Ska jag berätta om depressionerna?


Ska jag berätta om mina depressioner?

Fråga

Nu går jag visserligen händelserna i förväg, eftersom min dotter än så länge bara är fyra månader gammal. Ändå har jag redan hunnit fundera länge och väl på mitt ”problem”. Jag har en lång historia av depressioner och sedan flera år medicinerar jag med framgång  mot depression.
Jag räknar själv med att få äta medicin under en lång tid framöver, åtminstone periodvis. Kanske kommer jag till och med att behöva medicinera resten av livet. Vad jag funderar över är hur man på bästa sätt förklarar det här för ett litet barn. Jag tänker först och främst på medicineringen, förr eller senare kommer hon med största säkerhet att fråga vad det är för piller jag äter. Jag vill inte smussla varken med medicinen eller med eventuella besvär som kan dyka upp på vägen.
Jag kan ju inte gärna säga ”mamma måste äta det här för att inte bli ledsen”, för vad förmedlar jag då för något runt själva känslan ”ledsen”? Jag vill självklart att min lilla tjej ska förstå att känslor är helt naturliga och alldeles riktiga. Samtidigt tror jag att en lång och invecklad förklaring av sjukdomen ”klinisk depression” blir alldeles för svår och tung att bära för ett litet barn.
Har du något förslag på en gyllene medelväg?
Carin

Svar

Du har alldeles rätt i att långa och invecklade förklaringar inte är något vi behöver ge våra barn. Det blir de oftast alldeles förvirrade av. Vi behöver inte heller krångla till våra förklaringar. Det märker ju barnen ändå nästan alltid.
Jag tänker att du visst kan säga till din dotter när hon frågar, om hon frågar, att du äter tabletterna för att inte vara ledsen. Om hon då frågar vidare, så kan du förklara att du blir ledsen länge om du inte tar tabletterna.
Eftersom det är en nödvändighet för dig att äta din medicin, så kommer hon att acceptera dina ärliga svar. Du kan dessutom berätta att det är medicin för vuxna. Med enkla, ärliga svar på hennes frågor, så kan hon fråga vidare när hon själv vill och behöver veta mer.
Jag tycker om att du förbereder dig och oroar dig för vad du ska säga redan nu, och jag har en känsla av att du är en kreativ människa. Jag tror nämligen att oroliga människor oftast är kreativa och fantasifulla. Om detta har jag tillsammans med Kristina Hoffsten skrivit boken Oron – som gör oss till bättre föräldrar. 
Malin Alfvén

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler