Pappan vill inte träffa sin son

Pappan vill inte träffa sin son

Fråga

Jag är en ensamstående mamma till en härlig kille på fyra år. Vi har levt ensamma sedan tre år tillbaka.
Min son vill så förtvivlat gärna träffa sin pappa. Tyvärr vill inte pappan träffa sin son. Min son gråter ofta efter honom, frågar när han kommer, och pratar med pappa, i sin ensamhet, på sitt rum. Det här knäcker mig.
Vad ska jag svara när min son förtvivlat gråter och skriker efter pappa?
Jag vet inte vad jag ska säga. Ska jag säga som det är – att hans pappa inte vill träffa oss? Eller ska jag ”prata bort” det?
Jag försöker verkligen vara lugn och sansad, vi pratar ofta om sonens pappa, vi tittar på kort, träffar ofta pappans numera vuxne son, och har kontakt med pappans syster och hennes familj. Men, ibland blir jag så arg och provocerad att jag säger till min son att: ”det är ingen idé att du sitter här och gråter för pappa vill inte träffa dig”.
Nu i julas fick min son inte någon julklapp från sin pappa.
Hjälp mig, hur hanterar jag det här?
Ensamma mamman

Svar

Jag gillar att du blir arg ibland. Din son behöver din ilska. Och det är just det du kan säga till honom: ”Jag blir så himla arg på din pappa, som inte vill träffa dig. Tänk att det finns pappor som inte vill träffa sina härliga barn. Jag önskar verkligen att det inte var så. Om jag fick bestämma skulle alla barn få träffa sina pappor.”
Sedan kan ni fantisera tillsammans om vad far och son skulle göra tillsammans då de träffades. Ni kan också skriva till pappan. Du skriver ner vad sonen vill säga. Och även om ni inte har någon adress att skriva till, så är det viktigt att formulera sig i ord, även för små barn.
Jag gillar också att ni ofta talar om pappa och har kontakt med hans släktingar och har foton att titta på.
Men sedan får du stå ut med hans längtan efter sin pappa, hans gråt och hans skrik, och hans samtal med pappa på rummet. Det är så här vi gör då vi längtar, både barn och vuxna. Längtan är en otroligt stark känsla. Men nu är ju livet så att vi inte alltid kan få det vi längtar efter. Men vi kan, och får inte, ta bort längtan ur våra liv, även om den gör ont i oss.
Malin Alfvén

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler