitliga än män när det gäller omsorg och sociala kontakter enligt vår forskning, säger Gunnar Andersson.

När programledaren och bloggaren Magdalena Graaf väntade sitt fjärde barn för fyra år sedan blev hon besviken när ultraljudsbilden visade att barnet var en pojke. På sin blogg skrev hon: ”Aaaahhh, jag gillar egentligen inte fotboll! Jag vill gå på balett och ridskola! Jag känner mig ensam! Det bara rapas, kissas på kanterna, bufflas och wrestlas här hemma”. Hennes bekännelse möttes av såväl ilska (över att man inte får önska kön) och igenkänning (där flera mammor berättade att de känt samma sak).

Identifikation är en viktig faktor när mammor önskar sig döttrar

Malin Bergström är Vi Föräldrars barnpsykolog (och själv mamma till tre söner innan hon fick en efterlängtad flicka som fjärde barn). Hon säger att det bland kvinnor idag är mycket mer tillåtet att prata om sådana här föräldraskapsfrågor än det var förr i tiden – och att det också är tillåtet att känna sådana känslor offentligt.

– Jag tror att alla känslor mår bra av att ventileras, särskilt de som betraktas som fula och förbjudna. Och förutsättningen för att våga prata om att man önskar sig en dotter är att man är helt trygg med att man älskar sina söner lika mycket.

Malin Bergström ser att identifikationen, att få ett barn som blir en förlängning av en själv, är en viktig faktor när mammor önskar sig döttrar.

– Men jag har också hört det motsatta, att män önskar sig söner för att det precis på samma sätt blir lättare att relatera till sitt barn under livets olika faser, säger Malin Bergström.

Hon säger att vi idag, och sedan en tid tillbaka, även uppfostrar våra söner till närhet, vilket betyder att pojkar blir känslomässigt närmre sina föräldrar och farföräldrar.

– Könsrollerna luckras upp och de traditionellt manliga egenskaperna, som att vara macho och kunna bära tungt, inte är så gångbara i vår tid, säger Malin Bergström.

Pappor har mer kontakt med sina barn

Den insikten kan göra att vår så kallade flick-preferens inte blir lika stark i framtiden – när även pojkar förväntas ta ansvar för hem och familj.

Ann-Zofie Duvander, universitetslektor i sociologi och demografi vid Stockholms universitet och expert på familjepolitik, säger att forskning ännu inte kan visa att de män som är delaktiga i att ta hand om sina barn också kommer dem närmare – men hon säger att det är troligt.

– Det är mycket som spelar roll för hur nära man blir sina barn och barnbarn. En viktig faktor är förstås om man bor nära. Jag tror att den part som tills nu har haft sämst eller minst kontakt med barnbarn är en frånskild farfar som kanske inte har tagit hand om sina egna barn när de var små. Men numera har ju pappor mycket kontakt med sina barn även om föräldrarna bor isär och det påverkar ju relationen i framtiden, säger Ann-Zofie Duvander.