Är jag deprimerad?

Är jag deprimerad?

Fråga

Jag är en tjej på 23 år. Det har nu gått över ett år sedan min son föddes och han har nu börjat på dagis. Ända sedan han började har jag blivit mer och mer nedstämd, trots att jag tycker det är ganska skönt att kunna lämna honom på dagis och ha lite ”egen tid”, och att det ibland kan ta på krafterna att ha honom hemma.

Jag är ensam med pojken och en hund varannan vecka, och varannan vecka är pappan hemma.
Är det vanligt att man blir deprimerad i samband med att ”navelsträngen” klipps i och med att han klarar sig själv på dagis? Han trivs jättebra på dagis så jag är inte orolig för honom. Jag är bara nedstämd, vill dra täcket över huvudet och orkar inte göra någonting.

Maria

Svar

Ja, jag möter inte sällan kvinnor som reagerar som du gör i samband med att deras barn börjat på dagis. Det är en stor övergång i livet, som vi går igenom just då. Plötsligt är vi ensamma, som du beskriver, och vår unge klarar sig utan oss. Livet framför oss kan kännas tomt. Då väcks en mängd tankar.

Jag som psykolog undrar hur du själv hade det som liten och om det finns något som påminner om och kan påverka din nuvarande situation? Jag undrar också över dina tankar om framtiden? Vad är dina drömmar om jobb till exempel? Vad vill du syssla med? Vad vill du göra med resten av ditt liv? Stora och små tankar uppfyller dig. Det kallas för utveckling, fast vi inte känner det så, då vi mår som du mår. I de här övergångarna behöver vi hjälp att komma vidare i våra tankar. Och är vi nedstämda, som du är, så behöver vi ofta professionell hjälp.

Om ni går hos en bra bvc-sköterska, som du har förtroende för, vänd dig till henne så kan hon lotsa dig vidare. Ofta finns det psykologer knutna till bvc.
Men först tycker jag att du ska gå till vårdcentralen och be att de tar ett prov på din sköldkörtelfunktion. Underfunktion kan ge just dina symptom.
Och när du orkar: Skriv ner dina tankar. För du är bra på att uttrycka dig. Att skriva är ett suveränt sätt för oss människor att komma vidare i vår utveckling.

Malin Alfvén

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler