Klimatet: När våra barn blir vuxna – en planet i kaos?

Skyfall och orkaner. Torka och bränder. Översvämningar, matbrist och allt fler människor som tvingas på flykt. Är det den värld våra barn växer upp till? Vi har pratat klimat med meteorolog Martin Hedberg.

Det här får du veta i artikeln

Meteorolog Martin Hedberg svarar bland annat på:

  • om våra barn kommer att leva i en värld av klimatkaos som vuxna
  • vad som krävs för att vi ska uppnå FN:s klimatmål, om det är rimligt att tro att vi kan klara det och vad som händer om vi inte klarar det
  • vilka effekter den globala uppvärmningen får

När rapporterna om klimatkrisen avlöser varandra är det lätt att få en klump i magen av oro, alldeles särskilt när man är förälder. För hur kommer våra barn att ha det som vuxna, om kanske 20 eller 30 år?

Man vill ju sitt barn så väl, man vill det allt gott i världen – men när världen själv riskerar att gå bananas kan känslan av maktlöshet ta över.

Martin Hedberg

Meteorolog Martin Hedberg arbetar med klimatfrågor.

– För bara några decennier sedan räckte det långt om man som förälder funderade på familjens situation för att trygga sitt barns framtid. Nu räcker det inte längre med sådant som att bo i ett bra område, välja en bra förskola och sträva efter en stabil ekonomi. Det är så otroligt mycket mer som ska stämma. Och det är förstås upp till var och en, men jag tror att man som förälder behöver tänka lite annorlunda på barnens situation i framtiden. Jag tror att man måste grunna på det med öppet sinne, säger meteorolog Martin Hedberg.

Kommer våra barns framtid att utspela sig i ett klimatkaos?
– Inte i den meningen att allt blir som ett enda stort armageddon, men det beror på var de lever. Det kommer inte att vara kaos överallt, men antalet platser på jorden där det är kaos kommer att öka – kaos i form av jordskred, översvämningar, missväxt, svält och migration. Och klimatet förändras ju redan nu. På vissa ställen är det ganska omfattande.

Klimatförändringar påverkar vår framtid

Nu talar man om ett 1,5-gradersmål, eller möjligen ett 2-gradersmål (”som en halv istid fast åt andra hållet”, kommenterar Martin Hedberg). Mer än så vill man inte att den globala medeltemperaturen ska öka jämfört med förindustriell tid (åren 1850–1900).

Hittills har temperaturen ökat med 1 grad sedan förindustriell tid. Även om mänskligheten klarar att nå målen, helst 1,5-gradersmålet, kommer delar av väder- och ekosystemen att få helt nya beteenden, säger Martin Hedberg.

Ingen vet exakt vad detta kommer att innebära, men utifrån vetenskapliga beräkningar och forskningsrapporter kan man göra antaganden och måla upp framtidsscenarier.

– Det kan handla om att havsströmmar, som Golfströmmen, inte längre flödar som de brukar eller inte längre existerar. Det kan handla om stora skogsområden, som till exempel barrskogsbältet hos oss och i Nordamerika, förändras eller försvinner, eller om förändrade monsunregn i Afrika och Indien, om förlorad dricksvattenförsörjning från glaciärer i bland annat Himalaya, Anderna och Alperna, om ökenutbredning och om korallrev som försvinner. Det kommer, milt uttryckt, att vara omtumlande både för våra samhällen och för allt övrigt liv på jorden, säger Martin Hedberg.

"Klimatet förändras – varför gör inte vi det?" Skylt i demonstration mot klimatförändringar, i Washington DC

Foto: Shutterstock

Om vi fortsätter som nu kommer den globala medeltemperaturen att ha ökat med mellan 3 och 4 grader inom hundra år, tror forskare. (Bilden är från People’s Climate March i Washington DC, april 2017)

Växthusgaser – utsläppen måste minska till 0

Om vi inte klarar vare sig 1,5- eller 2-gradersmålet, om medeltemperaturen ökar med 3 eller 4 grader – eller mer?
– Ja – om vi fortsätter som idag ser det ut att bli mellan 3 och 4 grader varmare inom hundra år, säger Martin Hedberg. Då blir det inte enbart enskilda, stora system, som havsströmmar, korallrev eller frekvens av extremväder, som förändras. Då ökar också sannolikheten för att kombinationen av dessa skapar situationer som är mycket mer än förändringarna var för sig. Det kommer med stor sannolikhet innebära att delar av världen, som idag bebos av många människor, blir obeboelig.

För att ”bara” drabbas av konsekvenserna av temperaturhöjningar på 1,5 grader behöver vi – inom ett decennium – totalt ändra beteenden, metoder och teknik när det gäller transporter, energiproduktion, livsmedelsproduktion och massor av andra saker, tror forskarna.

– Det är ingen enkel förändring vi har framför oss, konstaterar Martin Hedberg.

– Om 20 eller max 30 år måste våra utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid, ha minskat till ungefär 0 – och det handlar om utsläpp som vi har skapat genom jordbruk, flygresor och annat som vi idag anser oss vara beroende av. Dessutom behöver vi minska vår totala energiförbrukning.

Omställningen från fossil till förnybar energi pågår redan nu, men våra barn kommer förmodligen att behöva arbeta än mer intensivt med den tekniska omställningen, tror Martin Hedberg.

”Global uppvärmning kräver nytt system”

För att vända utvecklingen åt rätt håll behöver vi en ny berättelse om människan och naturen, anser Martin Hedberg.

– Hittills har vi människor betraktat oss själva som skapelsens krona. Vi har tänkt att naturen finns till för oss att använda när vi känner för det, att skog, vattenfall och mineraler i marken är våra resurser. Jag tror att det måste förändras. Vi behöver förstå att vi är en del av naturen, det ligger i vårt eget intresse att förstå det.

Och förmodligen behöver vi ett helt nytt samhällssystem, tror han.

– Alltså – vi människor förstår att det är vi själva som driver oss till den här situationen, ändå skjuter vi hela tiden de nödvändiga förändringarna och besluten på framtiden – och problemet blir hela tiden allt större. Det känns jätteonödigt!

Klimatförändringar kräver förändring

Naturen kommer att anpassa sig, säger Martin Hedberg.

– Det kommer att ta tid, men till slut kommer den att anpassa sig. Den har varit med om stora saker förut.

För oss människor blir det jobbigare, tror han.

– Vi har ju vant oss vid det vi har nu, vi har byggt upp våra samhällsstrukturer. Ta en sådan sak som havsnivån, den har varit ungefär likadan i 7 000 år, men nu stiger den och inom hundra år kan den ha stigit med mellan 1 och 2 meter, eller kanske upp till mellan 3 och 4 meter. Mark kommer att hamna under vatten, människor kommer att tvingas överge städer och hela nationer – och sådant måste våra juridiska system anpassa sig till, för att inte tala om vår infrastruktur och vår produktion av livsmedel.

Men det är inte bara naturen som är anpassningsbar, vi människor är det också, poängterar han.

– Jag tror att vi också kommer att vänja oss vid det som är. Men det kommer att bli tufft – i synnerhet om vi inte ser vare sig hot eller möjligheter utan tror att världen kan rulla på som vanligt.

Litet barn gömmer sig bakom ett träd i en stor skog

Foto: Shutterstock

Hittills har vi människor betraktat oss som skapelsens krona, tänkt att skog, vattenfall och mineraler är till för oss att använda när vi känner för det, säger meteorolog Martin Hedberg. Det måste förändras, tror han.

Kan Parisavtalets klimatmål uppnås?

För att medeltemperaturen inte ska stiga mer än 1,5, eller möjligen 2, grader krävs det bland annat att våra makthavare fattar nödvändiga beslut och att människor förändrar sina beteenden i en riktning som kraftigt minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kräver 1,5-gradersmålet ”omfattande förändringar som saknar motstycke”. Vad kan det handla om?
– En stor del handlar om att vi måste minska utsläppen av växthusgaser med omkring 8 procent varje år. Ju mindre och senare vi gör detta, desto kraftigare måste kommande minskningar bli.

Dessutom behöver vi tekniska lösningar som ännu inte finns, eller som ännu inte har bevisats fungera i full skala – till exempel hitta fungerande sätt att aktivt minska nivån av koldioxid i atmosfären genom att fånga in och lagra koldioxiden (så kallade negativa utsläpp).

Att minska utsläppen i så hög grad som krävs kommer att bli jobbigt, tror Martin Hedberg.

– Hade vi gjort det på 1970-talet, när det började pratas om klimatförändringarna, hade det handlat om 0,5 till 1 procent per år. Då hade det varit busenkelt. Nu är det inte lika lätt.

Är det ens rimligt att tro att vi kan klara av 1,5-gradersmålet?
– Man har delat in den globala uppvärmningen i sex områden, säger Martin Hedberg. FN:s klimatpanel IPCC har tagit på sig att svara på fyra av dem:

  • Är det tekniskt möjligt att nå 1,5-gradersmålet? ( IPCC:s svar är ja)
  • Är det ekologiskt möjligt att nå 1,5-gradersmålet? (IPCC:s svar är ja)
  • Är det ekonomiskt möjligt? (IPCC:s svar är ja)
  • Är det energimässigt möjligt, det vill säga finns det tillräckligt med förnybar energi att ersätta den fossila energin med? (IPCC:s svar är ja)

De två områden som IPCC inte har svarat på är:

  • Beteendeförändringar hos allmänheten
  • Politiken – alltså vad regeringar och institutioner som EU och FN kommer att besluta.

– IPCC säger att ”Dessa två områden är det inte vår sak att svara på. Nu har vi sagt att det är tekniskt möjligt, nu lämnar vi över detta till er, till allmänheten genom era beteenden och till politiker genom era beslut, nu är det er sak att se till att vi uppnår detta”. Och för att lyckas måste alla dessa sex punkter vara uppfyllda, annars går det inte. Det räcker inte med fyra eller fem, säger Martin Hedberg.

Så vad kan vi i ”allmänheten” göra? Är det ens möjligt för oss att påverka klimatet?
Jadå! Vad vi gör spelar roll. Ensam kan man inte rädda världen, det är faktiskt inte möjligt, men man kan engagera sig tillsammans med andra och samarbeta i både små och stora grupper – och ett mer klimatsmart liv är inte nödvändigtvis sämre för individen, tvärtom.

Denna text är en av fyra i en artikelserie om klimatförändringar ur ett föräldraperspektiv.

Här kan du läsa mer om klimatet:

• Klimatkrisen – vad kan vi göra?

• Klimatkrisen – 7 saker våra barn kan uppleva innan de blir 30

• Parisavtalet, global uppvärmning och klimatmål – så här funkar det

Här hittar du fler artiklar om:

Martin Hedberg är meteorolog och arbetar bland annat med att analysera klimatforskning och utbilda och föreläsa om klimatförändringar för allmänhet, myndigheter och privata företag, samt som rådgivare i frågor om extremväder, klimat och hållbarhet åt aktörer inom energi-, försäkrings- och bankverksamhet. Martin Hedberg är också skogsägare samt styrelseledamot i Omställningsnätverket och Telge Energi Vind.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Klimatet: När våra barn blir vuxna – en planet i kaos?
NÄSTA Klimatkrisen – vad kan vi göra?