Jag känner mig inte lycklig


Jag känner mig inte lycklig

Fråga

Jag och min man har varit tillsammans i snart fyra år. Under den tiden har vi fått två barn, idag 2 år och 10 månader. Problemen började när vi fick vår andra pojke som drabbades av kolik och fick fyra öroninflammationer.
Under en tid valde vi att sova hos var sitt barn för att slippa springa så mycket på nätterna. Då försvann min mens. När jag tog upp detta med min man sa han att han absolut inte ville ha flera barn, men att han skulle lyssna på min önskan, alltså jag fick bestämma. Jag är emot abort, men jag kunde inte tänka mig en ny omgång med ett nytt barn. Jag orkade bara inte.
Under den här tiden kände jag att vi gick åt var sitt håll. Han vågade inte prata med mig och jag kände att innan jag visste något hade jag inget att prata om. Det malde på för mycket i mitt huvud – abort eller inte? När jag sedan fick tillbaka min mens borde allt vara frid och fröjd, men jag känner mig inte lycklig. Jag vågar inte släppa in honom in i mitt liv. Jag har försökt ta initiativ till sex, men han orkar inte eller så skyller han på att han inte vill byta säng mitt i natten. Jag känner mig åsidosatt. I helgen kände jag mig så himla ledsen att jag verkligen visade det. Han berättade då att han kände sig ledsen för att jag inte pratar med honom. Detta resulterade i att han kastade en ketchupflaska i golvet, som gick sönder och det kom ketchup överallt i huset. Det kändes som ett knivhugg i hjärtat – att jag inte försöker tillräckligt. Om jag inte får känna en människa nära mig varje dag, och det går ett tag, så känner jag mig osäker och främmande. Jag känner mig så rädd för dessa känslor.


Ledsen med okända känslor

Svar

Ditt mejl berör mig mycket. Du beskriver din svåra situation på ett levande vis, precis som du beskriver din mans omöjliga situation. Och egentligen vill ni ju samma sak! Ni vill vara närmare varandra. Du vill ha mer fysisk närvaro och han vill tala mera. Och egentligen vet ni båda, att ska ni nå varandra fysiskt, så måste ju också orden finnas. Ur orden och samtalen växer den fysiska längtan i en kärleksrelation. Men det är ju också så att ur den fysiska tillfredsställelsen kommer orden i en kärleksrelation.
Du beskriver hur otroligt omvälvande era fyra år tillsammans har varit. Att alla de här sakerna också skapar stora inre förväntningar glömmer vi ofta bort. Att du skriver det här brevet just nu får en mening utifrån att ni nu börjat ert nya liv. Resten av ert liv. Nu har ni nått det som de allra flesta drömmer om: barn, hus och bil. Men nu då…
Vad gör vi människor när våra drömmar har gått i uppfyllelse? Jo, vi deppar ihop ett tag. Nu måste vi skapa nya drömmar och mål och innan vi hittar dem är vi ledsna, frustrerade, irriterade eller arga under en period.
Det är där ni befinner er nu, tror jag, du och din man. Nu måste ni berätta för varandra om de nya drömmar ni har. Du måste tala med din man och berätta vad du tänker och känner, och han måste bjuda mer på sig och sin kropp. Det här som ni redan vet.
Nu måste ni börja om. När ni gör det, kommer ni hitta tillbaka till varandra och också hitta nya utmaningar i livet. Svårt, ja, jättesvårt. Men ni har ju inget val. Och dessutom har ni redan kommit så långt, eftersom ni båda vet vad som fattas er.

Malin Alfvén

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler