Redan dagen före kände vi att det höll på att komma smygande. Inget kändes roligt eller lönande. När föräldraparet inte hade något barn att skälla på, något bråk att reda ut eller något bord att torka så blängde vi på varandra. Vilket skitliv... Hur mycket som helst att göra som ändå kommer att vara som ogjort inom en kvart. Vi höll på att bli kraftigt hembrända (ett mycket talande, hemsnickrat uttryck som Malin myntat). Allvarligt talat, ingenting kan nöta ut ens mentala hälsa så som hemarbete. Det är osynligt, mördande tråkigt och märks som bekant bara när man INTE gjort det. Sisyfosarbete skrev hon Simone De Bouviar, för 50 år sedan. Att sanera vår diskbänk känns som att släpa upp en sten på berget och börja om igen, igen och igen. Det är svårt att gå från att vara en världsförbättrare till att bli en hemförvaltare. Vår taktik är att dela på allt idiotarbete, att blunda och ibland flykt. Nu hade vi fått kramp i ögonen av allt blundande, dags för flykt.
Lufta Camping med några bassänger samt brorsan med fru och barn saliggjorde vår dag. En viktig ingrediens i den trevliga utflykten var naturligtvis mat som vi inte lagade själva. Också viktigt att vi satt ute och inte behövde ha dåligt samvete när vi spillde ut en halvliter juice. Lite minigolf på det. Alla spelade efter sin förmåga och var nöjda med det, jag och sambon lät min bror vinna, eh... Glass och en badomgång till för att skölja bort glassen. Vid hemfärden var alla rena och trötta men ,mycket nöjda med dagen. Väl hemkommna så är vi inte lika brydda över att det fortfarande hänger kvar serpentiner från veckans barnkalas x2, lillebror och lillasyster älskar dem så de får nog sitta uppe ett tag till. Hurra för vår lyckade flykt. Vi har klarat oss från att bli hembrända men det var på håret. Det är lätt att vika tvätt med ett leende på läpparna när man har haft roligt. Jenny
