"Vi går på knä av trötthet"

Signaturen "Trött" har en dotter på 14 månader som aldrig sovit en hel natt. De har provat allt, men ingenting har hjälpt. Malin Alfvén ger råd.

Fråga:

Vår underbara, livliga och nyfikna dotter är 14 månader och har aldrig sovit en hel natt. Jag och min man är helt slut. Vi har provat allt: läst en massa böcker och frågespalter och träffat bvc-psykologer, pratat med bvc-sköterskor och barnläkare. Ingen kan hjälpa oss, och jag ser inget slut på dessa sömnlösa nätter.

Ibland kan hon vakna till en gång i timmen. Det verkar som om hon har mardrömmar. Hon kan absolut inte sova utan napp. Den ger vi henne första gången hon vaknar. Vi sätter fast nappen i en napphållare på pyjamasen, och ibland lyckas hon själv hitta nappen, men ofta inte och då måste vi ge henne den.

Vi har förstås funderat mycket på vad vi gör för fel eller om det är något fel på vår dotter. Vad beror egentligen sömnproblem hos barn på? I en bok stod det att barn med adhd ofta har sömnproblem, och det gjorde oss ännu mer oroliga.

En barnläkare sa att barn ofta börjar sova bättre vid 1 års ålder, tyvärr stämde inte det. Vi har en dröm om att i framtiden skaffa ett syskon, men nu börjar jag känna mig tveksam. Har syskon ofta samma sömnmönster?

/Trött

Svar:

Tänk om vi visste vad sömnproblem beror på. Ja, man kan ofta se att adhd-barn har problem med sömnen, men det betyder ju inte att barn med adhd alltid har sömnproblem!

Otaliga är de barn som jag mött som har sömnmönster som ni beskriver. Och oftast är dessa barn nyfikna, smarta, livliga och känsliga barn som tar in mycket av livet under dagen som de sedan bearbetar under natten genom sina drömmar.

Oftast är det inga problem för barnen själva, det är vi föräldrar som har problem eftersom vi blir väckta. Barnen vaknar till och somnar om, men vi vaknar, det är stor skillnad. De här barnen vill vara nära under natten, vilket ytterligare försvårar våra möjligheter till sömn.

I det här läget söker vi hjälp och vi provar allt – men ofta hjälper ingenting. Då återstår bara att se till att ni föräldrar får sova. Turas om att sova borta då och då, låta en av er åka bort med dottern eller låta henne sova någon natt hos mor- eller farföräldrar, eller andra som ni känner väl. Det märkliga är att dessa barn inte sällan sover bättre vid dessa tillfällen än vad de gör hemma.

Sömnbrist skapar problem. Vi blir arga, retliga och oroliga. Vi får ångest och blir stressade. Föräldrasömn är nödvändigt för att hela familjen ska må bra.

Och så oron för att man ska orka med ett barn till … Något vi lär oss, då vi får barn nummer två, är hur olika våra barn är. Men nattsömnen, då? Ja, det kan vi inte veta. Men vad vi vet är att även om nästa barn också sover oroligt, har vi på något märkligt vis lärt oss av barn nummer ett att vi klarar det.

/Malin Alfvén, psykolog.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler