Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Mässling – hur farligt är det?

Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom. För de flesta är den ofarlig, men mässling kan ge svåra komplikationer.

Mässling – är det farligt?
Mässling – är det farligt? Foto: Getty Images/iStockphoto

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Virussjukdomen mässling är en av de största dödsorsakerna för barn i utvecklingsländer.

Under 1970-talet infördes vaccination mot mässling av barn i Sverige och sjukdomen blev snabbt ovanlig. Från och med 1982 har MPR-vaccinet (ett kombinationsvaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund) ingått i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Vanliga symtom på mässling är hög feber, torrhosta samt irriterade och ljuskänsliga ögon. Efter några dagar kommer utslag, oftast först i ansiktet, som så småningom flyter ihop och sprider sig till andra delar av kroppen.

Komplikationsrisken är hög, omkring 20 procent. De vanligaste komplikationerna är bakteriella infektioner som öroninflammation och lunginflammation. Hjärninflammation förekommer, vilket ger en risk för bestående skador. Även dödsfall förekommer.

Utslagen syns efter några dagar.
Utslagen syns efter några dagar.

Mässling – hur vanligt är det?

Mässling skulle ha varit utrotat i Europa vid det här laget, hoppades världshälsoorganisationen WHO. Så blev det inte.

I Sverige erbjuds alla barn en första vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund – den så kallade MPR-vaccinationen – vid 18 månaders ålder. En andra MPR-vaccination erbjuds i årskurs 1–2 i skolan.

De allra flesta tackar ja till erbjudandet.

– Vaccinationstäckningen i Sverige är hög. Över 96 procent av barnen är vaccinerade med MPR-vaccinet vid 2 års ålder, säger Tiia Lepp, läkare och epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Världshälsoorganisationen WHO hade som mål att den europeiska regionen, som även omfattar länder i central-Asien, skulle vara mässlingsfritt år 2015. Den målsättningen höll inte.

Varje år inträffar det mässlingsfall i Europa, även om omfattningen varierar.

– Vissa år är det större utbrott med mer spridning. Efter ett stort utbrott i ett land följer ofta några lugnare år. Om vaccinationstäckningen i landet är låg samlas det under ett antal år ihop tillräckligt många oskyddade och ett nytt stort utbrott kan uppstå, säger Tiia Lepp.

Under 2017 hade flera länder i Europa stora utbrott av mässling och några av utbrotten pågår fortfrande. Över 8 000 fall av mässling har rapporterats i Rumänien och 4 800 i Italien, och fler än 30 personer dog i mässling i EU-länder under förra året.

Mässling – symtom

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom och en av de största dödsorsakerna för barn i utvecklingsländer.

Under 1970-talet infördes vaccination mot mässling av barn i Sverige och sjukdomen blev snabbt ovanlig. Från och med 1982 har MPR-vaccinet (ett kombinationsvaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund) ingått i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Vanliga symtom på mässling är hög feber, torrhosta samt irriterade och ljuskänsliga ögon. Efter några dagar kommer utslag, oftast först i ansiktet, som så småningom flyter ihop och sprider sig till andra delar av kroppen.

Komplikationsrisken är hög, omkring 20 procent. De vanligaste komplikationerna är bakteriella infektioner som öroninflammation och lunginflammation. Hjärninflammation förekommer, vilket ger en risk för bestående skador. Även dödsfall förekommer.

De flesta i Sverige väljer att vaccinera. Foto: Shutterstock
De flesta i Sverige väljer att vaccinera. Foto: Shutterstock

Varierar i Sverige

I Sverige rapporterades 41 fall av mässling under 2017.

2016 rapporterades 3 fall, 2015 22 fall och 2014 26 fall.

Den lägsta siffran för Sverige är från 2007, då bara 1 fall rapporterades.

De svenska fallen har alltid sitt ursprung i att någon har smittats utomlands. Thailand är ett land som återkommer i statistiken.

– Alla åldrar drabbas, men det är flest vuxna bland de utlandssmittade, säger Tiia Lepp.

Tack vare den höga vaccinationstäckningen i Sverige är det liten risk att mässling ska få fäste och sprida sig här.

– De flesta barn och vuxna i landet är immuna mot mässling. Därmed fungerar vi som har ett skydd mot mässling som en sköld för de barn som är under 18 månader eller inte har kunnat vaccineras av andra skäl, säger hon.

Studie om mässlingvaccin och autism var förfalskad

I början av 2000-talet sjönk andelen mässlingsvaccinerade barn i Sverige, troligen till stor del på grund av att det i en forskningsstudie, publicerad i den medicinska tidskriften Lancet, gjordes kopplingar mellan mässlingsvaccination och autism. Rapporten fick stor uppmärksamhet i media. Oroliga föräldrar lät bli att vaccinera sina barn och experter varnade för att mässling återigen skulle kunna få fäste i landet.

Forskningsrapporten visade sig så småningom innehålla stora brister och forskningsfusk och drogs tillbaka av tidskriften. Rapportens huvudförfattare förlorade sin läkarlegitimation.

– Flera stora och välgjorda studier gjordes för att undersöka om det kunde finnas något samband mellan mässlingsvaccination och autism, men inget samband har kunnat visas, säger Tiia Lepp på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer:

Mässlingsutbrottet i Göteborg – ska man vara orolig?

Mässlingsutbrott i Stockholm 2017

 

Mässling hos barn – en liten guide

Symtom

Först får barnet ett förstadium som påminner om en vanlig luftvägsinfektion: snuva, rethosta, heshet och inflammerade ögon som är extra ljuskänsliga. Febern kan under denna fas stiga upp mot mellan 38,5 och 40 grader.

Efter några dagar kan man ibland se små gråvita fläckar på kindens insida, vid överkäkens andra kindtand. De kallas Kopliks fläckar och är typiska för mässling.

På tredje fjärde dygnet kan febern sjunka något, men stiger i regel snabbt igen, mot mellan 39 och 41 grader. Samtidigt får barnet utslag. Utslagen börjar oftast bakom öronen, i ansiktet och på halsen. De sprider sig sedan neråt mot mage, armar, ben, händer och fötter. Till en början är utslagen svagt röda och småprickiga, men snart förstoras de, blir oregelbundna och flyter ihop till stora öar som får en allt mörkare röd färg. Ansiktet kan bli svullet och plufsigt.

Två-tre dagar efter att utslagen har kommit brukar febern sjunka, och efter sju dagar brukar den vara helt borta. Utslagen bleknar och huden kan så småningom börja fjälla.

 Hur smittar det?

Via luften. När en smittad person hostar eller nyser sprids smittämnet som små, små droppar som andra kan andas in.

Mässling smittar någon dag innan sjukdomen brutit ut och fram till omkring fem dagar efter att utslagen kommit.

 Inkubationstid*

10–14 dagar.

 Hur kan man hjälpa barnet?

Sjukdomen läker i regel av sig själv, men omvårdnaden är viktig.

Eftersom barnets ögon är ljuskänsliga känns det ofta skönt att vila i ett mörklagt rum. Lugn och trygghet är viktigt, liksom att se till att barnet får i sig ordentligt med vätska.

 Ska man söka läkare?

Kontakta läkare om barnet har mässling och…

… är under 1 år.

… vägrar att dricka.

… kissar väldigt lite.

… har feber över 40 grader som inte går över inom något/några dygn.

… fortfarande har feber sju dagar efter att utslagen har börjat eller om febern återkommer ännu en gång (vilket kan vara tecken på att en komplikation har uppstått).

… du som förälder är orolig eller behöver råd.

 När kan barnet gå till förskolan/skolan?

Barnet är ofta medtaget även när utslagen och febern har försvunnit. I regel behöver det åtminstone ytterligare en dryg veckas vila innan det kan återgå till det vanliga livet igen.

 * Inkubationstid = den tid det tar från det man har blivit smittad tills sjukdomen bryter ut/symtomen kommer.

Texten publicerades i januari 2017.

Alla råd gäller i övrigt friska och normalutvecklade barn.