När barnet har ont i magen – så här kan du hjälpa
Ont i magen – så vanligt hos barn, men så jobbigt! Hur kan man hjälpa? Och när är det dags för doktorn? Vi har frågat barnläkaren Gösta Alfvén.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
När ett barn har ont i magen kan man som vuxen nästan känna det i sin egen kropp.
– Det är som om barnets smärta går rakt in i oss. Vi upplever den. Med hjälp av hjärnans spegelneuroner avläser vi den omedvetet, och det är bra. Det hjälper oss att ta den på allvar, säger Gösta Alfvén, barnläkare och specialist på barn och smärta.
Att ta smärtan på allvar är precis vad vi ska göra, för barns symtom behöver en förklaring. Det är ju med hjälp av den som vi kan hjälpa barnet. Men när det gäller smärta är förklaringen inte alltid så lätt att hitta.
– Har barnet hosta vet man att det kommer från luftvägarna och att det förmodligen beror på en infektion eller kanske allergi. Smärta är ofta svårare att bedöma om det inte är så att barnet har ont för att det har ramlat och gjort sig illa, säger Gösta Alfvén.
Orsak till magont – något i kroppen eller stress?
Beror barnets magsmärta på något organiskt, det vill säga kroppsligt? Eller är det ett stressymtom, det vill säga psykosomatiskt? Det är två huvudspår man bör fundera på som förälder, tycker Gösta Alfvén.
– Om Kalle brukar få ont i magen när vi är på väg till förskolan på morgonen, om han kanske till och med säger ”Jag har ont i magen, jag vill inte gå till föris!” – då är det en tydlig indikation på att det är stressrelaterat. Men om Kalle sitter och tittar på sitt favoritprogram på teve och plötsligt drar ihop sig i magsmärtor, då måste man fundera mer på den organiska orsaken.
Gösta Alfvén tycker att vi ska försöka tänka utifrån båda perspektiven parallellt. Men det är inte alltid så tydligt som för Kalle i exemplet ovan.
Stress vanlig orsak till ont i magen
Stress är den vanligaste orsaken till magont hos barn. Enligt Gösta Alfvén är stress orsaken till minst hälften av alla fall, kanske mycket mer än så.
– Så om barnet har ont i magen är det bra att fundera på om det är något särskilt som händer i barnets liv just nu, något som barnet kan uppleva som stressande.
Kanske barnet nyligen har börjat i förskolan. Kanske favoritpedagogen är sjuk eller har slutat, kanske barnet har fått ett syskon eller kanske föräldrarna är osams. Allt sådant kan leda till negativ stress och ont i magen – psykosomatisk magsmärta, som det ibland kallas.
Psykosomatisk smärta
Att smärtan är psykosomatisk betyder inte att den ska viftas bort som ”pjåsk” eller ”bara något psykiskt”. Istället ska den ses som ett tecken på att barnets fysiska symtom har psykiska orsaker som behöver tas på allvar. Man skulle kunna uttrycka det som att det mag-onda har något viktigt att säga oss om hur barnet har det i sitt liv just nu.
Ibland utkristalliserar sig ett tydligt mönster: ”Aha, det är när vi ska gå till förskolan som Kalle får ont i magen, aldrig annars.”
– Då får man ta itu med det, ta reda på mer, prata med Kalle. Man kanske kan säga: ”När vi går till föris brukar ju du ha ont i magen – är det något särskilt som händer där?” Och man kan prata med personalen, diskutera varför Kalle har det lite extra jobbigt just nu och hur man kan hjälpa honom genom att minska stressen.
Men, påpekar Gösta Alfvén, man ska samtidigt vara medveten om att stressen, och därmed även smärtan, är en del av livet.
– Så det kan också vara bra att avleda Kalle och hjälpa honom att intressera sig för annat. Om vi vet att Kalle är orolig inför förskolan, då konstaterar vi det. Och så säger vi: ”Vad ska vi göra nu, som du tycker är roligt?” Kalle kanske vill läsa en saga, och den kontakten – att du sitter nära, att han känner sig trygg och blir stimulerad – gör att stressen hamnar i bakgrunden, att han kan hantera den.
Magont med fysiska orsaker
Men lika viktigt som att leta förklaringar till att det magonda skulle kunna bero på stress är det att lägga märke till sådant som tyder på att det magonda har en kroppslig förklaring. Om till exempel allt funkar bra, om barnet är på gott humör men plötsligt rycker till och tar sig för magen – då ska man ta det på allvar.
– För även om stressrelaterade orsaker är vanligast är även det kroppsliga spåret viktigt, ibland väldigt viktigt, säger Gösta Alfvén.
För föräldrar är det inte alltid så lätt att avgöra om det är kroppsligt eller inte, än mindre att veta vad man i så fall ska göra åt det. Men föräldrar känner sina barn. Om de upplever att barnet är allmänpåverkat – kanske hängigt och medtaget, inte riktigt sig likt – bör de rådfråga vårdpersonal, anser Gösta Alfvén.
Så här kan du hjälpa när barnet har ont i magen
Bekräfta, förstå och försöka få barnet att tänka på annat. Det är vad man kan göra som förälder. Vi förklarar hur.
– Å ena sidan ska vi vara öppna för barnets smärta så att vi känner när och om vi måste göra något åt den. Å andra sidan bör vi, när vi har förstått vad smärtan beror på, hjälpa barnet att tänka på och bli intresserat av annat, säger barnläkare Gösta Alfvén.
Men man kan väl inte tänka bort smärta, kanske någon invänder.
Nej, men man kan hjälpa hjärnan att dämpa smärtan. Neurobiologin har lärt oss att den främre delen av hjärnan utsöndrar smärthämmande ämnen när den aktiveras, berättar Gösta Alfvén. Och den aktiveras, enkelt uttryckt, när vi gör sådant som vi tycker om att göra.
Att hjälpa ett barn som har ont kan alltså sammanfattas i tre till synes paradoxala punkter:
1. Bekräfta smärtan – låt barnet förstå att du vet att det har ont.
2. Försök förstå smärtan – är den psykosomatisk, det vill säga händer det något i barnets liv just nu som kan vara stressande? Eller är det något kroppsligt (vilket kan innebära att det krävs vård)?
3. Hjälp barnet att tänka på annat. Använd din fantasi för att fundera ut saker som barnet tycker om att göra – kanske läsa en bok, gosa i famnen, sjunga, måla eller bygga med klossar.
Enligt denna modell får barnet hjälp att acceptera att smärtan finns utan att den behöver ta så stor plats och hela tiden finnas i förgrunden, menar Gösta Alfvén.
Ont i magen kan vara kolik
När små bebisar har ont i magen kan de skrika eller gny och liksom dra ihop kroppen som i kramp.
Om en bebis skriker eller gnäller minst tre timmar om dagen, minst tre dagar i veckan kan det bero på det som brukar kallar spädbarns- eller tremånaderskolik.
Kolik kan börja redan under första levnadsveckan, men oftast vid två veckors ålder. Oftast klingar det av vid 2–3 månaders ålder och avtar helt vid 4 månaders ålder.
Varför en del barn får kolik vet man inte, men det är inte farligt. Barnet är i övrigt friskt, går upp i vikt som det ska och har en normal utveckling.
Det finns många olika saker du kan pröva för att lindra besvären, till exempel att se till att barnet får lugn och ro i matsituationen och blir buret mycket. Fråga på bvc för fler råd.
Så vet du om du ska söka sjukvård
Har ditt barn kraftiga magsmärtor?
Ja – Kontakta sjukvården
Nej: Läs vidare här nedanför
Har ditt barn flanksmärta, alltså ont i sidan?
Ja: Kontakta sjukvården
Nej: Läs vidare här nedanför
Har ditt barn samtidigt blodig eller slemmig avföring?
Ja: Kontakta sjukvården
Nej: Läs vidare här nedanför
Har ditt barn nattliga smärtor?
Ja: Kontakta sjukvården
Nej: Läs vidare här nedanför
Har ditt barn trög mage?
Ja: Kontakta bvc. Det kan vara förstoppning. Om barnet är äldre än 3 månader kan du pröva att ge lite katrinplommon- eller päronpuré.
Nej: Läs visare här nedanför.
Verkar ditt barn inte tåla komjölk?
Ja: Kontakta sjukvården för utredning. Det kan vara komjölksallergi eller laktosintolerans.
Nej: Läs vidare här nedanför.
Har ditt barn ofta förekommande, måttliga stressutlösta smärtor i magen, i synnerhet kring naveln?
Om ja: Hjälp ditt barn att åtgärda stressen i vardagen.
Om nej: Läs vidare här nedanför.
Har ditt barn tilltagande eller oklara smärtor?
Om ja: Kontakta sjukvården.
Om nej: Avvakta i hemmet.
Läs också:
• Ont i magen hos barn – fysiska orsaker
• Ont i magen kan bero på stress – även hos barn
• Kolik går över av sig självt, enligt barnläkaren
Felsökningsschemat under rubriken "Så vet du om du ska söka sjukvård" är hämtat ut Vi Föräldrars "Stora boken om barn", skriven av Maria Fröjdh i samarbete med barnläkaren Gösta Alfvén.
Artikeln publcerades i oktober 2016.
