Kolik – vad hjälper när bebisen bara skriker?

Det är med kolik som med förkylning och ryggskott, säger barnläkaren Mats Reimer: Det går över vad man än gör. Och det går över även om man inte gör något alls. Därför är det svårt att veta vad som eventuellt kan lindra.

– Väldigt få av de behandlingar som har prövats har effekt, säger han.

Efter att ha gått igenom forskningen kan Reimer konstatera att det är få studier som är tillräckligt stora och/eller väl genomförda för att kunna visa tillförlitliga resultat. Men i ett antal studier har Semper magdroppar visat sig ha effekt – men det går inte att säga med säkerhet, eftersom studierna är för små.

– Det här betyder alltså inte att det är bevisat att de olika metoderna inte funkar. Det betyder att det inte finns bevis för att de funkar, säger han.

LÄS OCKSÅ: Därför kan bebisen vara gnällig

Inget fel på barn med kolik

Vetenskaplighet i all ära, säger barnsjuksköterskan Margareta Elliot, som i många år har arbetat på bvc:

– Men om du har en unge som skriker och om du kan känna att nu gör jag i alla fall något, då kan det ändå vara bra med den här kolikmassagen eller vad det nu är.

Mats Reimer håller med, och poängterar att det inte är något fel på barn med kolik.

– Medan koliken pågår är det viktigt att man som förälder kan känna sig trygg i att det inte är något fel på barnet. Att man vet att barnet är friskt. Om man inte känner sig trygg med bvc:s besked bör man därför söka sig vidare till barnläkare, säger Reimer.

Vad är kolik – och vad beror det på?

Inom forskningen definieras kolik som ”mer än tre timmars skrikande per dygn i mer än tre dygn per vecka hos ett friskt barn” men i praktiken pratar vi om kolik när barnet skriker mer än vad föräldrarna står ut med, förklarar barnläkaren Mats Reimer.

Vad kolik beror på är okänt. Omognad i tarmen, överkänslighet och allergi kan vara några, men man tror att det finns flera orsaker. En del fall kan bero på känslighet för komjölksprotein.

Kolik börjar sällan före andra levnadsveckan. Det brukar försvinna när barnet är mellan 3 och 4 månader, men ibland dröjer det längre. Man tror att ungefär 15 procent av alla barn drabbas – och många föräldrar upplever att barn med kolik har väldigt ont.

Mats Reimer är inte säker på att det är så – inte alltid, i alla fall.

– Obehag känner de ju, men smärta? Man kan inte veta det. Barn skriker ju för många olika saker: när de är hungriga, när man lägger ner dem efter att ha burit dem … Jag tänker att barn med kolik kan vara känsliga för intryck.

Barnsjuksköterskan Margareta Elliot håller med:

– Jag tänker ofta att det handlar om det lilla barnets känslighet. En del skriker kanske när de känner en bubbla i tarmarna, andra märker den knappt alls, säger hon.

Kan ge föräldrar sömnbrist

Egentligen tycker han mest synd om föräldrarna. Föräldrarna som inte förmår trösta, som känner sig maktlösa – och som får sin nattsömn förstörd.

– Sömnbrist är ju en tortyrmetod. Därför ska man se till att man får avlastning så att man själv får sova. Det är jätteviktigt. Om man är två föräldrar kan man turas om och ta varsin natt, eller så kan man kanske be far- eller morföräldrar om hjälp. Det behövs. Kolik är jättejobbigt, jag vet, säger han.

Två av Mats Reimers fyra barn har haft kolik. Han har starka minnen från den tiden.

– Det här att man går runt och bär på ett barn som skriker, att man vyssjar och att det inte hjälper – det är otroligt frustrerande! Man blir arg på barnet. Ljudet av spädbarnsskrik borrar sig in i hjärnan, känns det som. Därför brukar jag säga att om bärandet och vyssjandet inte hjälper, då får man lägga ner barnet en stund. Om man känner sig arg på barnet kan det till och med vara bra att göra det.

Hur kan man lindra kolik?

Läkaren Mats Reimer har tittat närmare på forskning om några vanliga behandlingar vid kolik. Här är hans kommentarer om sju av dem.

1. Dicykloverinklorid – "bör inte ges"

– Förr kallades de ”skrik- och knip­droppar”. De var tänkta att lindra ­tarmkramp men kan i sällsynta fall ­orsaka allvarliga biverkningar. Jag tror knappt att de används idag. Dem bör man inte ge, säger Mats Reimer.

2. Minifom – "ingen effekt"

– Minifom används hejvilt och rekommenderas ibland av bvc. Många föräldrar har gett det till sina barn innan de söker hjälp, men det har ingen visad effekt. Det är onödigt.

3. Kiropraktik – "ingen effekt"

– Kiropraktik hade ingen effekt i den enda ­välgjorda studie som har genomförts.

4. Akupunktur – "ingen effekt"

– Akupunktur har ingen meningsfull effekt, enligt en färsk metaanalys.

5. Gunga och åka bil – "ingen effekt"

– Många föräldrar upplever att barnet ­lugnas av att gunga eller åka bil. Men när det byggdes en skakmaskin för att ­efterlikna de situationerna kunde man inte se någon effekt.

6. Probiotika (dvs ”nyttiga bakterier”) – ”kanske effekt"

– Semper magdroppar som innehåller probiotika med lactobacillus reuteri kanske har effekt. Probiotika har visat effekt i flera studier, medan en större studie var negativ. En färsk metaanalys kom något förvånande fram till att probiotika verkar hjälpa ammade barn med kolik, men man kunde inte se någon sådan effekt hos barn som flaskmatades.

7. Babymassage – "ingen effekt"

– När man har jämfört spädbarnsmassage med kontrollbehandling syns ingen ­effekt.

LÄS OCKSÅ: Nyfödd: Skrik, gråt, kolik och tröst

Mats Reimers forskningsgenomgång har publicerats på Internetmedicin.se, en webbplats med behandlingsöversikter för läkare och sjuksköterskor.