Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Amning ger smartare barn – stämmer det?

"Amma länge så blir ditt barn smartare", har medierna rapporterat. Är det sant? VI har frågat forskare.

Blir barn smartare av amning? Vi har frågat flera forskare.
Blir barn smartare av amning? Vi har frågat flera forskare.

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Barn som ammades ett år eller mer hade bättre resultat i IQ-test som vuxna än de som ammades mindre än en månad. Dessutom pluggade de längre och tjänade mer. Det visade en brasiliansk studie som publicerades i tidskriften Lancet Global Health för ett tag sedan.

Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– Studien är helt meningslös, sa Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, till SVT Nyheter.

– Om man ska mäta barnens IQ måste man även mäta föräldrarnas, då det är den viktigaste faktorn. Vi vet att IQ är ärftligt, så det är den faktorn som påverkar mest. Därför är det anmärkningsvärt att det inte har räknats in, menade hon.

Barnläkaren Cecilia Chrapkowska håller med.

– Flera studier har visserligen visat att barn som ammas får högre IQ än barn som inte ammas. Men bara ett fåtal av dem har tagit hänsyn till föräldrarnas IQ, och när man gör det försvinner hela skillnaden. Då får inte ammade barn högre IQ, säger hon.

Miljön viktig för hjärnans utveckling

Vi har pratat med flera forskare med olika perspektiv på och tankar om amning och intelligens.

Nancy Pedersen är professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Solna. Hon forskar bland annat om betydelsen av arv och miljö för olika sjukdomar och beteendemässiga egenskaper.

– Det stämmer att IQ är ärftligt, säger hon. Men det betyder inte att man inte kan göra något åt det, eller att miljön inte är viktig – för det är den. Till exempel hjälper stimulans till i hjärnans utveckling.

Generna påverkar vårt IQ

Det är svårt att veta exakt hur ärftligt IQ är.

– Men man kan säga att anledningen till att vi har olika högt IQ beror på gener till mellan 60 och 65 procent, säger Nancy Pedersen.

Att den brasilianska studien inte har tagit hänsyn till föräldrarnas IQ är en svaghet, anser även hon.

– En viss svaghet – men det gör inte hela studien kass. Forskarna försökte ta hänsyn till föräldrarnas IQ genom att ta hänsyn till mammornas utbildning, även om det egentligen inte är jämförbart.

Den ökning av IQ som studien visar hos dem som har ammats länge är mycket liten, poängterar hon.

– Den ger en mycket mindre effekt än den man kan se på grund av föräldrarnas högre inkomst.

Om amning verkligen bidrar till högre IQ vet vi inte än, konstaterar hon.

– Ingen studie har kunnat visa detta sedan man tagit hänsyn till föräldrarnas IQ.

Bröstmjölk och fettsyran omega 3

Ulrika Birberg Thornberg är forskare och psykolog och ingår i ett team vid Linköpings universitet som forskar om bröstmjölk och fettsyran omega 3. Hon tycker att den brasilianska studien har fått oförtjänt dålig kritik.

– Visst, man kan tycka att de skulle ha tagit hänsyn till föräldrarnas IQ, men de har ändå tagit hänsyn till föräldrarnas utbildning och inkomst, som forskare ofta gör. Det ger inte perfekta samband, men det håller ganska bra.

Flera studier – bland annat en som ingick i Ulrika Birberg Thornbergs avhandling för ett antal år sedan – har, utan att ha tagit hänsyn till föräldrarnas IQ men till föräldrarnas utbildning och andra bakgrundsfaktorer, visat samband mellan högre omega 3-nivåer i bröstmjölk och högre IQ.

– Omega 3-fetter är otroligt viktiga för hjärnans uppbyggnad. Numera har man tillsatt denna typ av fetter även till modersmjölksersättningar, säger Ulrika Birberg Thornberg.

Begåvningspoäng spelar oftast ingen roll

Hon skulle inte bli förvånad om de skillnader i begåvning som man har sett mellan barn som ammats länge och barn som ammats kortare än en månad visade sig bero på fettsyror och andra näringsämnen i bröstmjölk.

– Kanske är det något som har med programmeringen av hjärnan att göra, som en del forskare tror. Eller något som har med hjärnans vitsubstans att göra, som andra forskare tror. Vi vet inte än.

Men, poängterar hon: För normalbegåvade barn spelar den eventuella skillnaden i begåvningspoäng ingen roll.

– Den lilla skillnad som finns på gruppnivå skulle kunna suddas ut om barn får varierad intellektuell stimulans, till exempel om man som förälder läser mycket för sitt barn, pratar mycket med sitt barn, samspelar aktivt med barnet och ger möjlighet till varierade lekar.

Just detta – den stimulans barnen har fått i hemmet – har de brasilianska forskarna inte tagit hänsyn till, påpekar Ulrika Birberg Thornberg. De har inte heller tagit hänsyn till barnens anknytning och relation till föräldrarna, eller till fettsyror och andra näringsämnen.

– Det finns alltså många okända faktorer som skulle kunnat ha påverkat resultaten, säger hon.

"Vi vet inte om amning bidrar till högre IQ"

Niklas Timby är forskare och barnneurolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han menar att den brasilianska studien visar ungefär samma sak som liknande studier har visat tidigare: att det finns en skillnad i kognitiv* förmåga mellan barn som har ammats och barn som inte har ammats eller ammats lite.

– Men alla sådana studier är gjorda så att man först gör mätningar på individer och sedan undersöker vad individerna åt som spädbarn. Man måste göra så. Det skulle vara oetiskt att lotta barn till att ammas eller få ersättning.

– Samtidigt vet man att föräldrar till barn som ammas skiljer sig åt på gruppnivå från föräldrar till barn som inte ammas när det till exempel gäller utbildning och rökning. Man försöker ofta ta hänsyn till det, men man kan aldrig göra det fullt ut. Därför har alla sådana här studier en osäkerhet.

På grund av detta vet vi inte om amning bidrar till högre IQ, säger även Niklas Timby. Men hur det än är: Den skillnad i IQ-poäng som till exempel den brasilianska studien visar är liten.

– Den har knappast någon som helst praktisk betydelse för det enskilda barnet.

Den lilla skillnaden skulle kunna bero på föräldrarnas IQ eller utbildning.

– Men den kan också bero på att det finns ämnen i bröstmjölk som påverkar den neurologiska utvecklingen, säger Niklas Timby – och är därmed inne på sitt eget forskningsområde.

Ny sorts modersmjölkersättning

Hans avhandling, som har belönats med utmärkelsen årets bästa avhandling i barnmedicin, baserar sig på en studie med 160 barn som slutade amma före 2 månaders ålder. Barnen lottades till att antingen få vanlig modersmjölksersättning eller en ny, experimentell ersättning med lägre energi och proteininnehåll samt tillsats av mjölkfettdroppsmembran från komjölk. Sådant mjölkfettdroppsmembran innehåller flera biologiskt aktiva komponenter och liknar därmed det som finns i människans bröstmjölk. Tack vare modern mejeriteknik kan det numera renas och användas i livsmedel.

De barn som fick den nya ersättningen drabbades av färre öroninflammationer under det första halvåret, visade det sig. De fick dessutom bättre resultat vid ett kognitivt test som gjordes vid 1 års ålder.

– Det är lovande, säger Niklas Timby. Vår studie är den första som studerar mjölkfettdroppsmembran i modersmjölksersättning, och vi håller just nu på att följa upp barnen när de kommit upp i skolåldern.

Innan det kan bli aktuellt att ge rekommendationer om att tillsätta mjölkfettdroppsmembran till alla modersmjölksersättningar behöver resultaten bekräftas av andra studier. Under tiden försöker forskare, genom denna och liknande studier, justera modersmjölksersättningens sammansättning så att de små skillnader man har sett mellan ammade och icke ammade barn ska kunna minskas ytterligare.

– Hur det än blir är det viktigt att veta att vi utan tvekan kan säga att barn som inte ammas får en säker uppfödning med ersättning redan idag, säger Niklas Timby.

Fotnot: Kognitiv = som avser kognition, kunskap, förstånd eller information. Källa: Ne.se

Artikeln publicerades i januari 2017.