Normalt att tänka på barnbarn NU?

Vi Föräldrars chefredaktör Sara Tuncel har förberett sig på att få barnbarn sedan hennes förstfödde var 3 månader. Här förklarar hon varför.

Ända sedan min son föddes har jag laddat för att bli den BÄSTA ­farmorn. Alltså, jag förstår ju att det är stört.

Jag har identifierat några möjliga förklaringar till mitt beteende:

1. Det är ett tacksamt sätt att avdramatisera det jääätteansvar det innebär att bli förälder. För det kommer ju faktiskt en andra chans. 2. Det ­skulle också kunna vara ett sätt att hantera min ångest över att barnen växer upp och – oundvikligen – IFRÅN mig; det är inte slutet, jag kommer att få ta hand om en del av dem igen (deras barn). 3. Eller så – och jag lutar åt det – hänger det ihop med att jag lider av förberedelsemani. Jag hatar helt enkelt att vara dåligt förberedd. Nu när jag befinner mig mitt i smeten av farmödrar och morfäder och barnbarn har jag ju dessutom massor av stoff att hämta från.

Så – jag förbereder mig genom att mejla mig själv. Det är tips på sådant jag vill göra och sådant jag vill låta bli.  Allt ligger samlat i min inkorg under ­vinjetten ”När jag blir farmor” och det första mejlet skickade jag till mig själv när min son var några månader bara (snälla, säg att jag inte är ensam om att vara så här knäpp??).  Här är några exempel:

  • ”När jag blir farmor ska jag aldrig säga ‘inte kan han vara hungrig igen!?’ när det är dags att amma”
  • “När jag bli farmor ska jag komma på ALLA lucior, uppträdanden, avslutningar OM JAG FÅR”
  • “När jag blir farmor ska jag erbjuda mig att va barnvakt hemma hos DEM, för det kanske är det som underlättar mest”
  • “När jag blir farmor ska jag komma ihåg hur ­fruktansvärt jobbiga månader maj och december är”.
  • ”När jag blir farmor ska jag inte vara en som uppfostrar utan en som bara står på barnens sida”.

Hittills har det hunnit bli 34 mejl, och när jag läser dem slår det mig att det såklart inte handlar om de barnbarn jag inte har och inte ens kan föreställa mig. Det handlar om mina egna barn och om hur jag ska vara som förälder till dem om 20–30 år någonting. När de är vuxna. Och har egna barn.

Det är såklart DET jag förbereder mig för.

Läs också: ”Är det jag som har skapat närhetsbehovet?”

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren