Så funkar undersökningarna

Så funkar undersökningarna

Så funkar undersökningarna

Vi går igenom ultraljud, fostervattenprov, moderkaksprov, kub-test, nupp och blodprov.

Ultraljud

Så går det till:
Kvinnan ligger på en brits. Hennes mage smörjs in med en gel. Barnmorskan sitter vid en dator intill och för en så kallad ultraljudsgivare över kvinnans mage. Givaren sänder ut ultraljudsvågor som har så hög frekvens att det mänskliga örat inte kan uppfatta dem. När ljudvågorna studsar tillbaka översätts de till bilder på en tv-skärm. Via bilderna kan barnmorskan mäta vissa delar av fostret: huvudets bredd och lårbenets längd.
Undersökningen tar upp till en halvtimme.

Det här får man veta:
Huvudsyftet är att fastställa en mer exakt tid för barnets beräknade födelse. Man tittar också efter hur moderkakan ligger och om det finns fler än ett foster i magen. Vissa missbildningar och skador kan också ses. Avvikelser brukar upptäckas vid omkring en procent av undersökningarna. Resultatet får man direkt.

Erbjuds till:
Alla gravida. Undersökningen är frivillig men så gott som alla, 97–98 procent, gör den.

När:
Det kan variera, men i regel i graviditetsvecka 15–20.

Eventuella risker:
Ultraljudsundersökningen anses vara säker, forskare har inte funnit några belägg för att det kan skada fostret.

Fostervattenprov

Så går det till:
Under en ultraljudsundersökning sticks en mycket tunn nål in i bukväggen på kvinnan, alldeles intill ultraljudsgivaren så att man kan se att fostret inte skadas. Med hjälp av nålen sugs omkring en centiliter fostervatten upp. Från det odlas fosterceller.
Undersökningen tar mellan 10 och 15 minuter, själva sticket går på några få minuter.

Det här får man veta:
Provet visar om fostret har Downs syndrom eller andra kromosomavvikelser. Vissa ärftliga sjukdomar kan också diagnostiseras.
Ibland kan man också få veta barnets kön, men inga prov görs av enbart det skälet.
Resultatet får man, beroende på analysmetod, mellan några dagar och tre veckor efter undersökningen.

Erbjuds till:
Erbjuds i regel alla över 35 år – eller, i de landsting som erbjuder kub-test, dem som har visat sig ha en höjd sannolikhet.

När:
Tidigast i graviditetsvecka 15.

Eventuella risker:
Knappt 1 procent drabbas av missfall.

Moderkaksprov

Så går det till:
En nål förs in till moderkakan, i allmänhet via bukväggen, för att suga upp en liten bit vävnad. Provtagningen övervakas med ultraljud och tar lika lång tid som ett fostervattenprov.

Det här får man veta:
Provet visar om fostret har Downs syndrom eller andra kromosomavvikelser. Vissa ärftliga sjukdomar kan också diagnostiseras.
Ibland kan man också få veta barnets kön, men inga prov görs av enbart det skälet.
Resultatet får man, beroende på analysmetod, mellan några dagar och tre veckor efter undersökningen.

Erbjuds till:
Erbjuds oftast kvinnor över 35 år – eller, i de landsting som erbjuder kub-test, dem som har visat sig ha en höjd sannolikhet. Moderkaksprov kan göras tidigare i graviditeten än fostervattenprov och används därför när det behövs en tidigare analys av kromosomavvikelser eller om någon av föräldrarna bär på ärftliga anlag för vissa svåra sjukdomar. Provet finns dock inte överallt.

När:
Från graviditetsvecka 10.

Eventuella risker:
Omkring en procent drabbas av missfall.

Kub-test (kombinerat ultraljud och biokemi)

Så går det till:
Kub-testet består av två delar: nupp och blodprov (läs mer om dessa metoder nedan).

Det här får man veta:
Undersökningen ger framför allt en bedömning av hur stor sannolikhet det är att kvinnan bär på ett foster med kromosomavvikelse. Låg sannolikhet är ingen garanti. Om kub-testet visar en höjd sannolikhet kan man, för att få ett besked, göra ett fostervatten- eller moderkaksprov. Ungefär 5 procent av undersökningarna visar en höjd sannolikhet. Bland dem finns omkring 90 procent av alla foster med Downs syndrom. Resultatet får man samma dag som nupp görs.
Kub-testet ger en säkrare bedömning än både nupp och blodprov var för sig, har SBU konstaterat.

Erbjuds till:
Varierar mellan landstingen, men än så länge oftast bara för dem som är över 35 – och på vissa håll finns det inte alls (För närvarande finns kub-test i storstadsregionerna samt i ytterligare några landsting, fråga din mödravårdsmottagning).

När:
I graviditetsvecka 10–14.

Eventuella risker:
Metoden anses säker, men man kan få ett besked som är svårt att hantera. Ta ställning till om du vill ha den kunskapen.

Nupp (nackuppklarning, ingår i kub-test)

Så går det till:
Som en vanlig ultraljudsundersökning, men den görs tidigare i graviditeten. En specialutbildad barnmorska eller läkare mäter bredden på en vätskesvullnad under huden i nacken, den så kallade nackuppklarningen. Ju större nackuppklarning desto större sannolikhet för kromosomavvikelse.

Det här får man veta:
Som vid alla ultraljudsundersökningar kan vissa skador upptäckas, men undersökningens syfte är att bedöma sannolikheten för att kvinnan bär på ett foster med kromosomavvikelse. Låg sannolikhet är ingen garanti. Om undersökningen visar en höjd sannolikhet kan man, för att få ett besked, göra ett fostervatten- eller moderkaksprov.
5 procent av undersökningarna visar en höjd sannolikhet. Bland dem finns omkring 70 procent av alla foster med Downs syndrom. Resultatet får man direkt.

Erbjuds till:
Varierar mellan landstingen, men än så länge oftast bara för dem som är över 35 – och på vissa håll finns det inte alls.

När:
I graviditetsvecka 11–13+6 dagar.

Eventuella risker:
Metoden anses säker, men man kan få ett besked som är svårt att hantera. Ta ställning till om du vill ha den kunskapen.

Blodprov (biokemisk analys, ingår i kub-test)

Så går det till:
Som en helt vanlig blodprovstagning i kvinnans arm, efter ultraljudsdatering av graviditeten.

Det här får man veta:
Genom mätningen av graviditetsrelaterade hormoner kan man få veta sannolikheten för att fostret har en kromosomavvikelse. Låg sannolikhet är ingen garanti. Om undersökningen visar en höjd sannolikhet kan man, för att få ett besked, göra ett fostervatten- eller moderkaksprov.
Om provet tas enskilt kommer svaret i regel inom en vecka.

Erbjuds till:
Varierar mellan landstingen, men blodprov används nästan alltid i samband med kub-test, som enskild metod är den inte särskilt vanlig i Sverige (i regel bara för kvinnor över 35 och, om kub-test finns, för dem som kommer för sent för det). Metoden används inte överallt.

När:
I samband med kub-test: från graviditetsvecka 9 till samma dag som nupp-ultraljudet görs. Om blodprovet tas som enskilt test sker det efter vecka 14.

Eventuella risker:
Nej, men man kan få ett besked som är svårt att hantera. Ta ställning till om du vill ha den kunskapen.

Artiklarna är faktagranskade av Kerstin Nilsson, gynekolog, ledamot av SBU:s vetenskapliga råd och ordförande för den projektgrupp som 2006 kom ut med SBU-rapporten Metoder för tidig fosterdiagnostik
Fotnot: Alla undersökningar är frivilliga.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler