"Vår son avskyr sin pappa"

Vad gör man när bara mamma duger? Malin Alfvén svarar.

Fråga:

Vår son är 21 månader och världens finaste, men sedan en tid tillbaka har han börjat avsky sin pappa som pesten. Detta trots att de har en jättefin relation och hans pappa har varit hemma i tio månader med honom. Vår son slår sin pappa i ansiktet, börjar stortjuta när pappan försöker lyfta upp honom om han egentligen ville till mig, puttar bort honom till förmån för mig, låter knappt pappa byta blöja eller kläder på honom.

Detta är såklart enormt sårande för min man, och jättejobbigt även för mig eftersom jag får dra hela lasset. Det är alltid min man som lämnar på dagis och jag som hämtar (det vill säga ”räddar honom”, även om han trivs jättebra på dagis).

Varför gör han så här? Är det något man måste ”vänta ut” eller kan man försöka påverka det?

Anna

Svar:

Så de gör, våra barn! Här finns pappa med all sin kärlek och omsorg, och plötsligt kan våra ungar börja göra på det här viset. Ofta tolkar vi vuxna det som avsky och hat, som du skriver. Men jag tänker att det är lite av ett vuxensätt att resonera. Man kan ju också tolka det som att han är otroligt kär i dig, du som är hans älskade mamma, och just nu kan han bara inte få nog av dig. Det ska vara du, du och hela tiden du. Det betyder inte att han hatar eller avskyr sin pappa. Det betyder att hans pappa just nu står i vägen för hans behov av närhet till dig.

I den här situationen är det bra om du under en period går honom till mötes så mycket som du bara orkar. Pappa kan också försöka närma sig honom, men om han blir undanskuffad säger han bara ”Javisst ja, du vill ju vara med mamma” och låter honom vara med sin stora kärlek.

Ju mer han får av dig och ju mer kärlek du öser över honom, desto snabbare kommer den här fasen att gå över. Det är du som, när du är hemma, ska byta på honom, mata honom, krama honom, lägga honom och sova med honom.

Pappa kan locka med honom ut på äventyr ibland, bara de två. Så att du får känna dig lite fri och så att far och son får tid tillsammans.

Försök att inte bli arg eller sur på er son. Just nu behöver han sin mamma extra mycket, precis på samma sätt som han med största sannolikhet kommer att behöva sin pappa små småningom.

Det är en tuff period för pappa just nu, och jobbig för dig, men ju mer vi ”motarbetar” barnen i sådana här situationer, desto mer ihärdiga blir de – och desto mer bråk blir det. Du är hans första stora kärlek, och nu lär han sig mycket om kärlekens betydelse i livet. Snart kommer han att visa sin kärlek till pappa igen.

/Malin Alfvén, psykolog.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler