Vår son är rädd för andra barn

Vår son är rädd för andra barn

Fråga

Vi har en underbar son på tio månader som är väldigt gnällig.
Innan han lärde sig krypa trodde jag att det berodde på frustration. Nu har han krupit i flera veckor och fortsätter gnälla.
Han är också väldigt rädd för barn som skriker, han blir fullständigt vettskrämd och gråter. Detta gör att vi drar oss för att hälsa på andra barn. Vill gärna gå till öppna förskolan, men han är rädd för barnen och ljudnivån. Andra ljud är han snarare förtjust i.
Hemma är han oftast harmonisk men något gnällig och med en vilja av stål.
Har vi givit honom för mycket uppmärksamhet? Det är ju vårt första barn... Vad ska vi göra? Utsätta honom i små doser eller bara låta honom vara rädd och ledsen? Hur ska det gå med dagis i framtiden?
Evalena

Svar

Det är nog ingen slump att du skriver just då din son är tio månader gammal. De här lite känsliga och viljestarka barnen blir ofta ännu gnälligare under den här perioden, eftersom det är så mycket de anar att de kommer att kunna göra och som de vill göra. Men de är fortfarande så små! Det går inte riktigt än. Då blir de ännu mer frustrerade. De har ju sett och upplevt och samlat på sig en hel del erfarenheter och vill hela tiden framåt i sin utveckling. Inte undra på att de blir gnälliga och frustrerade.
Det gnälliga i nio- till elvamånadersåldern förstärks av att de också lärt sig att världen inte bara är snäll, det finns läskiga saker också. Och då vill de tillbaka till mammas och pappas trygga famn och utforska världen därifrån igen.
Dammsugaren har han inte blivit rädd för, men barnen. Säkert är det så att han har blivit skrämd någon gång och med den erfarenhet han nu har, så blir alla barn läskiga. Om ni gör som ni gjort hittills och låter honom ta livet i sin takt, så mycket det nu går, så kommer han ganska snart bli nyfiken i stället för skrämd.
Att det skulle vara ni som gett honom för mycket uppmärksamhet, det går jag absolut inte med på. Han är den känsliga och viljestarka lilla person han är och har varit från första början. Om ni lyssnar på honom när det gäller hans rädslor och inte pushar honom förrän han själv vill, så kommer han att fortsätta utvecklas till en trygg liten kille.
Försök hitta en förskola där ni tycker att det är bra stämning mellan barn och vuxna (om ni nu kan välja). Räkna med en lite längre invänjningsperiod, då ni är tillsammans med honom, tills han markerar att ni kan gå därifrån. De här barnen brukar vara bra på det. Särskilt om man inte ”tvingat” dem till socialt umgänge tidigare.
Malin Alfvén

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler