Vår dotter vägrar sluta med napp

Vår fyraåring vägrar sluta med napp

Fråga

Vi har två barn, ett är sju och ett är drygt fyra.
När vår stora flicka fyllde fyra, var det inga problem med att få henne att sluta med nappen. Hon hade innan dess varit värsta nappmonstret, men inför fyraårsdagen hade vi länge pratat om att hon skulle få byta ut nappen mot en ny cykel.
Vår lilla tjej verkar också vara taggad på att sluta med nappen och eftersom tandläkaren sagt till oss att hennes tänder börjar påverkas, tyckte även vi att det var en bra idé. Därför började vi i god tid inför hennes fyraårsdag, som blivit ett magiskt sluta-med-nappen-datum i vår familj, att förbereda henne på detta. Hon fick önska sig något, och bestämde sig då för att gå på Liseberg med sin bästa kompis när hon slutat med nappen.
När fyraårsdagen kom vägrade hon och började gråta redan efter 20 minuter, och fortsatte sedan att gråta hela förmiddagen. Eftersom vi hade gäster slutade det med att vi gav henne nappen tillbaka och bestämde oss för att vänta tills det var lite lugnare.
Nu har det gått tre månader, och hon är fortfarande ett nappbarn. Numera har hon mest nappen när hon ska sova, men ibland, när hon känner sig ledsen, vill hon också ha den. Och då handlar det om att hon verkligen ska ha den. Det är inte så att hon slutar gråta efter någon halvtimme – hon kan hålla på flera timmar i sträck om hon inte får den.
Vad ska vi göra? Hur ska vi hjälpa henne? Ska vi vara stenhårda och slänga nappen för alltid, eller ska vi låta henne själv bestämma när det är dags?
Ulf

Svar

Att suga på napp (eller tumme) betyder olika saker för oss som barn. Vi blir lugnare, tröstade, känner oss tryggare och det är gott. Ibland tror jag att det även ökar koncentrationen för en del barn.
Som du beskriver är det lättare för vissa barn att sluta med napp än för andra. En del slutar av sig själva och en del med hjälp av belöning och/eller hot (om till exempel tandställning).
Min åsikt är att när man reagerar så starkt som din yngsta dotter gör, då ska hon få fortsätta med nappen. Hon behöver den ett tag till. Att förhandla sig fram till en kompromiss som ni redan gjort, är suveränt, tycker jag. Att till exempel inskränka nappsugandet till sovdags och vissa andra speciella tillfällen, som när man är väldigt ledsen, är en bra kompromiss.
Att tala med henne om att hon ska få bestämma själv när hon vill sluta och om att hon bara använder nappen då hon verkligen behöver, är bästa sättet att hjälpa henne just nu. När ni inte längre strider om nappen, så ökar dessutom chansen att hon själv slutar.
Ni kan ju ibland fråga henne om hon verkligen behöver nappen just nu, så att hon får tänka efter. Men tjata inte på henne. Jag tror att i det här läget är det viktigare att hon får ha kvar nappen än att hennes tänder eventuellt påverkas.
Den trygga nappen behöver hon ett tag till för att må riktigt bra. Det vet hon.
Malin Alfvén

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler