När ska man åka till förlossningen?
Värkar, fostervatten, slemproppar – och kanske lite blod … När är det dags att åka in till förlossningen? Vi har frågat en barnmorska och fyra läsare berättar hur det var för dem.
Telefonen ringer på förlossningen. En barnmorska svarar. I andra änden av luren finns ofta en orolig partner till en kvinna som snart ska föda: ”Hon har värkar, är det dags att åka in nu?” Eller kanske är det kvinnan själv som med skräckblandad förtjusning tjuter: ”Åh, nu har det äntligen startat – hjälp!”
– Det är så väldigt, väldigt olika hur man känner, men de flesta undrar när man ska åka in, hur det ska kännas, säger barnmorskan Gudrun Abascal.
För att kunna vara till hjälp behöver barnmorskan ställa sina frågor: Hur känns det? Hur började det, och när? Hur har du mått under din graviditet? Har du fött barn tidigare? I så fall, hur var den förlossningen (eller de förlossningarna)? Om du har värkar, hur tätt kommer de? Hur starka är de? Tror du att vattnet har gått? Blöder du? Hur rör barnet på sig? Hur mår du? Har du kunnat sova och äta de senaste dygnen?
– Och jag tycker det är viktigt att också fråga: ”Hur skulle du vilja göra själv?”, säger Gudrun Abascal.
Hennes önskan är att svaret på den frågan ska vara vägledande.
– Annars tror jag att många kvinnor vill vara till lags, vara duktiga och lydiga och stanna hemma så länge som möjligt fast de känner sig otrygga – och det kan skapa en stress som ökar risken för långdragna och besvärliga förlossningar.
Innan samtalet avslutas är det bra om barnmorskan och kvinnan gör en sammanfattning av samtalet, anser Gudrun Abascal.
– Viktigast av allt är då att föräldrarna känner sig nöjda och trygga med de råd de fått, säger Gudrun Abascal.
Ibland är kvinnan så orolig att hon vill åka in direkt, oavsett hur långt förlossningsarbetet har framskridit.
– Ofta blir hon lugnare under samtalets gång. När oron har lagt sig kan det kännas helt okej att vara hemma ett tag till, men det är viktigt att kvinnan känner sig trygg och är nöjd med det man har kommit fram till.
Läs också: Vad är det som gör att det är dags att föda?
Vid vilken tidpunkt ska man åka in till förlossningen?
Ska man åka in till förlossningen om slemproppen går?
– Nej.
En del kvinnor får mot slutet av graviditeten en slemmig flytning, kanske med blodstrimmor. Man brukar säga att ”slemproppen har gått”.
Det är ett tecken på att förlossningen närmar sig, men det kan fortfarande dröja flera dagar, eller rentav veckor – så stanna lugnt hemma och invänta fler tecken på att det är dags.
Om man har värkar – ska man åka in till förlossningen då?
– Det beror oftast på hur intensiva värkarna är.
Det är vanligt att förstföderskor åker in när de har minst två eller tre smärtsamma och regelbundna värkar under tio minuter, och att omföderskor åker in när de har omkring två smärtsamma och regelbundna värkar under tio minuter. Oftast är det också då som förlossningsarbetet brukar övergå till den aktiva fasen (vilket brukar ha föregåtts av oregelbundna och mindre smärtsamma värkar i 16–20 timmar – eller mer, eller mindre; inget värkarbete är det andra likt).
– Men det måste inte vara precis så, säger barnmorskan Gudrun Abascal och betonar att det är kvinnan som bestämmer.
– Hon ska inte behöva känna sig sjåpig eller som om hon gör något ”fel” om hon vill åka in tidigare. Om hon till exempel känner sig otrygg kan hon ringa förlossningen och säga att hon vill komma in ändå, att hon är orolig.
I början av värkarbetet kan det vara svårt att skilja värkarna från de förvärkar som många har mot slutet av graviditeten, oftast efter vecka 37. Ibland känns det som mensvärk. Om barnet snart ska födas brukar det så småningom bli tydligt att värkarna kommer oftare och gör alltmer ont.
En del känner sammandragningar tidigt i graviditeten. Sådana sammandragningar ska inte vara smärtsamma. De kan upplevas som att magen för en stund blir ”hård”, ungefär som en fotboll. Det innebär inte att förlossningsarbetet sätts igång. Istället kan man se det som livmoderns sätt att träna inför förlossningen.
Ska man åka in till förlossningen om vattnet går?
– Ring och rådfråga förlossningen.
Ibland leder vattenavgång till att värkarna kommer igång, men även om det inte blir så är det bra att åka till sjukhuset för en kontroll. Men det är inte alltid bråttom. Om allt är okej i övrigt och om det är mitt i natten kan man till exempel ibland vänta tills det är morgon –men ring och rådfråga förlossningen.
Fostervattnet är i regel genomskinligt, vitt eller svagt rosa. Om bebisen har bajsat i fostervattnet kan det vara gult eller grönt, och då kan bebisen må dåligt.
Läs också: Så ont gör det att föda barn – experterna svarar
Ska man åka in till förlossningen om man får en blödning?
– Det beror på.
När livmodern börjar öppna sig kan det uppstå en slemblandad, mycket liten blödning. Det är helt i sin ordning om barnet rör på sig som vanligt.
– Om det är enbart blod, ibland i kombination med smärta, ska man alltid kontakta sjukhuset, säger Gudrun Abascal. Det kan innebära att moderkakan sitter fel eller håller på att lossna.
Om du är osäker, ring och rådfråga förlossningen.
Ska man åka in till förlossningen om man plötsligt inte känner några fosterrörelser?
– Ja – eller ring förlossningen och rådfråga.
Tidigare trodde man att fostrets rörelser avtar mot slutet av graviditeten. Nu vet man att det är fel. Fosterrörelserna finns, och ska kännas, varje dag. Är man orolig för att bebisen rör sig mindre än vanligt, eller på ett annat sätt än vanligt, ska man inte dra sig för att kontakta sjukvården. Kvinnans uppfattning är mycket viktig, eftersom det kan vara stor skillnad på hur mycket, på vilket sätt och hur kraftigt olika barn rör sig i magen.
Lite längre ner i texten berättar fyra kvinnor om hur förlossningen började för dem.
Alla graviditeter och förlossningar är olika. Denna text berättar hur det vanligen är, men det kan vara på andra sätt. Om du undrar hur just du ska göra, ring förlossningen.
Läs också: Så går det till att föda barn – barnmorskan guidar genom förlossningens olika faser
Dags att föda? Så här var det för oss – fyra mammor berättar
Hur vet man när det är dags att föda om man aldrig har fött barn förut? Och hur ont ska värkar göra för att det ska vara ”på riktigt”?
Av Mia Coull
Ska det vara som på film och teve att man plötsligt står i en pöl med vatten när fosterhinnorna brister – eller hur känner man igen startskottet?
Fyra kvinnor berättar om sina timmar och dagar innan bebisen kom.
Marie – slemproppen gick, oregelbundna värkar blev starkare: "Det var ingen tvekan om att det var dags"
– Jag hade en bild i huvudet om att min förlossning skulle börja med att vattnet gick, men det gjorde den inte. I stället vaknade jag klockan fem på morgonen, fem dagar före beräknad förlossning, för att något kändes konstigt. Jag kände mig annorlunda, hade molande värk i magen, som mensvärk ungefär och upptäckte att slemproppen hade gått, berättar Marie, 24 år.
Hon lät sin man sova vidare, tänkte att han behövde vara utvilad.
– Det var ingen tvekan om att det var dags. Jag kände att "I dag får vi barn", trots att jag inte hade särskilt ont till att börja med, säger Marie.
Värkarna var oregelbundna och svaga, men blev under dagen starkare.
– Det var en nervös och pirrig väntan på att förlossningen skulle sätta igång, fortsätter Marie. Vi hälsade på mina föräldrar, lagade mat och såg en film för att få tiden att gå. Jag ville vara hemma så länge som möjligt hellre än på sjukhuset. Det hade vi pratat om i förväg. Värkarna var inte så starka att de hindrade mig, från att vara uppe, röra mig fritt och prata.
Vid 19-tiden på kvällen var det dags att packa väskan. Då hade Marie regelbundna värkar var fjärde minut. Hon ringde in till förlossningen för att tala om att hon var på väg.
– Jag kom in till sjukhuset i rätt tid. Jag hade inte velat vara hemma när det värsta drog igång. Att jag valde att åka in då var för att sammandragningarna som tidigare känts som mensvärk nu gjorde mycket ondare – och de kom hela tiden.
Hanna fick värkstimulerande dropp: "Det blev intensivt och jobbigt"
– För oss var det inte så självklart när det var dags att föda, berättar Hanna, 27 år och mamma till Samuel.
– Det började med att vattnet gick på natten, det bara forsade ut. Eftersom vattnet var klart och inte missfärgat fick jag och min sambo rådet av barnmorskan på förlossningen att lägga oss att sova, för jag hade inga värkar.
På morgonen åkte de in till sjukhuset för kontroll. Allt var bra, men fortfarande inga värkar. 72 timmar efter att vattnet hade gått, fick Hanna värkstimulerande dropp för att få fart på förlossningen. Hon säger att hon hade föredragit att värkarna kommit igång av sig själva, på det här viset blev det intensivt och jobbigt.
Maria fick värkar: "Smärtan avgör när man vill åka till sjukhuset"
Maria, 25 år, har två barn tillsammans med sin sambo. Hon kan jämföra sina förlossningar och tycker att hon lättare visste när det var dags andra gången.
– Båda mina förlossningar startade på samma sätt, säger hon, med att slemproppen gick. Och att det sedan tog flera dagar innan barnen kom.
– Med första barnet hade jag ingen aning om vad som skulle hända. Jag gick hemma med värkar och tyckte att det var ett helvete.
Maria åkte in till sjukhuset när hon trodde att smärtan inte kunde blir värre.
– Alla hade sagt att man vet när det är dags att åka. Jag kände ”Usch, jag vill ha smärtlindring, jag vill inte vara hemma längre”. Man känner när det gör för ont för att vara kvar hemma. Det är inget man missar …
Båda gångerna kände sig Maria ”väldigt konstig” strax innan förlossningen satte igång på riktigt. Hon kan inte beskriva känslan, men vet att den inte hade med värk att göra.
Madelen fick förvärkar och värkar: "Nog trodde jag att hon skulle födas snabbare"
Madelen, 30 år, gick två veckor över tiden för beräknad förlossning innan hon födde sin dotter. Det var en lång väntan, tycker hon.
Det började med förvärkar på en lördag. På söndagskvällen gick slemproppen och direkt efter det började värkarna. Men dottern föddes först på onsdagsmorgonen.
– Värkarna var regelbundna från början, men inte så farliga, minns Madelen. Mer som mensvärk i rygg och mage. Ibland krampade det till lite.
På måndag eftermiddag tyckte Madelen att det var länge sedan hon känt några sparkar och ringde förlossningen som ville att hon skulle komma in för en kontroll. Ultraljudet visade att allt var okej, så de åkte hem igen och fortsatte att vänta. Men på kvällen tilltog värkarna och blev mer regelbundna. Madelen ville inte vara hemma längre, fast hon inte var öppen mer än två centimeter. Eftersom det inte var så många inne på förlossningen just då fick hon komma in.
– Jag har hört att förlossningen kan dra ut på tiden, men nog trodde jag att hon skulle födas snabbare än hon gjorde …
Läs också: Dags att packa BB-väskan?
