"Jag är rädd för att bli deprimerad igen"

Hon drabbades av en förlossningsdepression efter första barnet, nu är barnets pappa rädd för att skaffa ett barn till. Malin Alfvén ger råd.

Fråga:

Jag är 22 år och har en 2-åring. Jag har funderat på att försöka få ett syskon eftersom jag gärna vill få barn nu när jag är ung.

Jag hade en svår depression när jag fick mitt första barn, och det var en väldigt jobbig period.

Jag har tagit upp min barnlängtan med min kille, men han vägrar eftersom han är rädd för att jag ska bli deprimerad igen. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill verkligen ha fler barn och drömmer om ett syskon. Vet inte om jag ska lämna min kille för att han inte vill ha fler barn eller hur ska jag göra.

/Girlen

Svar:

Din barnlängtan är stark, så stark att du kan tänka dig att avstå från din sambo, pappan till ditt barn.

Jag tänker så här: Att ha varit nära någon som man bryr sig om och som har haft en svår depression är en jobbig upplevelse, som tar tid att komma över. Precis som det är för den som varit deprimerad. Särskilt när depressionen kommer i samband med ett barns födelse. Sådana här upplevelser behöver vi tala mycket om, både tillsammans och var och en för sig. Men det är ofta svårt att tala om svåra saker, eftersom vi helst vill lämna dem bakom oss och gå vidare. Men vi människor är gjorda så att vi behöver bearbeta svårigheter, och det gör vi både genom att tänka på dem, och genom att tala om dem. Det finns inga genvägar.

När vi sedan närmar oss en situation som liknar den svåra man varit med om – i ert fall att skaffa ett barn till – kommer minnena tillbaka och vi oroar oss för att det ska bli som förra gången. Just som din sambo gör.

Mitt råd till er är att ni tar kontakt med den psykolog som finns knuten till barnavårdscentralen. Psykologen kan hjälpa er att komma vidare. Det är också bra att ta kontakt med den psykiater som hjälpte dig, om du fick hjälp av en sådan förra gången. Ni kan diskutera igenom vad man kan göra för att minska risken för en ny depression. Och tillsammans kanske du och din sambo kan komma fram till om det finns någon anhörig eller vän som skulle kunna ställa upp och hjälpa er rent praktiskt, om det skulle hända nästa gång.

Att vidta sådana här åtgärder är nödvändigt om vi ska våga. Och jag tänker som du, att nog vore det härligt om ni båda två tillsammans vågade ta det stora steget att skaffa ett syskon.

/Malin Alfvén, psykolog.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler