25 saker jag önskar att jag hade vetat om amning

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

”Men åh, du måste amma!” ”Amning är SÅ bra för barnet!” Sådant fick Julia Adler höra hela tiden när hon var gravid.

– Jag blev pressad av de där kommentarerna. Jag var ju inte alls säker på att jag ville amma, jag visste ingenting.

Julia och hennes sambo Marcus gick en amningsförberedande kurs.

– Jag försökte vara öppen för det här med amning, men det kändes som en så konstig grej, säger Julia.

Ändå började hon amma när Siri var född. Och det funkade direkt.

– Ja, eller – det är klart att jag också satt och maratonammade i soffan. Och det är klart att jag också kände ”Hjälp, nu är jag fast! Nu får jag sitta så här tills Siri blir 6 månader!”

När Marcus sa ”Hejdå, nu åker jag iväg till mina kompisar” kände Julia: ”Men jag då? Jag kan inte åka till mina kompisar, inte om jag vill helamma. Jag är fast!”

– Men det går ju. Jag visste det inte då, men det är klart att det går. För det första: Den där tiden som man känner sig som fastlåst med barnet är så kort. För mig vad det kanske – typ en månad, två? Då kändes det som ”Det här kommer aldrig att ta slut, det här är för evigt!” Nu kan jag längta tillbaka. Det var fint på något vis att vara i den där amningsbubblan med Siri.

Och ganska snart hittade Julia och Marcus ett sätt som gjorde att även hon kunde träffa kompisar.

– Jag ammade precis innan jag skulle iväg. Om Siri ville amma mer medan jag var borta kom Marcus till mig med henne. Jag ammade och de åkte hem igen. Det gick jättebra!

Läs också: Amningen funkar inte – hjälp!

Det borde informeras ­mycket mer om amning, ­tycker Julia – och gärna redan innan barnet föds.

– Jag har mött så många mammor som amningen inte har funkat för, och många av dem har inte fått någon hjälp.

Men hjälp finns. Det har Julia bland annat sett i Amningshjälpens slutna grupp på Facebook. Där ställs många frågor som ibland får svar av ”hjälpmammor”, ­Amningshjälpens amningsrådgivare.

I Facebook-gruppen postade Julia en efterlysning om ”saker jag önskar att jag visste om amning innan jag fick barn”. Hon fick massor av kommentarer som hon samlade i ett blogginlägg.

Här är 25 av Julias amningstips, granskade och i ett par fall kommenterade av Marit Olanders, amningsrådgivare och författare till boken Amning i vardagen:

1.

Amning tar tid

Julia: ”För det första; det tar tid att få till en fungerande amning. Det är ett heltidsjobb. Det är fullt normalt att bebisen vill vara vid bröstet 24/7 den första tiden och amma och snutta mest hela tiden, med bara korta pauser. Allt för att sätta igång mjölkproduktionen. Men att bebisen ammar och/eller vill ligga vid bröstet hela tiden betyder inte att det inte finns tillräckligt med mjölk eller att bebisen är hungrig.”

Marit Olanders tips: Snuttande flera timmar i sträck kan också vara tecken på ineffektiv amning och att bebisen har ett ytligt tag om bröstet.

2.

Innan mjölken rinner till

Julia: ”Det kan ta några dagar innan mjölken rinner till, och ytterligare några dagar om du gjort kejsarsnitt. Men var inte orolig, en nyfödd ­bebis mage är superliten så hen kommer inte att svälta ihjäl.”

3.

Fri amning

Julia: ”För att få till en fungerade amning behövs fri amning, det vill säga att amma på barnets tidiga signaler. Tidiga signaler är till ­exempel när bebisen masserar bröstet med händerna, smackar med munnen, suger på händerna, vrider huvudet åt sidorna och pickar och hackar med munnen mot huden. Om en är uppmärksam på barnets tidiga signaler behöver barnet sällan bli så upprört att hen skriker (och då är det även svårare för barnet att ta bröstet, en måste trösta först).”

4.

Mat och dryck inom räckhåll

Julia: ”Var beredd på att vara som fastklistrad i soffan de första veckorna och se till att ha både ät- och drickbart inom räckhåll – eller att ha någon som kan serva inom räckhåll.”

5.

Bärsjal eller bärsele

Julia: ”Tips: skaffa en bärsjal eller en ergonomisk bärsele. Ibland känns det som det är omöjligt att göra något då bebisen är som fastklistrad på en den första tiden, men med en bärsjal/sele får du armarna fria samtidigt som bebis får vara nära, en win-win.”

6.

Tillräckligt stort tag

Julia: ”Det är vanligt att få sår på bröstvårtorna innan brösten vant sig vid amning och om barnet inte har tillräckligt stort tag. Det bästa för mig var att lufta brösten mycket och ofta. Jag smorde också in bröst­vårtorna med bröstmjölk mellan ­amningarna.”

Marit Olanders tips: Sår på bröstvårtorna får man inte på grund av att barnet suger hårt, som man skulle kunna tro. Det får man på grund av att barnets tag om bröstet inte är tillräckligt stort. Om det är tillräckligt stort hamnar bröstvårtan långt bak i barnets mun, i den mjuka ­delen av gommen, och då skyddas den mot nötning. Det är viktigt att alltid hantera såriga bröst med nytvättade händer.

7.

Inte alltid lätt att pumpa

Julia: ”Alla kvinnor släpper inte mjölk till pump. Det är superviktigt att veta, eftersom många tror att det är något fel och att mjölken inte räcker till bebisen. Min mjölk sprutade rätt ut när jag ammade men jag hade jättesvårt att pumpa ut något.”

8.

Amning är närhet också

Julia: ”Amning är mer än bara mat. Amning är närhet, trygghet och tröst. Så att bebisen vill hänga vid bröstet mest hela tiden den första tiden är också för att hen vill vara nära.

9.

När amning gör ont

Julia: ”Att amma kan göra skitont – alltså så ont att en gråter, får smått panik, blir arg och får känslan ’JAG VILL INTE!’. Det är också ­normalt, många upplever känslan. Men lika många säger att de är glada att de stod ut tills det försvann.”

Marit Olanders tips: Smärta beror ofta på att barnet har ett för litet tag om bröstet. Läs på eller ta hjälp av andra för att få till ett större tag. Det kan också bero på eksem eller ­andra, mer ovanliga, tillstånd. Men skarp smärta är inte normalt, och inget man ska behöva stå ut med. Då kan det sluta med sår och andra tråkigheter.

10.

Ont i ryggen

Julia: ”När en inte är van att amma är det lätt hänt att en spänner både axlar och rygg, vilket gör att en kan få jätteont. Själv fick jag en muskelspänning som gjorde att en del av ryggen domnade. Ett tips är att skaffa en amningskudde eller använda något annat som kan avlasta armarna.”

11.

Amningshjälp finns!

Julia: ”Om amningen krånglar finns det mängder med hjälp att få. Det är till exempel superviktigt att bebisen har ett tillräckligt stort tag runt bröstet. Tung-/läppbandet kan vara för kort, amningsnapp kan behövas, barnet kan vara allergiskt… Hjälp finns bland annat på Amningshjalpen.se, Amningshjälpens slutna grupp på Facebook och amningsmottagningen på BB. Och så finns det något så fantastiskt som hjälpmammor, läs mer på Amningshjalpen.se.”

12.

Läckande bröst

Julia: ”Utdrivningsreflexen kan gå bananas så att mjölken sprutar rätt ut, tjoff. För att få stopp på sprutandet kan en trycka på bröstvårtan på samma sätt som man trycker på en ringklocka (när jag fick det tipset – wow, äntligen!). Men alla läcker inte mjölk, det är precis lika normalt att inte göra det.”

13.

Maratonamning …

Julia: ”Det är fullt normalt att ­maratonamma – det vill säga amma oavbrutet – hela kvällarna. This too shall pass. Lovar.”

14.

Tuttförvirring

Julia: ”Tuttförvirring kan uppstå om en introducerar napp och flaska innan amningen är etablerad. Och även efter. Barnet ’glömmer bort’ hur hen ska ta bröstet, eftersom det är olika tag för att ta bröst och flaska.”

15.

Ge tillägg i kopp, med sked – eller via tillmatningsset

Julia: ”Behöver en ge tillägg i form av ersättning men fortfarande vill amma så kan ersättningen ges i kopp, via sked eller via tillmatningsset. Att ge från flaska kan skapa tuttförvirring hos barnet (se punkt 14).”

16.

Mjölktillgång styrs av efterfrågan

Julia: ”Mjölken kan omöjligt ta slut från en dag till en annan. Mjölkproduktionen styrs nämligen av efterfrågan, det vill säga ju mer och oftare barnet suger, desto mer mjölk produceras i brösten.”

17.

Napp – eller inte?

Julia: ”En del mammor säger: ’Jag är en mänsklig napp!’ Men stopp! Nappen är ett substitut för bröstet, inte tvärtom. Det kan vara bättre att barnet får suga på bröstet än på napp. Om det suger på napp går det åt onödig energi, som kanske hellre ­borde användas till att suga på bröstet för att stimulera bröstmjölksproduktionen.”

18.

Liggamma

Julia: ”Man kan amma i olika positioner. Jag hade inte en tanke på att liggamma ens kunde vara ett alternativ, men när jag fick tipset så förändrades nätterna drastiskt. Att ligga ner bredvid bebisen fick mig att slappna av.”

19.

Donera bröstmjölk

Julia: ”Det går att donera bröstmjölk de tre första ­månaderna. Läs mer på Brostmjolkforlivet.se”

20.

Amma och ta medicin?

Julia: ”Om en är i behov av olika mediciner och undrar vad som är okej att amma på eller inte, gå in på ­Janusinfo.se. Där står allt.”

21.

Alla amningsråd är inte bra

Julia: ”Lita inte blint på alla amningsråd. Tyvärr har en del, även på bvc, dålig koll just på amning. Det gör att nyblivna mammor ibland får råd som kan förstöra amningen, till exempel rekommendationer om att ”låta barnet skrika lite”, att ”bebisens mage ­måååste vila” eller att ”bebisen inte behöver äta oftare än var tredje eller var fjärde timme”. När en undrar något är det bäst att läsa på Amningshjalpen.se eller att via Amningshjälpen ta kontakt med en hjälpmamma, tycker jag.”

22.

Att öka mjölkproduktionen

Julia: ”Om du vill eller behöver öka mjölkproduktionen – amma oftare och eller ­längre. Amma på minsta signal från bebisen. Amma på båda brösten. Var hud mot hud med barnet.”

23.

Blaskig mjölk?

Julia: ”Det finns inget som heter ’blaskig mjölk’. Den första mjölken som kommer (vid varje amningstillfälle!) är tunnare för att släcka barnets törst. Sedan kommer den fetare mjölken. Om barnet inte går upp tillräckligt i vikt kan en behöva amma oftare, eller ändra ­barnets tag om bröstet. Använder en amningsnapp kan det också påverka.”

24.

Tålamod

Julia: ”Ha tålamod. Det tar tid innan en fått till en välfungerande och etablerad amning.”

25.

Amma länge

Julia: ”Det är okej att amma länge! Själv var jag osäker på om jag ens ville amma, idag är vi inne på­ ­månad 19 och jag vet inte när vi vill sluta. Jag följer mitt barn så länge det känns bra för mig. På kommentarer som ’Hur länge ska du amma egentligen?’ svarar jag oftast: ’Studenten är första delmålet.’”

Artikeln publicerades i september 2017.