Varför bildade jag antikroppar?


Varför bildade jag antikroppar?

Fråga

Jag är Rh-negativ och mina barn är Rh-positiva.
Efter varje förlossning har jag fått en spruta som ska förhindra att jag bildar antikroppar mot barnets blod. Trots detta bildade jag antikroppar mot barnets blodkroppar under min senaste graviditet.
När min son var född fick han utstå täta blodprover, men slapp byta blod. Hur kan detta hända? Vad skulle en ny graviditet innebära för mig och barnet, är det farligt?

Undrande

Svar

Blodgrupperna ärvs från föräldrarna. Grupptillhörigheten bestäms av ytmarkörer på blodkropparna.
De huvudgrupper man talar om är A, B, AB och O. En mycket viktig undergrupp är om man har Rh-faktor eller saknar denna, det vill säga om man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Det finns numera ännu fler kända undergrupper i blodgrupperingssystemet.
När man eventuellt behöver få blod är det viktigt att det stämmer överens med den egna blodgruppen – annars kan de egna blodkropparna brytas ner av antikroppsreaktioner.
Samma sak kan inträffa om mamman och fostret har olika blodgrupper i de fall det sker en tillblandning av barnets blod till mamman. Mamman kan då bilda antikroppar mot barnets blodkroppar.
Dessa antikroppar kan passera över till barnets blod och kan vid enstaka fall ge blodbrist hos barnet.
Vid graviditet är det därför viktigt att kontrollera vilken blodgrupp den blivande mamman har. För vissa blodgruppsfaktorer finns en risk att mamman kan bilda antikroppar mot barnets blod.
Rh-faktorn är en sådan viktig blodgruppsfaktor. Om mamman är Rh-negativ och barnet har Rh-positivt blod kan mamman bilda antikroppar mot barnets blod. Detta kallar man Rh-immunisiering.
Genom att kontrollera mamman med blodprover kan man se om hon är immuniserad. Av alla Rh-negativa kvinnor är det bara en bråkdel, 0,1–0,5 procent, som är immuniserade vid sin första graviditet.
Denna risksiffra ökar till 10 procent om man varit gravid sex gånger. Barnets blodgrupp kontrolleras efter födseln. Om barnet är Rh-positivt och mamman Rh-negativ, ger man mamman ett så kallat immunoglobulin som ska skydda henne från att bilda antikroppar. Detta immunoglobulin brukar ges inom 36–72 timmar efter förlossningen.
Givetvis är det inte bara i samband med förlossningen som barnets blod kan föras över till mammans blodcirkulation. Till exempel kan en immunisering ske vid fostervattensprov eller om man råkar ut för en blödning från moderkakan.
För att veta varför du utvecklat en immunisering under din andra graviditet, trots att du fått immunoglobulin när du behövt det, behöver man gå igenom din sjukhistoria och förloppet under dina graviditeter.
Det är viktigt att du nästa gång du bli gravid får kontakt med specialistmödravården för planering av kontroller under graviditeten.

Marie Sennström

Ställ en fråga


Klicka här!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler