Vad är viktigast när man väljer förskola? Är det pedagogiken, barngruppens storlek eller något annat som spelar roll? Vi har pratat med en förskollärare, en pedagogikprofessor och en barnpsykolog.

Montessori, Waldorf, Reggio Emilia … Det är inte alla som har möjlighet att välja förskola, men om man kan: Spelar det någon roll vilken pedagogik förskolan arbetar efter? Är det storleken på barngruppen som är viktigast? Eller är det den känsla man som förälder bär med sig från det första besöket i förskolan som ska avgöra?

Vi frågade tre personer med olika perspektiv:

Ingrid Pramling Samuelsson, seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet med inriktning mot de tidiga åldrarna.

Fredrik Kahn, förskollärare i Björkhagens förskolor i Stockholm.

Malin Bergström, barnpsykolog och docent i epidemiologi vid Karolinska institutet i Solna, svarar också på läsarfrågor i varje nummer av Vi Föräldrar.

Har det någon betydelse vilken pedagogik förskolan arbetar efter?

Ingrid Pramling Samuelsson:Nej. Det finns ingen speciell pedagogik som gör att det blir bättre kvalitet i förskolan. Skolinspektionens granskning har tvärtom visat att de förskolor som har en speciell pedagogik oftast är så upptagna med den att de blir sämre på att arbeta efter läroplanen. Alla förskolor ska arbeta efter läroplanens intentioner.”

Fredrik Kahn:Nej, det är inte pedagogiken som har störst roll för barnens utveckling och lärande. Alla förskolor jobbar efter läroplansmålen men har olika vägar dit. Vilken pedagogik man väljer handlar mycket om tycke och smak. Det viktiga är att verksamheten är genomtänkt och att de som arbetar i den kan förklara hur de har tänkt kring den.”

Malin Bergström: ”Om pedagogiken finns beskriven kan det göra det lättare för dig som är förälder att ta ställning, eftersom du då vet vad personalen utgår från. Men pedagogiken säger ingenting om hur förskolan fungerar eller hur ditt barn kommer att trivas.”

Spelar barngruppens storlek någon roll?

Ingrid Pramling Samuelsson:Absolut. Det finns inget vetenskapligt stöd för att stora barngrupper är bra. Värst är de riktigt stora grupperna med 40–50 barn och kanske åtta vuxna. Även om det finns en del välorganiserade storgruppsförskolor klarar varken barn eller vuxna av att ha bra relationer med så många personer.”

Fredrik Kahn: ”Ja, men en stor barngrupp med hög personaltäthet och god organisation kan vara bättre än en mindre grupp utan genomtänkt verksamhet och organisation. Det handlar alltså mycket om förskolans organisation och hur personalen arbetar med barngrupperna. Men Skolverkets riktlinjer om barngruppers storlek finns av en anledning och det kan vara bra att känna till dem (se faktaruta efter huvudtexten, redaktionens kommentar). Förskolans personal måste kunna förklara hur de tänker kring riktlinjerna.”

Malin Bergström: ”Ja, barngruppens storlek är en kvalitetsparameter, eftersom den ger en fingervisning om hur mycket personalen kan se just ditt barn.”

Har det någon betydelse hur gamla de andra barnen i förskolan är?

Ingrid Pramling Samuelsson: ”Nej. Det är annat än barnens åldrar som är viktigt för förskolans kvalitet, så det kan lika gärna vara barngrupper med små barn som med äldre barn. Så kallade syskongrupper med blandade åldrar är också bra, men de kräver mer planering för personalen – pedagogerna kan ju inte alltid arbeta på samma sätt och med samma innehåll med en 2-åring som med en 5-åring. Och eftersom barn i regel leker med jämnåriga är det viktigt att det finns flera barn i samma ålder.

Fredrik Kahn: ”Nej. Det finns fördelar med grupper där alla barn är ungefär lika gamla och det finns fördelar med grupper där åldrarna är blandade. Det viktiga är att personalen kan förklara varför de jobbar på det sätt de gör.

Malin Bergström: Personligen gillar jag blandade åldersgrupper. Jag tycker att det är fint när barn är tillsammans med barn i olika åldrar. Det viktiga är inte hur gamla de andra barnen är utan att det finns barn som är på samma leknivå, det vill säga som inser storheten i en pöl med geggamoja eller som, på samma sätt som ens eget barn, ser att den omkullvälta cykeln är ett ståtligt fartyg.”

Spelar det roll vilken utbildning personalen i förskolan har?

Ingrid Pramling Samuelsson:Absolut. Det visades redan på 1990-talet att förskollärare kan hålla högre kvalitet med fler barn än vad barnskötare kan. Skolinspektionen har också funnit att förskollärare har fler pedagogiska samtal med barnen i hallen än vad barnskötare har.
I pedagogiska samtal pratar förskolläraren om sådant som knyter an till läroplanen, med intentionen att barnet ska lära sig något. När man är i hallen kan man till exempel prata om varför man behöver vantar på vintern, när man äter lunch kan man prata om vad maten är gjord av.”

Fredrik Kahn: ”Ja, det har stor betydelse. För en god pedagogisk verksamhet krävs utbildad personal. En hög lärartäthet (det vill säga många förskollärare, redaktionens anmärkning) är ett tecken på att organisationen tar sin verksamhet på allvar, och då finns förutsättningar för lärande, utveckling och omsorg för barnen.

Malin Bergström:Ja, personalens utbildning är en viktig kvalitetsparameter. Under utbildningen lär man sig både att förstå barns beteende och hur man kan hjälpa barn att utvecklas och hantera motgångar och utmaningar. Det är pedagogikens kärna.”

Spelar det roll hur mycket personal det finns i förskolan?

Ingrid Pramling Samuelsson: Ja, personaltätheten är viktig. Ju yngre barnen är desto viktigare är den, eftersom små barn har större behov av närhet till vuxna.

Fredrik Kahn:Ja, det spelar stor roll. En verksamhet med lite personal har inte samma förutsättningar att skapa en lika god verksamhet för alla barn. Men det är inte bara hur många personer det är i personalgruppen som har betydelse utan också vilken utbildning de har.”

Malin Bergström:Ja, det spelar stor roll för hur barnen kan tas om hand – om det finns ett knä att sitta i, till exempel. Och det spelar roll för vad man kan göra i förskolan. Bara en sådan sak som att klä på barnen och komma ut kräver att det finns tillräckligt med personal.

Har det någon betydelse HUR personalen är?

Ingrid Pramling Samuelsson: ”Självklart spelar det roll hur personalen agerar. Det är bland annat viktigt hur de bemöter och accepterar föräldrarna – att det finns en dialog och öppenhet från deras sida istället för rigida regler. Allra viktigast är att personalen är engagerad tillsammans med barnen. De ska inte bara stå och prata med varandra på gården, de ska vara med barnen, se till att alla barn blir delaktiga och får likvärdiga möjligheter oavsett vilka erfarenheter de har med sig från hemmet.”

Fredrik Kahn: Ja, utbildning är ingen garanti för en god verksamhet. Det viktiga är att förskollärarna och barnskötarna har ett professionellt förhållningssätt och att de ser både det enskilda barnet och helheten. Barnen ska känna sig trygga och sedda i förskolan, och du som förälder ska känna dig trygg med att lämna ditt barn i förskolan.”

Malin Bergström: ”Det är helt avgörande. Barn ska tas om hand av varma, glada och kärleksfulla vuxna.”

Är det viktigt att barnen är ute mycket i förskolan?

Ingrid Pramling Samuelsson: ”Ja. Barn bör vara ute varje dag i förskolan. Barn som är ute mycket är mindre sjuka.

Fredrik Kahn: ”Det är inte viktigt att barnen är ute lika mycket varje dag, men det är viktigt att det finns en avvägning mellan ute och inne – det vill säga, som alltid, hur personalen tänker om och förklarar hur och varför de jobbar på det sätt de gör.”

Malin Bergström: ”Om man ser till infektioner och ljudnivå har det betydelse. För många barn är det också viktigt för att de ska få sitt behov av rörelse tillgodosett.”

Spelar det någon roll hur förskolans gård ser ut?

Ingrid Pramling Samuelsson: ”Ja. Barn behöver gårdar som har ordentligt med utrymme och som erbjuder många olika möjligheter – men det kan ju också finnas natur nära förskolan som barnen kan besöka ofta.”

Fredrik Kahn: ”Nej, det måste ställas i relation till hur förskolan använder gården och övrig utevistelse. Det är viktigare att titta på om det finns en genomtänkt pedagogisk verksamhet även för utevistelsen.”

Är det viktigt att förskolan ligger nära hemmet?

Ingrid Pramling Samuelsson: ”Det kan vara viktigt att lära känna barn i kvarteret där man bor innan man börjar i skolan. Det har alltså i så fall större betydelse för äldre förskolebarn än för yngre.”

Fredrik Kahn: ”Det är helt upp till föräldrarna att avgöra.

Har det någon betydelse vilket intryck eller vilken magkänsla man som förälder får av att besöka förskolan?

Ingrid Pramling Samuelsson: ”Ja, definitivt. Som förälder måste man få tillit till personalen och känna att ‘detta är ett ställe där jag vill ha mitt barn’.”

Fredrik Kahn:Ja, det tycker jag. Känn efter: Är det här en verksamhet som jag känner mig trygg att lämna mitt barn till? Och kan personalen svara på mina frågor och förklara hur de tänker? Våga ställa alla frågor du har.”

Malin Bergström: ”Jag tycker att det är helt avgörande. Den magkänsla man får av att besöka förskolan är viktigare än pedagogik och fina ord om verksamheten. Det ska kännas glatt och välkomnande och man ska få känslan av att den här förskolan älskar barn!”

Är det något annat man kan tänka på när man ska välja förskola till sitt barn?

Ingrid Pramling Samuelsson:Ja, att personalen måste kunna låta olika barn göra olika saker – att de alltså inte är rigida med att alla måste göra samma sak.

När så mycket kan ha betydelse i valet av förskola – hur ska man kunna välja?

Ingrid Pramling Samuelsson:Jag tycker att man ska besöka förskolor, be att få komma in och se hur de arbetar och då framför allt se på personalens engagemang i och kommunikation med barnen. Till exempel: Har personalen ett barnperspektiv? Gör de barnen delaktiga? Lyssnar de på barnen? Är barnen engagerade och leker med varandra? Känns det som om det är en tillåtande atmosfär i förskolan?

Fredrik Kahn:Mitt tips är att läsa läroplanen och andra styrdokument för förskolan (finns på skolverket.se, redaktionens kommentar). Då vet du vad du kan förvänta dig och kan ställa frågor utifrån det.” 

Skolverket om barngruppers storlek

Barngruppens storlek har betydelse för barns trygghet, utveckling och lärande. Skolverket skriver på sin webbplats om ”riktmärken” för barngruppers storlek:

  • För barn mellan 1 och 3 år kan ett riktmärke vara 6–12 barn per grupp.
  • För barn mellan 4 och 5 år kan ett riktmärke vara 9–15 barn per grupp.

Riktmärkena är inte tvingande. De ska användas som ”något att förhålla sig till och vara ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper”. Faktorer som kan styra när en barngrupp kan anses vara lagom stor är personalens kompetens, personaltätheten, gruppernas sammansättning och antal barn samt förskolans inne- och utemiljö, skriver Skolverket.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Välja förskola – vad ska man tänka på?
NÄSTA Är det fel att bli arg när storebror slår lillasyster?