Klarar ett känsligt barn en skilsmässa?

Klarar ett känsligt barn en skilsmässa?

Fråga

Jag och min sambo har två pojkar på snart 3 och 4,5 år och vi har funderingar på att separera. Problemet är att vi oroar oss för vår 4,5-åring. Han har ända sedan födseln varit ett mycket otryggt och känsligt barn. Han skrek mycket som bebis, hade många känsloutbrott under uppväxten och en osäkerhet och motvilja inför nya saker och förändringar.
Han har inte varit lätt att förstå sig på, kan bli ledsen och nästan hysterisk över en så enkel sak som att vi ska lämna in bilen på lagning eller  göra något nytt, okänt.
På förskolan signalerade personalen redan när sonen var i 2-årsåldern att de hade problem med att hantera hans känsloutbrott. Han har dessutom haft ett dåligt självförtroende – han tror inte att han kan något och vill därför inte försöka lära sig.
Vi har sedan hösten -07 upprättat en åtgärdsplan ihop med special­pedagogen på förskolan, och vår son har gjort stora framsteg. Vill också poängtera att det inte finns några andra störningar, han var tidig med att prata, är normalbegåvad och har mycket fantasi – och humor.
Nu undrar vi om en separation kan bli för mycket för ett barn med denna personlighet? Hur ska vi på bästa sätt underlätta för honom? Jag och min sambo är överens, vi bråkar inte särskilt mycket men kärleken har tagit slut. Vi kommer troligtvis att samarbeta bra och har planer på att ha barnen varannan vecka. Vi kommer eventuellt också att ha varsin bostad i samma område.
Behöver ett gott råd

Svar

Det är verkligen inte lätt att vara förälder till ett känsligt, fantasifullt, temperamentsfullt och tidigt utvecklat barn. Jag möter ofta deras föräldrar på min mottagning och just som du beskriver så är övergångar/förändringar av olika slag jobbiga för dessa barn (och för deras föräldrar). Att tro att man inte kan något och tvivla på sig själv hör också ofta ihop med den här sortens barn.
Jag tror däremot inte att de är särskilt otrygga. Däremot tror jag att de har ett inre liv som är rikare än hos många andra. Jag tror att de bygger upp inre världar om hur livet är och ska vara. När det inte blir som de tänkt sig eller om de blir avbrutna mitt i något de sysslar med eller tänker på, så reagerar de just som er son.
Dessa barn behöver mycket mer förberedelser än andra barn. Vi behöver berätta noga för dem vad som ska hända. Det kan gälla mindre eller större förändringar. Vi måste också förbereda dem noga inför helt nya händelser, som de aldrig varit med om. Deras förmåga att fantisera gör att många saker som är spännande för vissa barn blir skrämmande för honom.
Att hans liv har blivit lugnare och att han får färre utbrott stämmer bra med hans ålder och utveckling. Livet i 5-årsåldern är mer förutsägbart för honom än tidigare och därför blir han inte lika orolig längre.
Att ni ska separera kommer nog inte som en överraskning för honom. Han har säkert redan märkt av det hemma och funderat en del över separationer, då han hört om kompisars föräldrar som skilt sig eller sett något på tv eller i böcker. Reagera kommer han nog att göra, men det viktiga är att förbereda honom inför alla förändringar i samband med separationen. När ni ska flytta, vart ni ska flytta, att han får följa med och titta på de nya bostäderna, vara med och möblera sitt rum och så vidare. Och så ska ni berätta för honom att det kommer bli bättre för er familj med en separation mellan mamma och pappa. Inte till en början, då är det jobbigt för alla, men efter ett tag. Det ska ni berätta. Och han måste få vara ledsen. Det går inte att trösta bort, men han kommer lära sig att leva med det, precis som ni. Och mogna av det, som vi ju gör av svårigheter i livet.
Att ni kommer bo nära varandra och att ni kan samarbeta och att barnen har varandra och kan bo varannan vecka hos er, ökar förutsättningarna för att det kommer att fungera, tror jag.

PS. Läs mer i boken Skilsmässan – Om barn och föräldrar som jag skrivit tillsammans med Kristina Hofsten.
Malin Alfvén

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler