Varför så många tankar om döden?

Varför så många tankar om döden?

Fråga

Vi har en 6-årig dotter som har väldigt mycket frågor kring döden och det är väl okej – men det är inte bara det: Hon har nu kommit till ett stadium där vi vuxna inte får skilja på oss. Om jag vill åka och handla och min sambo stannar hemma så kan hon bli helt hysterisk och tjuta och gapa och verkligen beté sig som en ”bebis”. Åker han i väg på egen hand så börjar frågor som ”Kommer pappa att krocka nu och dö?” och så vidare.

Är det normalt med så många tankar kring döden? Hon har även börjat bråka med sina kompisar. Hon tycker inte att de leker på samma sätt som hon gör. Vi försöker förklara att ”alla leker olika”. Kan även det här beteendet ha med tankarna kring döden att göra?
Detta är jättejobbigt för oss, vi vill ju att vår dotter ska ha många kompisar, leka och ha roligt!

Allt detta började efter en semestertripp med mormor och morfar till Vimmerby i Småland. De såg en föreställning om bröderna Lejonhjärta och skådespelarna ”kidnappade” hennes morfar mitt framför ögonen på henne och sa det att de skulle låsa in honom i fängelsehålan. Efter det har vår dotter varit helt upp och ner och vi har förklarat för henne gång på gång att det bara var på skoj.
Vi vet inte vad vi ska göra. Hur vi än försöker prata med henne så hjälper det inte,  känns det som.

Mycket tacksam för svar och någon typ av rådgivning

Svar

I 6-årsåldern händer otroligt mycket i barnets utveckling. Det brukar också vara då funderingar kring döden kommer och det är vanligt att barnet vill att föräldrarna ska lova att de inte ska dö. Det man som förälder kan göra är att försöka göra sitt barn tryggt i att man finns där och att man har för avsikt att fortsätta finnas där. Och även om det inte känns som att det hjälper att prata med henne – så fortsätt att göra det.


Troligtvis hade dessa tankar kommit hos er flicka ändå men de kanske väcktes lite abrupt av händelsen på teatern. Den här fasen går över men så länge den pågår tycker jag att ni ska försöka göra henne så trygg som möjligt, inom möjliga gränser. Om en av er ska åka och handla så fråga henne om hon vill följa med.


Vad gäller hennes bråk med kompisar så är det inte ovanligt i 6-årsåldern, som ju ibland kallas lilla tonåren, och det behöver inte ha med tankarna kring döden att göra. Möjligtvis är det så att hon känner sig så orolig att hon just nu är mycket känslig även med sina kompisar. Jag tror att även detta kommer att ge med sig när den här fasen lagt sig lite.

Linda Ulfsdotter, kognitiv terapeut och skolkurator

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler