Barn påverkas av vårt mobilanvändande

Vi kollar fejan när ­barnen bygger lego och twittrar om fredagsmyset. Samtidigt har många av oss skuldkänslor för att vi är för mycket i mobilen när vi är med ungarna. Men behöver vi verkligen oroa oss?

Nyligen publicerade professorn Sherry Turkle vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, en forskningsrapport där hon kom fram till att barn kände att deras föräldrar ägnade sina mobiler mer uppmärksamhet än de gav barnen, speciellt vid middagstid, i bilen – och ibland till och med vid läggdags.
När du pratar med din bebis och tittar den i ögonen bygger det barnets känslomässiga, sociala och kognitiva förmåga. Kommunikationen störs av ett avbrott, som ett sms eller en mejlkoll.

Fånga barnets signaler

– Ny forskning visar att 2-åringars förmåga att lära sig ett nytt ord försämrades ganska tydligt ifall samtalet, där barnet skulle lära sig ordet, stördes av att föräldern blev uppringd, säger Benjamin Kenward forskare på spädbarnslabbet på Uppsala Universitet.

Idag finns det lite forskning om hur föräldrars ständiga användning av tekniken påverkar barnen, men experter är överens om att ett engagerat föräldraskap, att prata med och förklara saker för sitt barn, är grundstenen för att barn ska utvecklas. Om vi är fullt upptagna med vårt ”jag måste bara kolla hur vädret ska bli imorgon” i telefonen kan det vara svårt att fånga barnets subtila signaler och svara ordentligt på dess frågor.

Men hur vet man vad som är för mycket? Om man prioriterar mobilen när barnet söker kontakt är det helt klart ett problem.

– Allt som föräldrarna gör blir normalt i barnets ögon, och man ska vara medveten om att allt man själv gör kommer barnet att ta efter, säger Benjamin Kenward.

Eva Hoff, forskare vid Lunds universitet, håller med. Hon har studerat barns kreativitet och säger att när barn som leker mycket med mobilerna passivt låter sig underhållas minskar deras egen förmåga att tänka och styra sig själva. Och eftersom barnen gör som vi föräldrar gör finns det risk att barn som tar efter föräldrars mobilandvändning passiviseras.

– Att barnen inte tränar sig på att lösa problem och att de inte har förmåga till fantasi kan eventuellt leda till att generationen har svårare att också som vuxna hitta lösningar på problem. De väntar sig att det ska finnas en maskin på vilken de kan trycka på en knapp så löser sig allt – eller att de kan fly från tristess på detta vis och struntar i att engagera sig, säger Eva Hoff.

Lättare att jobba hemma

Många föräldrar upplever att de tack vare den nya tekniken kan sköta vissa arbetsuppgifter hemifrån, och därmed kanske smita tidigare från jobbet och på så vis få mer tid med barnen. Men det gäller att vara uppmärksam så att de nya möjligheterna inte i själva verket leder till att mer av fritiden går åt än om man hade suttit kvar en timme extra på jobbet.

– Ibland är det svårt att ha koll på hur mycket man verkligen använder sin mobil; det går av bara farten och har blivit ett snudd på automatiserat beteende. Något som kan vara bra är att faktiskt registrera hur ”fast” man är, alltså att under en period skriva ner antal gånger, samt tid, man lägger varje gång. För en del blir det en ögonöppnare, och det kan bli lättare att strukturera och begränsa sitt användande. Det låter som en självklar klyscha men tål att upprepas för sig själv ibland: Tiden vi har med barnen kommer inte tillbaka, den är nu. Och det går inte att helt vara närvarande på två–tre ställen samtidigt, säger psykolog Anna Bennich Karlstedt.

Ska vi då helt koppla ner? Nej, istället bör vi lära oss att leva med tekniken i enlighet med våra värderingar. Dessa värderingar är antagligen inte att sätta barnen på femte plats, efter sms, mejl, bloggar och facebook.

– Avsätt fasta tider, kanske styrda efter barnets rutiner i större utsträckning, när du kollar facebook, bloggar, sms:ar eller mejlar. Ställ dig frågan om du verkligen måste ladda upp den här bilden eller svara på sms:et precis nu? Vad händer om du väntar till ikväll? Sedan är det klart att vi måste tillåta oss att koppla upp oss, även om vi sitter och ammar. Våra barn är fantastiska, men de tar också på krafterna. Ibland får vi lite extra ork och energi av lite vuxenkontakt – även på virtuell väg, säger Anna Bennich ­Karlstedt.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Barn påverkas av vårt mobilanvändande
NÄSTA ”Vill bara ha ett barn!” Psykologen förklarar fördelarna