Jessica födde hemma

Jessica födde hemma

Jessica födde hemma

För de allra flesta är det självklart att föda på sjukhus, men Jessica och Anders valde hemförlossning när deras tredje barn skulle födas.

Tankarna på hemförlossning föddes redan efter den första förlossningen.

– Den var kaotisk och jag var inte direkt förberedd på smärtan. Barnmorskan var stressad och själv var jag inte riktigt kontaktbar när jag kom in eftersom jag hade så ont, säger Jessica Magnusson.

Det hela slutade med att det blev bråttom, hjärtljuden gick ner och en barnmorska stod och pressade på Jessicas mage för att få ut barnet.

Den första förlossningen gick fort, bara sex timmar tog det. Tre år senare var det dags för nästa barn. Då hade Jessica lärt känna grannen Ann Petrén som arbetar som hembarnmorska. De pratade mycket om den första förlossningen, om vad som hade gått snett och vad Jessica kunde göra för att det skulle gå bättre nästa gång. Redan då funderade Jessica på att föda hemma, men maken Anders sa tvärt nej.

– Jag tyckte absolut inte att hon skulle föda hemma, jag hade ju varit med vid den första förlossningen, som var ganska traumatisk, och var orolig för att det skulle bli samma sak en gång till. Hade jag vetat då att det skulle gå så snabbt som det gjorde hade jag kanske gått med på hemförlossning, säger Anders.

Andra barnets födelse var betydligt mindre kaotisk men fort gick det. Efter att ha hållit emot krystvärkarna under bilfärden till förlossningen kom de äntligen fram och efter tio minuter i förlossningsrummet var han ute.

Och sju år senare är det dags igen. Nu hemma i huset i Vallentuna, med två barnmorskor på plats. Den här gången känner varken Anders eller Jessica något behov att åka iväg till sjukhuset.

Skönt slippa stress
Jessica arbetar själv som sjuksköterska och har funderat på att läsa vidare till barnmorska. Hon ser möjligheten att föda hemma som ett sätt att få ha kontroll över sin egen förlossning.

– Hemma känns det som att det är mycket mer på mina egna villkor än om jag skulle föda på sjukhus. Även om man inom vården gör allt som går för att lyssna på kvinnan och sätta henne i centrum är det ändå deras område, säger Jessica.

Stressen det innebär att åka iväg mitt under pågående värkarbete är också en anledning till att Jessica vill föda hemma den här gången. Varken Jessica eller Anders ser fram emot att åka iväg till sjukhuset, med risken att barnet kommer i bilen.

Anders är lite mer orolig, men tycker ändå att det ska bli skönt att slippa köra den här gången.

– Jag har börjat inse att det blir som det blir, egentligen finns inte så mycket att oroa sig för.

Med två normala graviditeter och förlossningar i bagaget känner Jessica sig lugn. Barnmorskan bor granne med familjen och båda barnen är väl förberedda på att deras syskon kommer att födas hemma.

– Jag känner mig lugn och harmonisk den här gången. Bara det att jag inte behöver välja vilket sjukhus jag ska åka till. Jag behöver inte oroa mig för att det ska vara fullt när jag ska föda. Jag ska ju bara ploppa ut en bebis, säger Jessica och skrattar.

”Litar på min kropp”
Jessica har fått en del kommentarer om sitt beslut. Många undrar hur hon vågar och om det inte är farligt med hemförlossning. Hemma finns ingen elektronisk övervakning och ingen medicinsk smärtlindring. För Jessica är det relationen till barnmorskan som skapar tryggheten.

– Många tror att elektronisk övervakning är lika med trygghet men CTG-övervakningen är bara ett av många sätt att se hur förlossningen går, dessutom är det svårt att tolka kurvorna och bara det kan ju leda till en del stress. Jag väljer att lita mer på min egen kropp och barnmorskan. Nu kommer det att vara två barnmorskor med mig under hela förlossningen och dessutom slipper jag skiftbyte.

De barnmorskor som ska vara med under förlossningen har stor erfarenhet av att förlösa kvinnor både i hemmet och  på sjukhus. Om något inte verkar gå som det ska upptäcks det i regel ganska tidigt och då är det bara att åka iväg till sjukhuset, menar Jessica.

– Man kan inte gardera sig mot allt som kan hända, men jag tycker att det är upp till var och en att föda var man vill, säger Jessica bestämt.

Än så länge är det bara i Stockholm man kan få bidrag för hemförlossning. I Umeå kan man få en barnmorska hemskickad till sig från sjukhuset men bor man i andra delar av landet får man bekosta sin barnmorska själv.

I Stockholm kan landstinget betala hemförlossning om:

• kvinnan är omföderska.
• tidigare förlossningar har varit normala, kvinnan får inte ha gjort kejsarsnitt tidigare.
• graviditeten har varit normal.
• det inte finns några medicinska riskfaktorer som kan påverka förlossningen. Sådana riskfaktorer kan vara diabetes, högt blodtryck eller väldigt stort foster.
• kvinnan har diskuterat risksituationen med en förlossningsläkare.
• kontrollen i v 36 har varit normal.
• två barnmorskor är med vid förlossningen.
• hemförlossningsteamet samarbetar med en närliggande förlossningsklinik.
• transport till närmaste förlossningsklinik kan ske inom 40 minuter.
• en barnläkare kontrollerar barnet senast två dagar efter förlossningen.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar Gravid 6/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler