Hur undviker jag missfall?

Fråga:

Jag har en son på snart 2 år. Sedan han föddes har vi försökt att få fler barn. Jag har blivit gravid två gånger, men båda har slutat med spontanaborter i slutet av graviditetsvecka 8. På ultraljudet fanns en blåsa men inget embryo.
Min fråga är: Finns det något vi kan göra för att undvika fler missfall? Jag äter folsyra en period innan vi försöker igen. Jag kan tillägga att jag är 40 år.
En annan fråga: Har hört talas om att det går att göra en test liknande fostervattensprov men redan i vecka 8. Hur pålitligt är ett sådant test?

/Tack på förhand

Svar:

Missfall under de tre första graviditetsmånaderna är tyvärr mycket vanligt. Man brukar tala om att 20–30 procent av alla graviditeter leder till tidigt missfall.
Trots att både mannen och kvinnan är fullt friska kan det vid befruktningen gå fel på flera olika sätt. Ibland är graviditeten ”ofostrig”, vilket innebär att inte spermien och äggcellen smält samman till ett embryo. Andra fel kan också uppstå – naturens sätt att rätta till detta är att graviditeten inte fortsätter utan slutar med missfall.
Tyvärr är det så att det för kvinnans del blir svårare att bli gravid med åren. Risken för att få missfall ökar också. Detta säger dock inte att man inte ska försöka, men det tar ofta längre tid att bli gravid när man är kring 40 år än när man är 20–30 år.
Om man drabbas av upprepade missfall (tre eller fler), och aldrig har fött barn, så brukar man göra en utredning för att se om man kan hitta bakomliggande sjukdomar som kan ge ökad risk för missfall. Men om man har barn tillsammans sedan tidigare är en sådan utredning inte nödvändig.
Om man vill genomgå fosterdiagnostik i tidig graviditet för att få veta om barnet har normal kromosomuppsättning, kan man göra amnioscentes (fostervattensprov), som kan utföras från och med graviditetsvecka 13–14. Risken för missfall efter denna provtagning är 0,5–1 procent, det vill säga 1 på 100 till 1 på 200.
Man kan också ta prov från moderkakan, så kallad chorionvillibiopsi vilket kan göras tidigare i graviditeten – vanligen omkring vecka 10. Risken för missfall brukar även här vara cirka 1 procent, det vill säga 1 på 100.
Båda dessa undersökningar ger svar på om barnet har kromosomfel. Vid fostervattensprov kan man även mäta om det finns risk för att barnet har ryggmärgsbråck.
Vill man inte göra undersökningar som innebär en viss risk för missfall, så kan man ta blodprov och via mätning av vissa hormoner göra en riskbedömning av eventuell kromosomrubbning hos fostret.
Det är dock mycket viktigt att man tar kontakt med en gynekolog och diskuterar för- och nackdelar med provtagning. Det är viktigt att man får information om vad provtagningen kan visa och vad konsekvenserna av resultatet kan innebära. Om man har funderingar om fosterdiagnostik så kan man via sin mödravårdscentral få information. Sedan remitteras man till gynekolog för fosterdiagnostisk rådgivning och för att i så fall göra de provtagningar man planerar.

/Marie Sennström, överläkare i obstetrik och gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler