Alla kan amma - eller?

Alla kan amma - eller?

Alla kan amma - eller?

Säkert har du stött på dem, alla förståsigpåare som vet att man får hängbröst av att amma, som hävdar att fri amning skämmer bort barnet eller att man ärver förmågan att amma. Men hur är det egentligen? Vi bad några amningsexperter kommentera 25 påståenden om amning.

Amningshjälpens vice ordförande Karin Sutare, har tillsammans med före detta ordförande Cecilia Wemmert kommenterat några vanliga påståenden om amning.

De svarar i egenskap av hjälpmammor, inte som läkare eller medicinska experter.

Har du frågor om amning? Då kan du kontakta amningshjälpen.

25 myter och sanningar om amning

ALLA KAN AMMA
Fel
– Alla som har minst ett bröst och har ett barn som vill och kan suga har de fysiska förutsättningarna. Men det räcker inte. Amning är något man behöver lära sig i samspel med barnet, och även genom att se hur andra gör.  
– Det finns kvinnor som på grund av sjukdom inte bör amma, eftersom ett litet antal läkemedel är oförenliga med amning. Och det finns mammor som inte vill. Inom Amningshjälpen är vi noga med att stödja mammor där de är. Oavsett om de vill amma mer, mindre eller sluta helt. Vi finns som stöd med den kunskap och de erfarenheter vi har.    

MAN FÅR HÄNGBRÖST AV ATT AMMA
Fel
– Det är främst hormonförändringarna under graviditeten som förändrar brösten. Det finns alltså inget skäl att skippa amning för att man inte vill få hängbröst.

DET SKA HELST GÅ FYRA TIMMAR MELLAN VARJE AMNING
Fel

– Att det ska gå ett visst antal timmar mellan amningstillfällena är en gammal myt som kommer tillbaka och spökar lite då och då. En del barn äter inte så mycket åt gången utan istället ofta. Och små barn kan somna när mjölkflödet avtar för att sedan vakna till och vilja fylla på med mer modersmjölk.
– Vi pratar inom Amningshjälpen mycket om att man kan tänka att barnet äter förrätt, huvudrätt, efterrätt och däremellan lite ”snacks”, det kan också bli lite vickning – och sedan börjar barnet om igen med att äta.

Det är inget fel om barnet vill äta ofta, så gör ett litet barn normalt.
– Människan är en så kallad kontinuerlig digivare. Vi har tunn mjölk jämfört med andra däggdjur och är biologiskt skapade för mycket tät amning, flera gånger i timmen när barnet är vaket. Kvinnan kan tycka att hon ammar hela tiden och att något därför måste vara fel. Ofta handlar det om att de förväntningar man har på att vara förälder inte stämmer överens med verkligheten.

AMNING KAN FUNGERA SOM P-MEDEL
Delvis rätt

– Metoden kallas LAM. Lactational Amenorrhea Method, ”Lactation” betyder att du producerar bröstmjölk, ”amenorrhea” att du inte har mens.
– Man räknar med att säkerheten vid LAM är samma som när man använder kondom. Vissa villkor finns för att det ska fungera: Man ska enbart amma (inte ge annan mat), amningsintervallet får vara max fyra timmar på dagen och sex timmar om natten. Bebisen ska inte ha fyllt 6 månader och kvinnan ska inte ha fått sin mens tillbaka än.
– Men: Amning är inget man rekommenderar som preventivmetod. Det är dumt att ta risker.

DET ÄR HÄLSOSAMT ATT AMMA OCH ATT AMMAS
Rätt

– Det finns bara fördelar avseende hälsoaspekter med att fortsätta att amma och ammas. Mjölken fortsätter att bidra med näring och att vara nyttig även när barnet blivit lite äldre.
– För varje år som kvinnan ammar minskar risken för viss typ av bröst- och äggstockscancer, höftfraktur, diabetes typ 2 och hjärtinfarkt.
– Men varje situation är unik och varje familj har sin lösning, som är bäst för dem. Det behöver inte vara ”rätt” val att amma länge för det enskilda mor-barn-paret.

FRI AMNING SKÄMMER BORT BARNET ELLER LÄR BARNET ATT TRÖSTÄTA NÄR DET BLIR ÄLDRE
Fel

– Ingen forskning tyder på det. Istället skyddar amning mot övervikt och fetma i vuxen ålder. Och modern hjärnforskning visar att barn mår bra av att få sina behov mötta i den takt de uppstår (”Kärlekens roll” av Sue Gerhardt).
– Man kan inte skämma bort ett spädbarn genom att amma och ge närhet. Vårt tips är att man struntar i klockan, skaffar bärbar telefon och har alla fjärrkontroller, och dricka, inom bekvämt räckhåll.
– Många små barn vill vara nära hela tiden. En bärsjal eller sele där barnet sitter inåtvänt kan vara till god hjälp.

AMNING SKYDDAR MOT ALLERGI
Nja…

– Vi vet inte om amning skyddar mot allergi.
– Vad gäller glutenintolerans så tyder studier på att introduktion av gluten under pågående amning kan ha en skyddande effekt. Medan Bamsestudien (en studie om barn och allergi) bland annat visar att exklusiv amning i fyra månader eller mer har en skyddande effekt mot astma och eksem under barnets fyra första levnadsår.

AMNING ÄR ETT SÄTT ATT TRÖSTA OCH LUGNA BARNET
Rätt

– Att amma och ammas ger en väldigt nära relation som vi tror att såväl mor som barn lär sig av. Amning är bra när barnet är sjukt eller bara som mellanmål ibland. Eller som ett sätt att få en paus. Sedan kan det hjälpa till vid till exempel vaccination att amma barnet före och efter injektionen, eftersom barnet slappnar av och blir lugnt av att ammas.

AMNING ÄR OJÄMSTÄLLT EFTERSOM PAPPAN INTE KAN AMMA
Fel

– Tänker man på närheten och anknytningen till barnet kan partnern skapa lika fina band som mamman genom att bära (gärna hud mot hud), sköta, leka med och bada barnet. Samtidigt är det här svårt att uttala sig generellt om. Som partner kan man känna sig utanför under amningsperioden, och den känslan kan vara stark. Vi vet att det främjar hela familjen om pappan/partnern är känslomässigt och fysiskt närvarande i familjen. Pappan/partnern har också en mycket viktig roll som stödjare i mamman och barnets amningsrelation. Vi vet att den enskilt viktigaste faktorn som påverkar amningens längd är pappans/partnerns inställning till amningen.
– Man kan tänka att amningen bara är en del av föräldraskapet, även om den kan ta stor plats i början. Ofta är också pappan den fysiskt starkaste, så han blir kanske den som bär barnet mycket.

MAN GÅR NER I VIKT AV ATT AMMA
Nja…


– Amningen kräver kalorier från mamman eftersom mjölktillverkningen tar energi. Ju större barnet är desto mer bröstmjölk och kalorier går åt, så ja, teoretiskt sett borde mammor som ammar gå ner i vikt. Men… många mammor får en härligt ökad aptit av amningen, så det är inte alltid vågen går neråt så fort. Man brukar säga att amningstiden inte är tiden för att banta sig ned till en vikt under den mamman hade när hon blev gravid. Detta på grund av att miljögifter lagras i vår fettvävnad, och kan gå ut i mjölken. Att gå ned graviditetskilona är däremot ingen fara.

BARNET MÅSTE RAPAS EFTER VARJE AMNING
Fel

– Barn äter så olika, det handlar om hur mycket luft de sväljer, ­något som kan variera från gång till gång. Barnet rapar när det vill och behöver.
– Man behöver inte väcka ett barn som somnat under amningen för att rapa det. Men om barnet är vaket kan man hålla det mot sin axel en liten stund.  

AMNING SKYDDAR MOT INFEKTIONER
Rätt

– Man har sett att barn i i-länder, som inte ammas, löper fem gånger högre risk att bli inlagda på sjukhus under sitt första levnadsår på grund av infektioner i mag- och tarmsystemet eller i luftvägarna.

BARNET MÅSTE HA ERSÄTTNING FÖR ATT TILLRÄCKLIGT MÄTT
Nej

– Oftast inte. Om barnet ofta ammas kan man tänka att bröstmjölken inte är tillräckligt mättande, och ge ersättning. Om barnet då somnar kan man tro att barnet behöver ersättningen. I själva verket kan det vara så att barnet behöver smälta ersättningen och därför somnar. Bröstmjölken är mer lättsmält.
– Några tecken på att barnet får tillräckligt med mat är att det går upp i vikt, verkar piggt och mår bra och kissar rejält minst 5–6 gånger per dygn.

BARN SOM AMMAS LÄNGE BLIR SMARTARE ÄN DE SOM ERSÄTTNING
Nja…


– Studier har visat att det är så, men man vet inte varför: Om det är innehållet i bröstmjölken eller andra omständigheter – som den närhet och det sociala samspel som amning ger – som påverkar. Därför tycker vi att man ska vara försiktig med den typen av påståenden.

PARTNERN HAR BETYDELSE FÖR HUR AMNINGEN FUNGERAR
Rätt

– Kvinnans partner har jättestor betydelse för hur amningen fungerar. Ju mer denne lär sig om amning för att kunna stödja sin kvinna desto bättre. Vår erfarenhet inom Amningshjälpen är att amningen fungerar bättre i jämställda förhållanden.
– Om mamman däremot känner att hon måste dra hela lasset hemma med mat, tvätt, städning, ta hand om bebisen och dessutom vara snygg – då finns kanske inte det utrymme som behövs för att få till en fungerande amning.  

ATT MATA MED FLASKA GER INTE SAMMA NÄRHET SOM ATT AMMA
Fel

– Vi tror att flaskmatning kan ge samma närhet. Man kan vid flaskmatning ge barnet olika amningsfördelar som att hålla barnet hud mot hud och ha ögonkontakt. Amma handlar ju inte enbart om att ge barnet mat utan även om att ge närhet och trygghet. Vilket man såklart ger även när man flaskmatar.
– Ju mer hud-mot-hudkontakt, desto bättre! Man kan dra upp sin egen tröja lite och ge barnet extra hudkontakt. Har bebisen en omlottröja är ju den lätt att öppna. När vi är hud mot hud med vår bebis värms bebisen av vår hud och värme. Vill man kan man ha en filt om bebisens rygg och sig själv.
– Man bör, menar vi, se på matningen som något som handlar om anknytning och låta dem i den närmaste familjen mata bebisen. Så att barnet främst knyter an till dem.

EN DEL MAMMOR HAR INTE TILLRÄCKLIGT NÄRINGSRIK MJÖLK
Fel

– Alla mammor har näringsrik mjölk till sina barn. Men i undantagsfall finns inte tillräckligt med mjölk för barnets behov. Att inte kunna producera tillräckligt med bröstmjölk är ganska ovanligt. Men enskilda fall finns och då får man tillsammans med vården se vad det beror på.

MAN MÅSTE MJÖLKA UR OM MAN VILL DRICKA LITE VIN
Nja…


– Det viktigaste är inte alkoholhalten i mjölken utan hur man är som förälder. Kanske har man inte druckit alkohol på väldigt länge och vet därför inte riktigt hur man kommer att reagera på lite vin. Det man istället kan fråga sig är om man kanske ska mjölka ur så att man kan skaffa barnvakt.

DET ÄR OSUNT ATT AMMA BARN SOM KAN GÅ OCH PRATA
Fel

– Kanske är man van vid att tänka på amning som något som enbart är till för spädbarnet. Kanske är man inte van vid att se ett äldre barn bli ammat. Men Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att man, med tillägg av annan mat från 6 månaders ålder, fortsätter att amma i två år eller längre.
– Om man tittar hundra år tillbaka i tiden vet vi att barnen ammades betydligt längre då. I andra kulturer är det vanligt att amma sitt barn tills det blir 3–5 år gammalt.

HELAMNING ÄR BÄTTRE ÄN DELAMNING
Fel

– För vem då? Det viktigaste är att familjen mår bra. Hur sedan just er situation ser ut och vad som passar bäst för er, det vet bara ni. Även delamning bidrar med såväl näring som närhet. Liksom att ”hobbyamma”, vilket innebär att man ammar för att det är roligt och mysigt, och inte för att det ska ge en viss mängd mat.
– När barnet är omkring 6 månader gammalt behöver det tillägg av annan mat utöver amningen för att tillgodose det ökade behovet av järn.

EFTER SEX MÅNADER INNEHÅLLER MJÖLKEN INGEN NÄRING LÄNGRE
Fel

– Mjölken fortsätter att vara näringsrik och anpassad efter barnets behov så länge man ammar.  

MAN ÄRVER FÖRMÅGAN ATT AMMA
Fel

– En barnmorska skämtade om detta och sa: ”Då kan vi alla ha gott självförtroende eftersom alla våra anmödrar har kunnat amma – annars skulle vi inte vara här”. Men när det gäller förmågan att amma är det många faktorer som spelar in: Hur förlossningen blev, hur man mår, hur piggt barnet är, hur barnet suger, med mera. Samt vilket stöd man får från sin partner. Man är inte en dålig mamma om amningen inte fungerar direkt.

BARNET FÅR LIKA MYCKET ALKOHOL I BLODET SOM MAMMAN OM HON DRICKER ETT GLAS VIN NÄR HON AMMAR
Fel

– Mammans mjölk får samma promille som mamman har i blodet. Men barnet som dricker av mjölken får inte samma promille i blodet som mamman har, utan lägre. Efterhand som mamman nyktrar till, så nyktrar mjölken till. Mamman kan inte bli nyktrare fortare av att mjölka ur.

AMNING ÄR SÅ BEKVÄMT
Nja…


– Det kan vara jättebekvämt – om det fungerar. Om det inte funkar kan amning vara svårt och fruktansvärt frustrerande.
– Eftersom amning ska kännas bra är ett råd att man vid problem ska söka hjälp så fort som möjligt. Om det finns någon amningsmottagning där man bor så vänder man sig dit, eller till sitt BB eller till oss på Amningshjälpen.

NATTAMNING KAN GE HÅL I TÄNDERNA
Fel

– Amning i sig orsakar inte hål i tänderna, samtidigt är amning inte någon garanti för att barnet slipper karies.
– Bröstmjölk innehåller mjölksocker, laktos, som skiljer sig från annat socker och det har inte kunnat visas i någon studie att amning orsakar karies. Att ammas är dock inte ett skydd mot karies, när barnet också äter annan mat. Välj mat med omsorg och borsta barnets tänder. Och fortsätt gärna att amma.

Publicerad i Vi Föräldrar Första Året nr 2, 2010.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler