Vad händer med ditt barn om du dör?

Vad händer med barnet om båda föräldrarna dör? Kan man påverka vem som i så fall ska ta hand om barnet? Och vad händer om en av föräldrarna dör? Vi reder ut.

När man blir förälder väcks många tankar som man kanske aldrig har tänkt förut. Vissa kan vara snudd på outhärdliga.

Som det här med döden. Att dö, som förälder. Att inte bara försvinna, utan att också lämna sitt barn ensamt kvar.

Många orkar kanske inte mer än att snudda vid tanken. Men samtidigt: Man vill ju veta. Man vill att ens barn ska ha det bra, oavsett vad som händer.

Så här är det:

Om barnet har två föräldrar som är vårdnadshavare, och om båda föräldrarna dör, ska socialtjänsten i den kommun där barnet bor se till att barnet blir omhändertaget.

Ibland finns det en mormor, farbror eller vän till familjen som barnet känner väl och som tar hand om barnet i alla fall inledningsvis (och som barnet alltså blir tillfälligt placerat hos). Ibland får barnet komma till en jourhem*.

Oavsett vilket ska socialnämnden (som bestämmer om socialtjänsten) se till att det så snart som möjligt utses en, eller högst två, så kallade särskilt förordnade vårdnadshavare (är de två ska de vara gifta eller sambor) som kan företräda barnet nu och i framtiden.

Porträttbild på Rebecca Berg, utredare vid Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF).

Rebecca Berg, utredare vid Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF).

– En särskilt förordnad vårdnadshavare ska se till att barnet får sina behov tillgodosedda; att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran, berättar Rebecca Berg, socionom och utredare på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF).

För att kunna utse en eller två särskilda vårdnadshavare gör socialnämnden en utredning. Socialsekreterare pratar med personer som känner barnet: släktingar, eventuella syskon, personal i förskolan, personal i skolan – och barnet självt, förstås.

Utredningen ska göras skyndsamt. När den är färdig är det en domstol som beslutar.

Läs också: Hur pratar man med barn om döden? Barnpsykolog Malin Bergström svarar

Vem får vårdnaden om båda föräldrarna dör?

Men – barnet, barnen? Vem tar hand om dem innan socialtjänstens utredning är klar?

Ibland, kanske ofta, är det redan tillfälligt ordnat för barnen, säger Anna Svennblad, socionom och utredare på Socialstyrelsen.

– Barnen kanske redan är hos sin farmor och farfar. Det kanske fungerar bra, kanske kan barnen få vara kvar där. Det kanske rentav är via farmor och farfar som socialtjänsten får veta vad som har hänt. Barnets farmor och farfar kanske hör av sig till socialtjänsten och berättar, och det kan vara det som gör att processen sätts igång.

I praktiken, säger Anna Svennblad, är det egentligen bara när det inte redan finns någon för barnet som socialtjänsten behöver träda in och ordna barnets situation akut.

När kan det vara så?
– Till exempel var det så efter tsunamin i Thailand, då stod socialtjänsten på flygplatsen för att möta barn som kom hem utan mamma och pappa. Sådana gånger behöver socialtjänsten träda in och se till att någon tar hand om barnet.

Socialtjänsten har alltid det yttersta ansvaret, men det vanliga i sådana här situationer är att det redan finns någon hos barnet som barnet är trygg med, säger Anna Svennblad.

Jourhem
Ett jourhem är en familj som på socialtjänstens uppdrag akut tar emot barn som av någon anledning inte kan bo tillsammans med sina föräldrar.

– Och det är ofta det allra bästa för barnet; att få vara kvar i sitt sammanhang. Om föräldrarna till exempel har dött i en trafikolycka ringer polis till anhöriga och kontaktar socialtjänsten, och sådana gånger är barnet ofta redan tillsammans med någon som det känner sig tryggt med. Men om det inte finns någon hos barnet, eller om det är direkt olämpligt att den eller de som är hos barnet tar hand om det, kan det bli aktuellt med en jourhem.

Att berätta för barnet

Barnet behöver få information om vad som har hänt, anpassat efter situationen, barnets ålder och mognad – men vem berättar för barnet?
– Ibland är det socialtjänsten, sjukvårdspersonal eller polis som berättar, men ofta är det bästa att en anhörig är med när barnet får informationen, säger Anna Svennblad.

– Det är olika, men min erfarenhet är att barnet helst vill att en anhörig är med, och barnet kan så småningom behöva höra vad som har hänt många gånger, från olika personer och i olika versioner. Särskilt när det har hänt så här stora saker kan man hamna i chock, och då får man svårt att ta emot information.

Föräldrars önskan om vårdnadshavare

Ett större barn har lyft upp och håller om en liten flicka.

Foto: Unsplash

I alla beslut som rör barn ska man ta hänsyn till barns vilja och önskan.

En del föräldrar skriver ett dokument där de berättar vem eller vilka de önskar ska bli vårdnadshavare för barnet om de dör. Om det finns ett sådant dokument ska socialtjänsten utgå från det – men det är inte säkert att det blir som föräldrarna har önskat. Socialtjänsten ska i sin utredning utgå från barnets bästa, och det kan ha hänt saker sedan föräldrarna skrev sitt dokument; något som gör att de vårdnadshavare föräldrarna har önskat inte längre bedöms vara de lämpligaste.

Kanske finns det till exempel redan så många barn i den önskade familjen att det inte finns utrymme för ett eller flera till. Kanske har anhöriga eller förskolepersonal åsikter om föräldrarnas val. Kanske har den tilltänkta familjen flyttat och bor inte längre där barnet behöver bo, nära kompisar, släkt och förskola. Eller kanske har barnet egna tankar om var det vill bo, tankar som inte stämmer överens med föräldrarnas önskemål.

– Man ska ta hänsyn till barns vilja och önskan i alla beslut som rör barn. Det betonas både i föräldrabalken och i barnkonventionen, säger Rebecca Berg.

Bör man som förälder upprätta ett dokument som visar vem man vill ska ta hand om barnet om man dör?
– Vi brukar inte ge några sådana råd, säger Rebecca Berg. En del föräldrar gör så, men jag vet inte hur vanligt det är – och just med tanke på barnets delaktighet kanske det inte alltid är det bästa. Som förälder kan man ha skrivit att man önskar att moster eller någon annan ska ta hand om barnet om man går bort, men om det händer kanske barnet har hunnit bli 12 eller 13. Relationen till moster kan ha förändrats men barnet kan känna sig ofri att önska någon annan vårdnadshavare.

Att skriva ett dokument med önskan om vårdnadshavare

Om man vill skriva ett dokument som visar vem man vill ska ta hand om barnet om man dör – hur gör man?
– Då kan man vända sig till socialtjänsten i sin kommun och säga att man vill ha hjälp att skriva ett önskemål om vem ska efterträda mig och min partner om vi går bort som föräldrar, säger Rebecca Berg.

Måste man kontakta socialtjänsten? Kan man inte skriva ett dokument själv?
– Jo, det kan man göra. Det finns inga krav hur ett sådant dokument ska se ut. Det är ju en önskan, och det fungerar inte på samma sätt som ett testamente rent juridiskt.

Ett sådant dokument kan formuleras på olika sätt. Man kan till exempel skriva: ”För den händelse vi båda avlider innan vårt/våra barn fyllt 18 år vill vi att X ska ha vårdnaden för vårt/våra barn”.

Läs också: Prata med barn om döden – ska man göra det? I så fall hur, och när?


Om en eller båda föräldrarna dör – vem får vårdnad om barnet?

  • Om barnet har två föräldrar, båda har vårdnaden och en förälder dör blir den andra föräldern automatiskt ensam vårdnadshavare.
  • Om bara en förälder har vårdnaden och den föräldern dör ska i första hand den andra föräldern bli vårdnadshavare och utses så snart som möjligt – om det inte anses mer lämpligt att en eller två andra personer blir särskilt förordnade vårdnadshavare (i förälderns ställe).
  • Om båda föräldrarna dör ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses så snart som möjligt.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren