Amning utan smärta och problem – 6 viktiga råd

Detta är en artikel från Vi Föräldrar. 

Det finns tre viktiga råd mot amningsproblem, enligt Marit Olanders, författare till boken Amning i vardagen och med många års erfarenhet som amningsrådgivare:

• Att man ser till att bebisen har ett tillräckligt stort tag om bröstet.

• Att man ammar fritt, det vill säga när bebisen vill istället för efter ett visst schema.

• Att man stänger öronen för dåliga amningsråd (mer om vad det kan innebära längre ner i texten).

Gerd Almquist–Tangen, barnsjuksköterska, barnhälsovårdsutvecklare och forskare, har ytterligare tre råd:

• Att man vet att det tar tid att lära sig amma, både för mamman och för barnet.

• Att man har tålamod.

• Att man ber om hjälp när man behöver det.

Här berättar de mer.

Tillräckligt stort tag om bröstet

Ett barn med ett tillräckligt stort tag om bröstet har ”munnen full” med bröst, förklarar Marit Olanders.

Marit Olanders, författare till boken Amning i vardagen med lång erfarenhet som amningsrådgivare.

– Då hamnar bröstvårtan långt bak i barnets mun, i övergången mellan hårda och mjuka gommen, och där skyddas den från nötning, säger hon.

Det gör att bröstvårtan kan fortsätta peka i sin naturliga riktning och slipper dras åt något håll under amningen.

– Och barnet kommer åt att bearbeta alla mjölkgångar. De stimuleras att släppa ifrån sig mjölk och risken för mjölkstockning minimeras (Läs mer om mjölstockning via länk längre ner i artikeln, redaktionens kommentar).

Hur vet man om barnet har tillräckligt stort tag?

Som förälder är det inte så lätt att veta om barnets tag om bröstet är tillräckligt stort, men det finns knep.

– Granska bröstvårtan så fort barnet släpper den efter amningen. Är den rund och pekar åt samma håll som vanligt? Det är i så fall ett tecken på att barnets tag har varit tillräckligt stort, säger Marit Olanders.

– Eller är bröstvårtan sned, tilltryckt eller formad till exempel som en anknäbb eller ett läppstift? Det är i så fall tecken på att taget har varit för litet.

Känslan hos dig som ammar är också viktig.

– Om amningen gör ont är det en signal på att något behöver ses över, även om alla som ser dig amma tycker att "det ser bra ut". De första dagarna, innan brösten har hunnit vänja sig, kan det göra ont att amma utan att något nödvändigtvis är ”fel” – men det ska inte göra hur ont som helst (Läs mer om smärta vid amning via länk längre ner i artikeln, redaktionens kommentar).

Amningsställningar spelar roll

Hur bebisen ligger vid bröstet spelar också roll.

Gerd Almquist–Tangen, barnsjuksköterska och barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland.

– Det bästa är om bebisen själv letar upp bröstvårtan och har ett stort, gapande tag om bröstet med öppen mun, säger Gerd Almquist–Tangen.

För mamman är det ofta bra att försöka hitta en lugn stund inför amningen.

– Hon kanske kan sätta sig i en skön fåtölj med gott om kuddar, be någon annan hämta ett glas vatten, kanske sätta på skön musik som hjälper en att slappna av.

– Man behöver ta sig tid att vara stilla i början. Både barnet och mamman behöver hitta en bra rytm, då kan det vara bra att vara hemma i lugn och ro, man kan inte ha krav på sig att göra en massa andra grejer samtidigt.

Fri amning och amningssignaler

Att amma när bebisen vill, så kallad fri amning, ger brösten optimala förutsättningar att ställa in sig på lagom stor mjölkproduktion för barnets behov – vilket inte bara kan ge en nöjdare bebis utan också kan minska risken för amningsproblem.

Det är inte så lätt att förstå när bebisen vill amma, men man kan lära sig att känna igen bebisens tidiga amningssignaler. Dit hör bland annat att bebisen öppnar och stänger munnen, eller att den smackar med läpparna.

– Bara att vakna kan ses som en tidig amningssignal för de allra yngsta, så att tänka vaken bebis = hungrig bebis kan vara en vägledning, säger Marit Olanders.

Att bebisen skriker är en sen amningssignal. Vid sena amningssignaler är det ofta svårare att få en fungerande amningsstund. När bebisen skriker hamnar dessutom ofta tungan mot gommen, och då är det inte lika lätt för bebisen att få tag om bröstet.

LÄS OCKSÅ: D-MER – när amning ger ångest

Hur ofta ska man amma?

Fri amning innebär också att man ammar på samma bröst tills barnet släpper bröstet eller somnar.

– Om barnet fortfarande är vaket kan man erbjuda det andra bröstet, därefter det första igen och sedan upprepa proceduren tills barnet inte vill ha mer, säger Marit Olanders.

Vid fri amning ammar man direkt, på barnet första signal.

– Man erbjuder alltså inte napp eller att bära eller att gunga vagnen för att få barnet att somna om.

När man har vant sig kanske man kan amma på det här sättet – fritt – utan att tänka på det, säger Marit Olanders. Det kallas ibland för att amma med ryggraden.

– Att inte amma när bebisen vill utan efter ett visst schema, kanske varannan eller var tredje timme, kallas för reglerad amning.

– Då gör man en egen bedömning av hur länge sedan det var barnet ammade senast och när man tror att det behöver ammas igen. Amning var fjärde timme är en extrem form av reglerad amning som mycket ofta leder till att brösten inte får tillräckligt med stimulans och till att mjölkproduktionen minskar, säger Marit Olanders.

Att amma när bebisen vill anses av många vara det bästa för att få en fungerande amning. Eftersom barn är olika kan det innebära väldigt olika saker; upp till 20 gånger per dygn eller mer – the sky is the limit, säger Marit Olanders.

Dåliga amningsråd

Att stänga öronen för dåliga amningsråd är också viktigt för att undvika amningsproblem, anser Marit Olanders.

Hur vet man vilka amningsråd som är dåliga? 

– Dåliga amningsråd är de som får dig att känna dig osäker, sårad eller sänkt. Dåliga amningsråd ger dig skuldkänslor eller får dig att undra om något är fel på dig eller ditt barn. De utgår inte från dig och ditt barn och de svarar inte på frågor som du har.

– Känner du att någon inte har lyssnat på dig och tagit dig på allvar, eller om du tycker att något låter konstigt - skaffa en second opinion från annat håll.

När amningen krånglar – be om hjälp

Amning kan se så lätt ut, men oj så lång tid det kan ta att få amningen att funka. Foto: Shutterstock

När amningen krånglar behöver man oftast hjälp. Och hjälp får man inte alltid om man inte ber om det. Att be om hjälp när man behöver det är därför Gerd Almquist–Tangens viktigaste råd.

Egentligen behöver det inte handla om sådant som man tror har med amningen att göra, det räcker om det är något i det nyblivna föräldraskapet som skaver, säger hon.

– Om man känner ”Det här funkar ju inte, han verkar så grinig, han är aldrig nöjd!” – säg till direkt, på bvc till exempel. Samma sak om man undrar ”Ska det verkligen vara så här?” – prata med någon om det känns så.

Kanske har man redan pratat med ”någon” –med vänner, grannar, personalen på Ica och en massa andra, säger Gerd Almquist–Tangen.

– Och ju fler man frågar, desto fler olika svar får man. Och inte så sällan får man höra ”Så var det för mig också, jag slutade amma, gör det du med” – eller så får man råd som inte alltid är vetenskapligt förankrade. Därför ska man prata med någon inom vården. Be barnmorskan eller sjuksköterskan på bvc att kolla amningen innan det har gått för långt. Våga säga ”Det här gör ont. Hjälp mig att lösa problemet!”.

Amning tar tid – och kräver tålamod

Ofta dröjer det innan man känner sig trygg med att amningen funkar, och ibland dröjer det länge. Amning kan ibland vara svårt till och från under det första halvåret – men samtidigt är det inte ovanligt att amningsproblemen har löst sig efter ungefär tre, fyra veckor, enligt Gerd Almquist–Tangens erfarenhet.

Att veta att det tar tid att lära sig amma, för både förälder och barn, är viktigt, tycker hon. Det kan göra det lättare att ha det tålamod som ofta krävs för att få en fungerande amning.

– Och om man lyckas ta sig över den första svåra puckeln, de tre, fyra första veckorna, brukar det bli lättare. Då kommer de flesta som vill amma att fortsätta amma, och de som inte ammar helt kan i alla fall amma litegrann om de vill.

Alla vill inte amma – och en del vill men kan inte

Samtidigt är det viktigt att veta att amning inte passar alla, säger Gerd Almquist–Tangen.

– Alla tycker inte om att amma, och då måste det finnas en lyhördhet och ödmjukhet för det inom vården, säger Gerd Almquist–Tangen.

De som har längtat efter att amma, som verkligen vill amma men inte får amningen att funka – vad kan de göra?

– Jag tycker att man ska vara väldigt tydlig med att man verkligen vill amma. Man ska säga: ”Jag VILL amma men det funkar inte – HJÄLP mig!”, säger hon.

Kanske behöver man hjälp med hur man ska hålla sitt barn under amningen, kanske behöver man hjälp med att sänka axlarna så att man inte spänner sig.

– Det kan låta enkelt men det är inte alltid så himla lätt, och särskilt inte för kvinnor med ganska stora bröst. Det kan vara svårt för barnet då, särskilt precis efter förlossningen när brösten kan vara väldigt svullna och barnet ligger och hackar med huvudet och försöker förstå hur det ska få tag om bröstet.

Marit Olanders instämmer.

– Har man stora bröst kan man ha något, till exempel en ihoprullad handduk, under bröstet när man ammar, det gör det lättare att se vad som händer där nere, tipsar hon.

LÄS  OCKSÅ: Hjälp, amningen funkar inte! Här finns hjälp

Hjälp vid amningsproblem

Hjälp finns, menar både Marit Olanders och Gerd Almquist–Tangen. Bara någon (amningskunnig) vet att man vill ha hjälp så finns den.

Gerd Almquist Tangen föreslår att man börjar med bvc.

– Om man känner att personkemin med sjuksköterskan på bvc inte riktigt funkar tycker jag att man ska byta till en annan sjuksköterska och vara väldigt tydlig med att man vill amma: ”Ser du mig? Hör du mig? Jag VILL amma, hjälp!”.

Om det ändå inte blir bra kanske det finns en amningsmottagning nära där man bor. Annars brukar man kunna få bra hjälp via den ideella föreningen Amningshjälpen.

Om det ändå inte löser sig och om man fortfarande vill amma?

– Då kan man ta en dag i taget. Om barnet går upp i vikt finns det tillräckligt med mjölk, annars kan bvc, en amningsmottagning eller Amningshjälpen stötta – och Amningswebben.se har också bra information, tycker jag, säger Gerd Almquist–Tangen.

Vanligt med amningsproblem när bebis är 4 veckor

Att inte ha tillräckligt med mjölk, eller att ha andra amningsproblem – det är vanliga orsaker till att sluta amma när bebisen är liten.

Det är inte ovanligt att mammor slutar amma på grund av amningsproblem när deras barn är 4 veckor, enligt en studie som barnsjuksköterskan Gerd Almquist–Tangen har genomfört.

Studien resulterade i att Gerd Almquist–Tangen och hennes kollegor inom barnhälsovården i Halland bestämde sig för att inte bara fråga nyblivna mammor hur de och deras bebisar mår, utan också hur mammornas bröst mår.

– För det var ju inte alltid mamman berättade spontant att ”Det kliar jättemycket på brösten, det kliar inuti brösten”. Hon trodde ofta att det skulle gå över av sig självt, men så visade det sig vara svamp som krävde behandling (Läs mer om svampinfektion via länk längre ner i artikeln, redaktionens kommentar).

– Samma sak om en mamma hade en liten spricka på ena bröstvårtan, då tänkte hon ofta att ”Det går väl över”, hon sa ingenting om vi inte frågade. Och ja, det kanske skulle ha gått över, men om vi kände till sprickan kunde vi be att få titta på bröstet, och kanske också titta lite medan mamman ammade och på så sätt hjälpa henne att hitta en amningsställning som inte orsakade sprickor eller såriga bröstvårtor (Läs mer om såriga bröstvårtor via länk längre ner i artikeln, redaktionens kommentar).

”Lite mjölk” – vanligt skäl att sluta amma

Att mamman upplever att hon inte har tillräckligt mycket mjölk är, näst efter såriga bröstvårtor, det vanligaste amningsproblemet, enligt Gerd Almquist–Tangen.

– Det är ett av de främsta skälen kvinnor uppger när de svarar på frågan varför de har slutat amma under barnets första levnadsveckor. Mamman upplever att barnet inte är mätt, men vetenskapliga studier visar att mammans upplevelse inte alltid stämmer överens med barnets viktuppgång.

Att barnet är bökigt, stökigt och gnyr behöver inte ha att göra med tillgången på bröstmjölk, säger hon.

– Barnet kan till exempel ha ont i magen eller bara vilja komma upp i famnen, vara nära för att hitta ro.

Här kan du läsa mer om specifika amningsproblem:

• Mjölkstockning (mastit) 

• Såriga bröstvårtor 

• Mjölkstas (spända och ömma bröst) 

• Svampinfektion vid amning 

• Smärta vid amning

Källor:

Gerd Almquist–Tangen, barnsjuksköterska och distriktssköterska med lång erfarenhet inom barnhälsovården, framför allt bvc, arbetar som barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland, är medicine doktor (har disputerat om små barns hälsa, tillväxt och nutrition), ingår i Nationella amningskommittén.

Marit Olanders, författare till boken Amning i vardagen som i många år varit amningsrådgivare inom den ideella föreningen Amningshjälpen.