Vi har det så jobbigt!


Vi har det så jobbigt!

Fråga

Jag har en son på elva månader som verkligen betyder allt för mig. Mitt problem är att jag lever i ett förhållande som varken är jämlikt eller friskt. Jag är på väg att brista.
Pappan till min son är otroligt slö och hjälper  mig aldrig. Han har eget företag och anser att han har ett väldigt fritt jobb. Det betyder att han sover till 12–13-tiden på helgerna, på vardagarna går han oftast till jobbet vid elva. Ibland går han inte alls till jobbet utan sover i stället till framåt eftermiddagen. Då har jag suttit uppe sedan 07.30 på morgonen.  Han brukar komma hem tidigare, vid 16–17-tiden, vilket många tycker är jättebra, men det är tvärtom för mig, hellre är jag ensam än att se honom sitta framför tv:n eller datorn.
Min sambo är med sonen när han kommer hem, men det handlar bara om någon timme. Sedan vill han vila. Han behöver hjälp med allt från blöjbyte till att sätta på pyjamasen. Han har inte tålamod att lägga pojken.
Vi bråkar ständigt för att jag är så trött på att klara allt själv. Jag har sagt till honom så många gånger att jag behöver avlastning.
Han har aldrig gett honom frukost och det är sällan han ger honom middag eller mellanmål.
Säger jag till honom så slutar det alltid med världens bråk, för han förstår inte mig och tycker att jag ju är mammaledig så jag ska göra allt. Hur ska det då bli när jag börjar jobba?
Jag klarar inte mer, mitt tålamod med min son finns knappt kvar, jag blir jätteirriterad om han till exempel inte vill sova någon gång. Jag är så trött och har inte sovit ut en enda gång sedan vår son föddes. Min enda chans att få avlastning är om jag åker och handlar, duschar eller jobbar.
Ett par gånger har jag bara lämnat min son med pappan och gått ut. Då har han ringt upp och det blir kaos och bråk. När jag kommer hem så pratar vi knappt. Sedan rinner allt ut i sanden, och skulle jag ta upp det igen så är jag bara gnällig, säger han.
Jag vet inte vad jag ska göra. Ena sidan av mig vill bryta och bo själv men den andra säger nej, för att jag vill att min son ska få växa upp med sin pappa. Men är det så här min son ska få växa upp?  
Min sambo har vuxit upp i dåliga förhållanden, för honom är vårt förhållande normalt.
Mitt liv består just nu av att mata min son, att sova med honom och att leka. Jag ammar fortfarande och därför kan jag inte gå iväg på kvällen. Jag mår jättedåligt, gråter varje dag och har fruktansvärt ont i magen.

Så jobbigt

Svar

Du skriver saker som ”jag är på väg att brista” och ”jag vet inte vad jag ska göra”. Du frågar dig själv om du ska ”bita ihop och fortsätta tjata” eller bryta med din sambo.
Å andra sidan skriver du att du vill att din son ska få växa upp med sin pappa.
Det är som om du bara ser två alternativ: bita ihop, tjata och stå ut eller lämna din sambo.
Kan du tänka dig en tredje väg? Till exempel ta hjälp utifrån med en familjerådgivare? Kanske gillar inte din sambo idén, men förstår han hur nära en separation ni är?
Om du berättar om din förtvivlan när det är lugnt och ni är sams, kanske han kan ta det till sig och tillsammans med dig söka bra lösningar på de problem ni har.
Självklart är det är bra för barn att få växa upp med båda sina föräldrar OM det är bra mellan föräldrarna! Men barn mår inte bra av att växa upp i en miljö full av konflikter, tjat, bråk och disharmoni. Om ni två vuxna inte kan hitta ett sätt att leva tillsammans respektfullt mot varandra är det bättre för sonen att ni delar på er. Ni är ju alla tre värda att få så bra liv som möjligt!
Om ni däremot tillsammans kan ”jobba på” att med hjälp utifrån få en fungerande parrelation, blir det förstås en bra situation för er alla tre.
Även om samtalen hos en familjerådgivare slutar med att ni separerar, kan separationen bli bättre på grund av ökad förståelse för varandras behov och upplevelser. Ni kommer ju för all framtid att vara föräldrar till samma barn och bör kämpa för att kunna vara sams i frågor kring er son, oavsett livssituation. Ni kan bara separera från er parrelation, men inte från det gemensamma föräldraansvaret.
Lena Melin

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler