Min 8-åring är så negativ

Min 8-åring är så negativ

Fråga

Jag hamnar titt som tätt i en dålig cirkel med min snart 9-årige son. Jag är skild sedan fem år tillbaka och har sedan tre år tillbaka en ny relation.   


Jag tycker att min son ofta har en tråkig ton mot mig. Att han är en person som ser glaset som halvtomt i stället för halvfullt. Hans livsattityd tar mycket energi från mig. Jag går verkligen igång på det och kan inte riktigt förklara varför. Jag funderar mycket över om det här är något en 8-åring alltid går igenom?


I övrigt undrar jag mest över hur jag ska göra för att inte bli så ”slagen till marken” av hans beteende: Jag skulle verkligen behöva lära mig att låta honom vara och se till att jag får en bra dag ändå, trots att han inte är på topp. Jag vet inte hur jag ska bemöta hans ”Jag vill inte”, ”Tråkigt”, ”Jag orkar inte”, ”Åh du bara tvingar mig, ”Du är dum...” och så vidare.


Jag skulle helt enkelt önska mig ett gladare barn, fast jag vet att det låter dumt. Jag skulle vilja att han hade roligare och att han hade en mer positiv syn på saker.

Undrande mamma

Svar

Vi människor är olika och kanske är din pojke mer benägen att se livet lite svart. Det kan också vara så att ni hamnat i en ond cirkel som det så lätt blir i sådana här situationer: Du förväntar dig att han ska ha en dålig attityd och bemöter honom omedvetet därefter varpå han faller in i det beteendet. Att bryta det här mönstret kan ta tid, men jag tycker att du ska börja med att prata med din pojke. Tala öppet om att du tycker att det här är jobbigt och att du skulle vilja att ni tillsammans förändrar det.


Din pojke behöver hjälp av dig med att lära sig att vrida och vända på saker, så att han kan upptäcka att man kan se på det mesta på olika sätt. Det handlar inte om att lära sig att alltid tänka positivt utan om att lära sig att olika tankesätt kan ge olika känslor.


Alltför dålig attityd gentemot dig kan du avvisa genom att berätta för honom att du gärna pratar med honom, men att han då får bemöta dig på ett respektfullt sätt. Var noga med att inte avvisa honom utan hans beteende.


Avsätt också tid då du bara har fokus på honom, och då ni kan göra något han vill göra – eller bara prata. Särskilt till en början behöver det vara ofta, helst en liten stund varje dag, eller i alla fall så ofta det går. Det är bättre med korta stunder ofta än långa stunder sällan. Ganska fort tror jag att du kommer att känna att din pojke blir gladare och att du har lättare att ta när han faller tillbaka i sin negativa attityd.


Linda Ulfsdotter, kognitiv terapeut och skolkurator

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler