"Hur får vi vårt barn att äta annat än korv?"

En 2-årig pojke vill bara äta köttbullar eller korv. Nu har föräldrarna försökt bryta denna cirkel i ett halvår utan framgång. Barndietisten Sara Ask ger råd.

Fråga:

Vi har en 2-årig pojke som vägrar äta annat än korv och köttbullar. Det började med att han hade svårt att gå upp i vikt. En dietist rekommenderade att ge honom vad han ville ha, vilket resulterade i en korv- och köttbullediet. Nu ligger han bra i vikt och vi vill kunna laga och ge honom vår mat, men han vägrar att äta något annat.

Vi försöker verkligen att ta det lugnt. Vi försöker att inte fokusera på hans mat, men nu har vi hållit på i cirka sex månader utan att lyckas gå över till normal kost.

När han vägrat att äta sin mat vid middagen, till exempel fisk, äter han ”ikapp” vid kvällsmålet, som består av yoghurt och müsli. Ibland har vi försökt att ge honom middagsmaten igen istället, men det resulterar i att han dricker sig mätt på mjölk alternativt går och lägger sig hungrig och äter ikapp vid frukostgröten istället.

Hur ska vi göra för att få honom att äta vanlig mat, alltså vår mat?

/Matproblem

Svar:

Först och främst: Vad härligt att er lille kille har så bra aptitreglering att han ”äter ikapp” – det är ett väldigt sunt tecken! Men visst förstår jag att ni vill att han börjar äta mer vanlig mat. Sex månader kan kännas som en mycket lång tid när man tragglar med maten, men faktum är att det för extra skeptiska små munnar inte är särskilt länge.

Eftersom ni varit i kontakt med en dietist förutsätter jag att det även funnits en läkare med i bilden och att det inte finns några misstankar om allergier eller att det finns andra rent medicinska anledningar till att er son inte vill äta olika livsmedel.

Rådet jag då brukar ge är att fortsätta ha is i magen, servera favoriträtterna ibland (kanske några gånger i veckan) men däremellan servera annan mat – och att själv försöka vara en god förebild, det vill säga: att äta av det som serveras och visa att det är gott och trevligt.

Kanske finns det något på bordet, som potatis, pasta eller ris, som sonen kan tänka sig? Om inte annat får det bli ett förstärkt kvällsmål, precis som han själv löser det nu. Kanske kan han tänka sig en liten smörgås med till exempel leverpastej på till det. Yoghurten innehåller nästan alla näringsämnen kroppen behöver men inte järn, så det kunde bli ett bra komplement. Jag vet att det är lätt att misströsta, att tänka att det ”alltid” kommer att vara så här, men med tiden brukar barnet kunna tänka sig att sakta men säkert utvidga sin matrepertoar, och då får man försöka se framstegen och vara glad för det lilla.

Det är även viktigt att inte jämföra. Vissa barn tycker att ny mat är spännande och äter ”allt” medan andra behöver hela sin barndom för att lära sig tycka om mat, utan att det behöver vara något konstigt med det. Lycka till!

/Sara Ask, barndietist med lång ­erfarenhet från Karolinska universitets­sjukhuset Huddinge.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler