Hormoner under graviditeten – påverkar mer än humöret

Den som är gravid får med stor, stor ­sannolikhet höra den här kommentaren MÅNGA gånger: ”Det är bara ­hormonerna som spökar”. Som en förklaring till att man är svullen, illamående, trött och, emellanåt, mer eller mindre vansinnig. Som hormonbärare kan man 1. ­undra om allt verkligen kan vara hormonernas fel och 2. om så är fallet, innerligt önska dem dit ­pepparn växer. För de verkar ju ­ärligt talat bara ställa till en massa besvär. Men vad är egentligen hormoner? Vad gör de för nytta i kroppen? Och kan man på något sätt balansera deras (ibland mycket jobbiga) inverkan? 

Östrogen får oss att må bra

Alkistis Skalkidou, professor i obstetrik och gynekolog.

Alkistis Skalkidou är professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet och forskar bland annat på hormonernas inverkan på depression under och efter graviditet. 

– Hormoner är molekyler som kroppen använder för att skicka signaler från en del av kroppen till en annan, i syfte att kontrollera deras funktion. Hormonerna bildas i hjärnan eller i olika körtlar i kroppen, som sköldkörteln eller äggstockarna. Man kan likna dem vid nycklar som dockar i nyckelhål i celler i de organ som de ska till och som därefter säger åt dem vad de ska göra, säger Alkistis Skalkidou.

– Under menscykeln kan till ­exempel hormoner som producerats i hjärnan docka vid cellerna i äggstockarna och ge dem order att börja producera östrogen, så att äggblåsor börjar utvecklas och leder till ägglossning. Östrogen är ett hormon som får oss att må bra, och därför mår kvinnan ofta bra efter mens när östrogenet är som högst, säger Alkistis Skalkidou.

Progesteron förbereder för det befruktade ägget

Under andra halvan av mens­cykeln, i samband med och efter ägglossningen, produceras även progesteron eller gulkroppshormon som det också kallas. Progesteronets ”jobb” är att en vecka före nästa mens förbereda livmoderslemhinnan för implantation, det vill säga att få ett befruktat ägg att fästa där. Om implantationen uteblir sjunker både östrogen och progesteron, vilket är anledningen till många kvinnor känner sig hängiga, trötta och mer irritabla veckan före, eller de första dagarna av, mensen.

– Alla kvinnor påverkas olika mycket av hormoner och man har ännu inte kunnat slå fast exakt vad det beror på. Men några av teorierna är att olika personer har olika höga nivåer av hormoner, att man påverkas olika mycket av svängningar i hormonnivåerna eller att vissa individer är känsligare än andra för samma mängd hormon, säger Alkistis Skalkidou.

Alla kvinnor påverkas olika mycket av hormoner och man har ännu inte kunnat slå fast exakt vad det beror på.

När man blir gravid sker en ökning av ett antal hormoner i kroppen. Under de första veckorna av graviditeten är det främst progesteronet och graviditetshormonet hCG som ökar, vilket gör att man känner sig trött och kan få besvär, som illamående. Fram emot vecka 10 tar moderkakan över regleringen av många av hormonernas produktion från hjärnan och hormonernas nivåer fortsätter att öka markant.

Gravida mår sämst i början

– De hormoner som produceras i mycket högre koncentrationer ­under graviditeten är bland andra de som kallas steroidhormoner, som finns för att bland annat stödja graviditeten och få fostret att växa. Några exempel på dessa är progesteron och östrogen, som är kända som könshormoner, men också kortisol, som är ett hormon som har med stressystemet att göra, och som ­påverkar ämnesomsättningen, blodtrycket och immunsystemet, säger Alkistis Skalkidou.

hCG är ett annat viktigt hormon under graviditeten. Det är det som talar om för en kvinna att hon är gravid och sänder signaler till ­hennes kropp om att börja förbereda sig för att bära och föda ett barn. Vid ett graviditetstest, till exempel, är det en ökning av det här hormonet man tittar efter. hCG ökar som mest de första tio veckorna (nivåerna dubblas varannan dag) och när det är som högst är det många kvinnor som blir illamående. Hur pass illa man mår under graviditeten beror på hur man reagerar på hormonet, vissa reagerar starkare än andra. Efter första trimestern sjunker ­halterna av hCG successivt och kroppen börjar vänja sig vid den högre halten av andra hormoner, vilket gör att de flesta börjar känna sig som vanligt igen.

– Att kroppen fungerar på det här sättet kan definitivt ha haft en ­evolutionär betydelse. Fostret är som känsligast i början av graviditeten och då är det viktigt att mamman tar det lugnt och inte äter några födoämnen som kan skada barnet. Och mår man illa äter man ju helt klart mindre, säger Alkistis Skalkidou.

Man har i studier sett att män under sen graviditet och efter förlossning, har lägre nivåer av testosteron.

Men det är faktiskt inte bara den gravida ­kvinnan som påverkas av hormoner under graviditeten – detsamma kan gälla för män i hennes närhet (kan eventuellt gälla för kvinnor också, men det är inte forskat på, reds anm).

– Man har i studier sett att män under sen graviditet och efter förlossning, har lägre nivåer av testosteron. Detta alltså trots att de inte har någon moderkaka som hjälper till att reglera hormonnivåerna. När barnet fötts har män också en högre grad av oxytocin, vilket brukar ­beskrivas som ett ”tillits-hormon”. Båda dessa faktorer hjälper förmodligen även pappan att vara lugn och lättare knyta an till mamman och barnet, säger Alkistis Skalkidou.

Nedstämdhet vanligt under graviditeten

Under graviditeten har alltså kroppen extra höga nivåer av flera hormoner. De finns där för att fostret ska växa och för att kvinnan ska klara av att bära, föda och amma barnet. Men när barnet fötts så slutar plötsligt några av dessa extra hormoner att produceras, vilket är en av anledningarna till att vi lätt blir trötta och nedstämda då.

– En del av de hormoner som kvinnan har extra av under graviditeten, som till exempel progesteronets biprodukter, dockar i samma celler som till exempel alkohol. I början av graviditeten kan kvinnan som sagt bli väldigt trött på grund av det, men efter hand vänjer hon sig. När hormonerna försvinner efter förlossningen uppstår lätt en känsla av nedstämdhet och lätt ångest, som vid abstinens när man är van att konsumera mycket alkohol, säger Alkistis Skalkidou.

När hormonerna försvinner efter förlossningen uppstår lätt en känsla av nedstämdhet och lätt ångest, som vid abstinens när man är van att konsumera mycket alkohol.

Det brukar ta ungefär två veckor efter förlossningen och moder­kakans avstötning för hormonerna i hjärnan att vakna till liv och inse att det är dags för dem att ge signal för hormonproduktion igen. Då brukar de flesta kvinnor börja må bättre. Men det finns alltså en mycket ­rationell – och hormonell – förklaring till att många kvinnor upplever vad som brukar kallas ”baby blues” den första tiden efter förlossningen.

När hormonerna försvinner efter förlossningen uppstår lätt en känsla av nedstämdhet och lätt ångest, som vid abstinens när man är van att konsumera mycket alkohol.

För de flesta försvinner de här känslorna med tiden. Men vissa kvinnor går in i faktiska depressioner, som inte alltid är så lätta att upptäcka eftersom allt ändå är så ”upp och ner” i samband med att man får barn. Det är bland annat det som Alkistis Skalkidou och hennes kollegor vill ändra på genom sin forskning.

– Med vår appstudie Mom2B (läs mer om den längre ner, reds anm) vill vi kartlägga vilka riskfaktorer som finns för att kvinnor råkar ut för depression ­under graviditet och efter förlossning. Förutom variabler som vi känner sedan tidigare, som tidigare depression, ängslig personlighet, hormoner och inflammationsmarkörer och traumatiska förlossningar, kommer vi nu också kunna samla in mobildata, som internet- och mobilanvändning, rörelsemönster, aktivitet i sociala medier och röstdata, säger Alkistis Skalkidou.

– Vi planerar också att använda metoder för artificiell intelligens för att skapa matematiska algoritmer som ska kunna förutsäga vilka kvinnor har störst risk att senare utveckla depression, så att man kan erbjuda förebyggande interventioner via mobilen. Dessutom – om vi vet vilka kvinnor som har hög risk att insjukna kan man lättare hålla utkik efter dem i vården och ge de här kvinnorna stöd innan depressionen bryter ut eller behandla den i tid, säger Alkistis Skalkidou.

Mår dåligt av gravidhormoner – vad kan man göra?

Man fattar att alla dessa hormoner måste finnas, men det kan ju ändå vara tufft att må så dåligt av dem. Finns det något man kan göra för att lindra deras inverkan?

– Det finns det absolut. Man kan försöka höja nivån av hormoner som får en att må bra, som kompensation. Till exempel kan man motionera i den utsträckning man kan, det frigör endorfiner som får oss att må bra. Man kan försöka få en rejäl dos dagsljus, och helst sol, varje dag eftersom det reglerar nivåerna på melatonin (som är ett sömn- och vaken­reglerande hormon, reds anm). Man kan äta en balanserad kost som ger bra med energi och också äta ­tryptofanrik mat, som till exempel kött, mjölk, ägg, bananer, tomater, och valnötter, eftersom det kan öka halten av serotonin, som bland annat har en positiv inverkan på väl­mående. Vi har också sett att många föräldrar mår sämre när de isolerar sig med bebisen. Människan är en social varelse och det är bra att ­försöka komma ut och umgås med andra, säger Alkistis Skalkidou.

Många föräldrar mår sämre när de isolerar sig med bebisen. Människan är en social varelse och det är bra att ­försöka komma ut och umgås med andra.

– Sömnen är också en viktig ­faktor för välmående, men alla vet att det kan vara svårt att få tillräckligt av det när man har en liten bebis. Så ta alla chanser att sova. Om man ammar, och har en partner, kan man kanske pumpa ut och få hjälp av sin partner att ge bebisen bröstmjölk en gång under natten, så att man får några timmars sammanhängande nattsömn. För att amningen ska komma igång och fungera producerar kroppen också höga halter av prolaktin, som är ett mjölkbildande hormon. Detta håller nere östrogennivåerna vilket kan bidra till trötthet och nedstämdhet. När man slutar amma återgår östrogenet till vanliga nivåer. Så för den som har svåra depressiva besvär kan det kanske vara värt att diskutera olika alternativ med sin läkare. Det viktigaste är att föräldrar mår bra så att de kan möta bebisens behov, det är viktigt för anknytningen, säger Alkistis Skalkidou.

Studie: Så mår gravida

Med en ny app, Mom2B, som tagits fram av Alkistis Skalkidou och hennes team i Uppsala på Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och Institutionen för Kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet, undersöks kvinnors mående under graviditet och barnafödande på ett nytt sätt.

Kvinnan laddar ner en app till sin mobil och svarar på frågor om hur hon har det på olika sätt. Appen kan också registrera hur mycket kvinnan rör sig (inte var) och deltagaren kan spela in sin röst vid flera tillfällen. Målet är att hitta mönster som kan hjälpa till att förutse vem som håller på att bli deprimerad. Tidiga insatser gör i regel att måendet kan förbättras snabbare. Teamets beskrivning av appen och hur studien går till finns här.

Arg, gråtig, ledsen, deppig – hormonerna i kroppen förändras när du är gravid. Foto: Shutterstock

Hormoner som gravid

1. hcG visar sig på graviditetstestet. hCG, eller humant koriongonadotropin, är det extra hormon som först ökar i nivå när en kvinna blir gravid. Det talar om för kroppen att den är gravid och ser till att mer progesteron och östrogen börjar bildas. Det ser också till att kvinnan slutar producera ägg för befruktning. hCG ökar väldigt snabbt under graviditetens första tio veckor, det dubblas ­varannan dag, och när produktionen är som högst är det vanligt med illamående. En ökad nivå av hCG är det som ger utslag i graviditetstester.
hcG kan orsaka: Illamående i början och en bit in i graviditeten.

2. Progesteron mjukar upp livmodern. Progesteron produceras först i äggstockarna och efter ungefär tio veckor av moderkakan. Det ökar i nivå under första trimestern, och är därefter konstant. Progesteronets uppgift är bland annat att se till att immunförsvaret accepterar främmande DNA, det vill säga fostret, och att mjuka upp livmodern så att den kan växa. Det gör också ligamenten i bäckenet mjukare för att förbereda förlossningen.
Progesteron kan orsaka: Halsbränna, illamående, förstoppning, gaser.

3. Östrogen hjälper fostret att växa. Ett av de viktigaste tillväxthormonen under graviditeten. Också det ­produceras först i äggstockarna innan produktionen övergår till moderkakan och fostret. Hormonet stimulerar fostrets tillväxt och är bland annat viktigt för utvecklingen av bebisens organ. Det ser till att liv­modern växer som den ska och gör också så att den kommer att kunna reagera på oxytocinet (se nedan).
Östrogen kan orsaka: Man skulle kunna kalla östrogen för ett extra ”orättvist” hormon, eftersom vissa gravida får reaktioner som illamående, minskad aptit, åderbråck, glåmighet och pigmentförändringar – medan andra får det där ”gravidglowet” som får dem att stråla lite extra.

4. Oxytocin gör amningen mysigare. Ju närmare förlossningen desto känsligare blir livmodern för oxytocinet (det har östrogenet sett till). Oxytocinet hjälper till att stimulera ­sammandragningar i livmodern före och under förlossningen och vidgar livmoderhalsen. Under amningen frigörs en massa oxytocin, som ju ­också brukar kallas må bra- eller tillitshormon, för att kvinnan ska ­uppleva amningen som mysig och positiv.

5. Prolaktin får bröstmjölken att rinna till. Prolaktin är det hormon som får brösten att växa och så småningom producera mjölk. Har också en lugnande effekt.

6. Relaxin mjukar upp bäckenet. Som namnet säger hjälper relaxinet till att göra kvinnans muskler, ben och ligament mjukare, särskilt i bäckenet, för att hjälpa dem att klara förlossningen bättre. Det mjukar också upp livmoderhalsen, som en förberedelse inför förlossningen.

7. Tryptofan behövs för att må bra. Tryptofan är inget hormon. Men det är en essentiell ­aminosyra som behövs vid kroppens tillverkning av ­serotonin och melatonin. Att den är essentiell betyder att kroppen inte kan tillverka den själv utan att den måste tillföras via det man äter.