De senaste dagarna har fullkomligen demolerat mitt tekniska självförtroende. Det började med att Storebror blev Mp3 ägare. Mannen jobbade så Storebror vände sig till mig. -Mamma, kan du eller måste jag vänta tills pappa kommer ? Snälla mamma, försök... Jag gjorde mitt bästa, var tapper men det räckte inte på långa vägar. Jag förstod ingenting. Har ca 1 bite på hårddisken som handlar om teknik. Ville bara lägga mig ner och yla: Hallå, gör ett kol 14 test och kolla hur gammal jag är. Jag minns nämligen när man var tvungen att gå fysiskt till Tv.n och stereon för att fixa volymen eller kanaler. Vi hade BAND och skivorna var LP eller singel. Storebror hade många råd men jag var mest arg och väste till slut: Storebror du får vänta tills din duktiga pappa kommer hem, då kan ni ha en IQ konferens om det här eländet.
Å så har jag smygstartat med att flytta Bloggen. Den kommer att hamna brevid Annas tipsblogg och Kängrupappan alldeles snart. Jätteroligt och lite pirrigt, som alla förändringar. Men så är det ju det där tekniska. Hallå, jag är ifrån tiden då ALLA telefoner hade sladd. Jag har nyss lärt mig att lägga in bilder på den här bloggen. Nåja, för drygt två år sedan startade jag en blogg utan att ha läst en enda innan så det löser sig väl. Häng med i min kamp med/mot Bloggen här: http://edit.viforaldrar.se/bloggar/fantastiskt-kaos/ (försöker länka men egentligen anar jag hur det kommer att gå). Å förresten, om ni hittar dit, kommentera gärna eftersom jag inte kommer att ha en aning om hur många som hänger med.
Lägger in en bild på min finurligaste inredningsdetalj, en idé som jag snott från någon, minns inte vem. En stor fördel med idén är att vilken idiot som helst tydligen kan slå i några spikar och knyta upp ett snöre. Klädnypor är inte heller svåra att hantera. Sen kan man hänga upp hur många konstnärliga alster som helst och sortera bort eftersom.
Jättekram på er
