Annons
 

Förskola

Hemmamorsa

Varför inte va hemma med barnen?

Sitter och funderar på varför vi egentligen föder barn när vi ändå lämnar bort dom till förskola efter bara ett år som att det vore det naturligaste i världen.

Är inte hela grundtanken att man som mamma och pappa ska ge barn tid och tid och tid igen speciellt dom första åren.
Att osjälviskt för ett tag lägga bort sina egna planer om karriär och annat som kräver ens uppmärksamhet som individ.

Självklart vet man ju att det är oerhört många som bara inte har något val, såsom ensamstående t.ex.
Men jag blir så upprörd när jag märker hur fler och fler helt självklart lämnar bort sina barn även om dom inte ens behöver.
Precis som att en förskollärare skulle va ett bättre alternativ än jag som förälder.

Jag själv har valt efter att ha haft min son på dagis en tid (jag sörjer den förlorade tiden oerhört mycket nu i efterhand) att vara hemma med mina barn tills dom börjar skolan.
Har precis fött mitt andra barn och jag känner sån otrolig glädje och styrka i att göra nåt så annorlunda (som det är idag), att va hemma med dom istället. Åt skogen med alla s.k. gratistimmar som en 4-åring kan få, precis som att det skulle va någon form av välsignelse eller som vissa kallar det då man fått flera barn, avbelastning.

Kosta vad det kosta vill (för jag och min man är inga rika krösusar direkt), men jag vill verkligen ge mina barn den där tiden som dom så väl behöver med mig innan allt med skolan tar deras tid.

Lite ironiskt nog är faktiskt min man förskollärare...haha, så jag tror jag har rätt att tycka till om det negativa och alltför självklara med att sätta sina barn på förskola.
Det måste väl finnas fler som känner som jag........eller?

Tack för ordet i allafall!
0 röst(er)
Annons
Annons

Svar

  1. sexbarnsmamma

    Hej Hemmamorsa!

    Här har du en till hemmamora;-)

    Jag tycker jag har världens bästa och viktigaste jobb, lite dåligt betalt bara...

    En av mina döttrar var tvungen att vara på dagis under ett år, när hon var 1-2 år, och hon vantrivdes och grät vid varje lämning, och jag hade kroniskt ont i magen... Efter ett år ordnade det sig med mitt haltvidsjobb, och mannens skiftjobb, och hon slapp vara där - och då bestämde jag mig att ALDRIG mer dagis!

    Nu är jag hemma på heltid, minsta tösen är 6 månader, och jag blir hemma tills hon är minst fyra! Vi är inte heller rika på nåt vis, men om man vill nåt tillräckligt mycket så går det! Jag vet att en del faktikt tar banklån för att kunna vara hemma några år, och varför inte?!? Vi lånar ju till bilar, semestrar, hus t o m kläder, så varför inte ta ett lån till de käraste vi har?

    forts....
    Skrivet: maj 12 2007
    0 röst(er)
  2. sexbarnsmamma

    ...forts...

    Nu går min 4½ åring på förskola tre timmar tre dagar i veckan - men det är inte dagis, anser jag... Hon går där BARA för att hon själv vill, och skulle få sluta på stört om hon bara andades om det! Min 2½-åring är hemma med mig, och har ett mycket gott liv, men du ska tro att det på nåt konstigt vis retar folk! Nästan varje dag får jag pikar som: -borde hon inte få gå och lära sig bli social, - men vad TRÅKIGT hon måste ha hemma hela dagarna,
    - skulle det inte vara SKÖNT för dig att ha egentid med lillan osv osv...

    Och de stora barnen (12, 14, 16 år) älskar att ha mig hemma - jag finns där när de går på morgonen, och jag är hemma när de kommer hem, vi har tid att prata, arbeta tillsammans, ta del av varandras liv! ! 12-åringen sa häromdan: "börja aldrig jobba mamma, när jag får barn kan du ta hand om dom med;-)))"

    Så visst känner jag att vi gjort rätt,och jag har inte försakat ett dugg! Karriär - nej, det här är MIN karriär, och den ger mer än alla miljoner i världen!!!

    Kram på dig!

    Mia
    Skrivet: maj 12 2007
    0 röst(er)
  3. Anna

    Dagis

    Hej!

    Jag vill bara säga att jag gick aldrig på dagis och när jag började skolan var det en stor nackdel. Det fanns bara ett dagis i min hemby då, så alla kände redan varandra. vill man inte ha sitt barn på dagis tycker jag att man ska se till att det får kompisar i sin egen ålder i alla fall.

    Vi har löst det med skiftarbete, flextider och studier så vår dotter inte behöver ha så långa dagar på dagis. Jag vill läsa så att jag kan ge henne ett bättre liv för att bara leva på min sambos lön blir en två-rummare och inga nya leksaker eller kläder.
    Skrivet: maj 12 2007
    0 röst(er)
  4. karriär i livet

    Barnen går inte i repris

    Ja, varför vill vi ha barn, om vi inte vill vara nära dem?
    Och när vi inte är tillsammans med dem, så kan vi inte heller ana hur mycket just en mamma (el pappa) betyder för barnet.
    Vi kan förmedla ro, tillit, harmoni, en vardagslunk TILSAMMANS... och upptäcka smått o stort ihop.
    Lära dem... om trygghet, och en "annan" rytm...
    Visst kan det vara nödvändigt med dagis ibland, men att välja det som förstahandsalternativ av bara farten får oss att miss så mycke av våra egna barn.

    Ju mer man är med dom, ju mer ser man hur mkt man betyder för dom... och tvärtom.

    Men man får vara ganska modig om man vill gå emot strömmen och tänka själv...
    Skrivet: maj 13 2007
    0 röst(er)
  5. gunde

    Ej dagis...

    Ska själv vara hemma med ungarna så länge som möjligt.Sen ska pappan vara hemma med dom när den äldsta börjat skolan så jag kan komma in i arbetslivet lite. Det om att inte gå på dagis i småorter är en nackdel kan jag tänka mig. Det är ju där ungarna hittar kompisar (förhoppningsvis). Bor själv på en liten ort men går till öppna förskolan en gång i veckan (enbart öppen då) och största grabben har en kompis som är jämnårig iallafall. Tyvärr bor de 4 mil ifrån men de är marginala sträckor ute på landet.
    Skrivet: maj 13 2007
    0 röst(er)
  6. Savannahs mamma

    valt att vara hemma

    Hej

    Har också valt att vara hemma med mitt barn( hoppas på mer barn i framtiden)hade ett bra jobb gjorde lite kariär.Det är nog många som tycker det är konstigt att jag valde att vara hemma men tänk vad härligt att jag faktiskt kunde välja det är inte många som kan det.Vi är inte rika pappan jobbar som en galning så det har så klart sina nackdelar det också men för oss så är det bättre att 1 jobbar än att 2 måste jobba.Han tjänar mer än mig men vi försökte få ihop det så att han kunde vara hemma istället för mig efter mamma ledigheten pga att jag hade bättre arbetstider men det gick inte ekonmiskt. Glad är jag för det för jag vill vara hemma och vill inte jobba. Har fått kommentarer från andra mammor att dom hellre jobbar än att vara hemma för dom tycker att det är för jobbigt att vara hemma och detta är efter 4 månader eftersom jag bor utomlands och mamma ledigheten är inte längre än 6 månader.
    Skrivet: maj 13 2007
    0 röst(er)
  7. Katarina

    Tips!

    Jag tycker att om du inte väljer att sätta sitt barn på dagis eller hos en dagmamma innan skolan börjar så är det en stor fördel att låta barnet träffa andra barn under andra omständigheter i alla fall, typ kyrkis eller öppna förskolan.
    Jag träffade barn på riktigt när jag började i förskolan som
    6 åring och det var en fruktansvärt stor omställning. Man är inte van någonting. Det vill säga hur barn fungerar i en grupp tillsammans.
    Det är inte lätt att komma in i en grupp där alla andra barn känner i princip varandra sedan 1 års ålder.
    Jag tror faktiskt att det bara är nyttigt både för dig och dina barn att de får träna på att vara i från dig korta stunder och även vara tillsammans med andra barn och troligtvis hitta kompisar som de kan leka med i sin egen ålder. Annars är risken stor att det blir en otroligt jobbig separationsångest för er alla.

    Du gör det du känner är bäst för dina barn men detta är ett litet tips från mig i alla fall.


    Skrivet: maj 15 2007
    0 röst(er)
  8. Lillan

    Helt rätt!

    Tycker du tänker helt rätt! jag tror att det är på väg igen, att många vågar vilja vara hemma. Men jag vet att detta är en het potatis att prata om bland föräldrar (mammor) som har sina barn på dagis. De tar det så personligt, att de skulle vara dåliga föräldrar.Vill tipsa dig om att det finns en förening som jobbar för att man ska kunna välja barnomsorg bland annat att kunna vara hemma för att ta hand om sitt barn om man väljer det. Föreningen heter HARO och där kan man träffa likasinnade.
    Själv anser jag att det är en "kvinnofälla" att jobba och ha barn, för tyvärr är det så fortfarande att kvinnan har/tar huvudansvaret för hemmet och barnen utöver sitt jobb. Visst finns det undantag men generellt är det nog så.

    Jag önskar dig lycka till och gå din/familjs egen väg.
    Kram
    Lillan
    Skrivet: maj 16 2007
    0 röst(er)
  9. Linneas mamma

    till Katarina...

    jag förstår din vinkel, du har rätt i att det är viktigt att barn får umgås med andra barn, och även lära sig lite smått att KUNNA vara ifrån mamma emellanåt.

    Men för mig är det inget argument FÖR dagis.
    Det med att komma in i en grupp där alla känner varann... det gör man ju även vid en flytt och liknande.
    Har man tillgång till att träffa andra, ibland, som på öppna förskola eller att de kan träffas o leka på andra sätt, så kanske de ändå känner igen varann hyfsat vid förskolan sen, om det nu är där knuten skulle vara.

    Dessutom tyx vi tro att småbarn har ett jättestort socialt behov, men det dröjer ju rätt många år tills de verkligen behöver SÅ mycket som de får på dagis ...
    Det kanse t o m är skönare att växa upp i hemmalunken, vara med o slaska med mamma när man diskar, tvättar, eller åka på dammsugaren när man städar, osv. Ja ni vet, alla enkla saker som man bara gör ihop... småpratar, fixar, myser (o bråker)...det bygger på barnets inre stabilitet och ger inga dåliga förutsättningar att bli trygg med nya människor, senare upp i åren.

    Nej troligen så överstimulerar vi barnen snarare än tvärtom, i det samhälle vi befinner oss i...
    Skrivet: maj 17 2007
    0 röst(er)
  10. Katarina

    svar

    Oj ja visst blir barnen oftast för överstimulerade, det håller jag med dig om.
    Jag säger inte att du gör fel, tvärtom gör du helt rätt i att ha barnen hemma. Men jag står fast vid att det kan vara bra för dem att i små mängder vänja dem med livet utanför hemmet.
    Det kan annars upplevas som en smärre chock om det tex. kommer ett vilt främmande barn och rycker av ditt barn en leksak eller knuffas. Sådant händer ju faktiskt.
    Jag skriver utifrån egen erfarenhet, så jag vet hur det kan vara att ta sig in i en grupp.
    Mvh.

    Skrivet: maj 17 2007
    0 röst(er)
  11. Hemmamamma

    NU ÄR JAG HÄR IGEN!

    Underbart med så mycket respons!
    Trodde att dom flesta skulle hacka sönder mig i bitar.

    Vill bara kommentera lite till er som är så oroliga över det här med hur mycket kontakt ens barn får med andra.
    Om vi blir fler som väljer att vara hemma med barnen så innebär ju det att samhället äntligen börjar leva igen.
    Då kommer våra barn börja leka i området vi bor i, tillsammans med dom som bor runt omkring. Eller hur?
    Då blir det inte lika konstlad gemenskap som det är på en förskola.

    Jag är lyckligt lottad som bor i ett samhälle där faktiskt väldigt många har valt att just vara hemma även om det kostar på ekonomiskt.
    Detta har gjort att gatorna runt omkring vimlar av barn som leker med varandra. Dessutom har vi en HELT FANTASTISK öppen förskola dit alla hemmaföräldrar kommer troget!
    Föräldrarna här får mer och mer kontakt och stödet ökar därmed sinsemellan så att man nästan närsomhelst kan få lite hjälp med barnen om det behövs.

    Jag tror att vi som föräldrar måste börja stötta varandra mer och ge varandra uppmuntran och tro på att det går att vara hemma med barnen om man vill .
    Jag har faktiskt lyckats övertyga 2 st. mammor på öppna förskolan att stanna hemma istället för att känna sig pressad till att lämna bort barnen bara för grejens skull.


    Skrivet: maj 23 2007
    0 röst(er)
  12. sexbarnsmamma

    Heja alla hemmamammor:-)))

    Jag håller med, kul att se att vi är några stycken här!

    Skickar en länk till ett toppenforum, där många funderingar kring det här och hur man kan lösa det så att man kan vara hemma länge:

    http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=28

    Välkommen in och kika!

    Kram Mia
    Skrivet: maj 23 2007
    0 röst(er)
  13. Mia

    Hej!

    Tycker det är underbart med alla hemmamammor. Har själv fått 2 barn på 3 år och har alltså varit hemma med min äldsta dotter i 3 år nu. Min minsta ska börja dagis nu och är således 14 mån när hon börjar. Jag måste börja jobba nu annars har jag inget jobb kvar så är det bara. Ska börja jobba 60 % tills min yngsta är minst 2 år är det tänkt. Barnen ska alltså vara på dagis 4 dgr i veckan och den fjärde dagen är jag hemma med dem. Resterande dagisdagar ska de vara där mellan 7.30-13.30. Det är ju inga långa dagar och vi har valt att göra såhär för att barnens dagar ska bli kortare, ¨så ekonomiskt kommer det bli jättejobbigt. Trots detta har jag så dåligt samvete att behöva lämna dem. Hur ska man må bättre som mamma och känna sig lite bättre till mods, någon som har tips på detta?
    Kramar
    Skrivet: maj 29 2007
    0 röst(er)
  14. happy mom

    För dagis!!!

    Kom igen nu mammor!!vi är alla olika, att sitta hemma med tre ungar i flera år kanske inte passar alla! Att jobba när man har små barn har inget att göra med egoism eller stora karriärplaner. Man måste göra de som passar en bäst och de man trivs med....en glad o lycklig mamma= en glad o lycklig liten bebis! Själv är jag världens stoltaste mamma till en liten tjej på nio månader, som senare i höst skall börja på dagis! och de passar vår familj utmärkt, jag skall börja jobba lite smått igen och lilltjejen får en mjukstart på dagis. att vara en bra mamma handlar åxo om att inte glömma bort sig själv! du ska vara en pigg o glad mamma i många år framöver, o då går de inte att leva efter vissa normer- utan som DU själv vill leva!!så istället för att tala negativt om varandra o våra sätt att se på barnuppfostran så ska vi peppa varandra att vara den bästa mamma vi kan! lycka till allihoppa!
    Skrivet: maj 31 2007
    0 röst(er)
  15. Hm...

    Hm...

    Du får ursäkta mig men jag har inte märkt att någon har talat illa här om någon eller ens varit negativ...

    Tycker snarare att din kommentar: "att sitta hemma med tre ungar i flera år" låter negativt. "SITTA" hemma är nog nämligen det sista man gör när man har 3 ungar.

    Du skriver också: "Du ska vara en pigg o glad mamma i många år framöver, o då går de inte att leva efter vissa normer- utan som DU själv vill leva".
    Det låter en aning naivt från en som bara har ett spädbarn.

    Sorry, men det du säger är att för att vara en "pigg och glad" mamma måste man självförverkliga sig och inte leva efter normen att försöka va hemma med sina barn om man kan.
    Hm...vi hemmamödrar har gjort ett rätt tufft val (om man ser till samhällets normer) och det är ett val som vi valt att ta för att vi VILL.
    Skrivet: jun 13 2007
    0 röst(er)
  16. Happy mom

    Ja du Hmm?!

    Om du läser det första inlägget en gång till så kanske du förstår vad jag menade! Där skrivs det tex att: varför vi egentligen föder barn för att sedan lämna bort dem till förskola.... etc. De va det jag reagerade på o grundade mina åsikter på! Reagerade även på din smått dumma komentar om att jag som mamma till bara ett litet barn inte riktigt vet vad jag pratar om....ja då är det väl kanske min tur att svara med ett Hmm??
    Skrivet: jun 14 2007
    0 röst(er)
  17. Student

    en fråga

    Jag måste bara få fråga?

    Hur gamla är ni som bloggar här?
    Var bor ni i Sverige? Småstad alt Storstad?
    Bor ni i villa eller lgh?
    Anser ni er tillhöra under/medel/överklass?

    Hade varit så himla intressant att veta på ett ca vad det är för personer som bloggar om sådana här saker

    :)
    Skrivet: jul 09 2007
    0 röst(er)
  18. Sofia

    Ett svar till student

    Det är en bra fråga du ställer tycker jag, men jag undrar hur många svar du kommer att få... Eftersom jag själv har funderat en del över vilka som kommer fram till det här att vilja ta hand om sina barn själv, så kan du iaf få min egen uppfattning såhär långt.
    Jag grundar den på det jag sett omkring mig de senaste ca 20 åren, olika sammanhang jag varit i (eftersom jag flyttat en del), och det skulle vara kul om fler hade en "allmän bild" att fylla på med.
    Min bild är att det nog inte finns en "speciell" hemmamammakatergori"! Det finns mammor på landet, som kanske kommit fram till det pga att de har en möjlighet, och ibland redan lever i ett lite annat tempo, inte dras med i karusellen lika självklart. Sen finns det oxå en del akademiker i storstan, som valt att rakt av leva lite mer "alternativt", "medvetet" o dyl.
    Men sen finns det vad jag upplevt en jättesstor grupp som är helt mixad - o som börjar lyssna till sitt hjärta lite mer i största allmänhet, och angående relationer i synnerhet, varav barnen ju är en av det viktigaste. Dvs man stälelr sig frågor som "vad vill jag med livet" osv - och vips dyker den upp.
    HA MERA TID MED MINA BARN!!
    Tror det ingår i den trend som är, att man vill leva mera "sannt" och våga ifrågasätta det ekorrhjul vi lever i som riskerar att bränna ut oss.
    En mamma-intuition, helt enkelt, värna dom mjuka värdena ...
    Skrivet: jul 09 2007
    0 röst(er)
  19. Phetra

    Förstår inte debatten!

    Jag blir både frustrerad o lite arg varje gång jag läser sådana här inlägg. Egentligen fattar jag inte varför jag bryr mig, men förmodligen är det för att jag inte förstår debatten och har behov att göra just det.

    Varför är det så att det ända riktiga är det man själv tycker? varför är det så att det nu helt plötsligt har blivit värdens mode grej att tycka att hemma ja det skall barn vara och främst det är det som barn MÅR BÄST AV!!!?

    Vem säger det? vilken läkare, sk. expert, studie, forskning säger att ALLA barn mår bäst av att vara hemma att inte få gå på skola de första 2,3,4,5 åren av sina liv? Jag undrar vem säger detta!

    Jag anser att MÅNGA barn inte ALLA, men många barn har ett stort behov av förskolan, har de ett behov av att vara där från 7.30-17; nej inte nödvändigtvis. Men barn har ett behov av en miljö och omgivning som är till för deras behov och stimmulera dem på rätt sätt.
    Skrivet: jul 26 2007
    0 röst(er)
  20. Phetra

    forts. från phetra

    Jag ogillar skarpt att man ser på förskolan som en förvaringsplats och att föräldrar som anser att deras barn har rätt till förskolan o inte tvärt om är ansedda att vara egoister o bara tänker på sina karriärer.

    Vissa trivs med att vara hemmafruar och jag säger varken bu eller bä om det, go right ahead and be my guest; men kom då inte hit o ge mig någon moral predikning om vad jag gör för mitt barn.

    Jag gör bara det jag anser bäst för honom och bäst för honom är inte att gå hemma o dra mig i byx benet för att nu använda mig av ett ordspårk.

    På 50-talet när 99% av alla mödrar o barn var hemma, o barn till en viss del "skötte sig själva" de skulle varken synas eller höras o gud vet allt. Ja kanske då att det fans fler fördelar att vara hemma, för då hade de iaf andra barn att leka med.

    Men barn har mer behov när det gäller deras social, mentala och fysiska utveckling en bara lek. De behöver som sagt en miljlö som är för dem o inte för vuxna.

    Sedan är det också så att många barn blir hämmade av att ha mamma o pappa runt omkring sig hela tiden och vågar inte utforska och skapa sig en egen identitet ifrån föräldrarna så länge de är där hela tiden.

    Förskolan kan aldrig ersätta ett barns föräldrar men vem har sagt att det är det de är här för att göra!!!?

    Skrivet: jul 26 2007
    0 röst(er)
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons

Hur mycket pengar lägger du/ni på barnkläder varje månad?




Rösta
Mindre än 100 kr/barn.
 18%
100-500 kr/barn.
 62%
500-1000 kr/barn.
 15%
1 000 kr eller mer per barn.
 6%
Tack för din röst!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons