Föräldraledig i Thailand

Föräldraledig i Thailand

Föräldraledig i Thailand

Föräldraledig i Thailand, kan det vara nåt?

Tre månader i paradiset Koh Lanta räckte för familjen Hurtig.

– Det svetsade samman vår familj, och fick oss att uppskatta vardagslunken igen, säger mamma Ingela.

Familjen

Familjen Hurtig består av Ingela, 33, inredare, Torbjörn, 36, teamchef och barnen Carl, 3 och Ida, 4 månader.
Familjen bor i Habo. Ett minne för livet med tid att tänka och reflektera över frågor man annars aldrig tar sig tid att fundera på, så beskriver hon familjens tre månader långa vistelse i Thailand.

– Det var Torbjörn som kläckte idén att ta ut föräldraledigheten utomlands. Han hade kompisar som var föräldralediga i Spanien. Min svägerska känner en familj som hade varit på Koh Lanta och de talade så positivt om ön.

Ingelas graviditet med Ida hade varit rejält jobbig med så svår foglossning att hon tvingats sitta i rullstol.

– För att muntra upp mig tyckte Torbjörn att vi skulle unna oss en resa efter förlossningen. Då skulle jag ha något att se fram emot.

De kom överens om att ta ut resterande föräldraledighet för var sitt barn, och fyra månader innan avresan i januari bokade de flyget och boendet via den svenska dykfirman Lantadiver.
Felbokat hotellrum
Den långa flygresan gick bra, barnen sov hela resan igenom.

– När vi kom fram till Krabi råkade vi för ett litet missöde. Vi hade bokat hotellrum fel datum. Där stod vi med all packning, två trötta barn och inget hotellrum. Men tack vare vänliga thailändare löste det sig.

Familjen Hurtig trivdes mycket bra på ön och försökte i början ta dagarna som de kom.

– Men vi märkte snart att det inte passade Calle som blev trött och gnällig. För även i paradiset finns det en vardag, och så fort vi återvände till våra rutiner med mat och sömn på bestämda klockslag så mådde Calle mycket bättre och vi fick en lugnare tillvaro.

Calle fick många svenska kompisar på ön.

– Det enda jobbiga var när kompisarna åkte hem. Vi försökte få in honom på svenska förskolan så att han skulle träffa fler ”långliggare” men den var full och vi fick ingen plats.

Att Calle inte skrevs in tidigare på förskolan var något familjen ångrade, inte bara för kompisarnas skull.
– Att vistas tillsammans 24 timmar om dygnet i tre månader var jobbigt både för Calle och för oss. Som vuxna hade vi svårt att tillgodose hans behov och hitta på lekar och aktiviteter han inte tröttnade på.

Men det var inte bara Calle som saknade aktiviteter.

– De första två månaderna var bäst. Tredje månaden var hemsk, jag längtade hem och klättrade på väggarna, berättar Ingela.

Räddningen blev när familjen skulle ansöka om nytt visum och gjorde en utflykt till Kuala Lumpur.

– Det var underbart att få byta miljö, komma till en storstad, shoppa och se en massa folk. Min andra ”ventil” var den resedagbok jag skrev på nätet.

Ingela är tveksam om hon skulle vilja göra om samma resa i framtiden.

– Koh Lanta var en underbar ö på många sätt och vis, men jag har konstaterat att jag är för rastlös för att klara av att leva i en sån miljö under en längre tid.

Välkommen vardag
Om familjen hade gjort en liknande resa i dag hade de planerat något annorlunda.

– Vi skulle ha anmält Calle till förskolan. Sen skulle vi ha bytt boende några gånger för att få lite miljöombyte.

Hemresan till Sverige välkomnades kanske mest av Ingela.

– Numera uppskattar jag vardagen, vårt hus och privatlivet på ett helt annat sätt. Men jag skulle aldrig vilja vara utan den här erfarenheten. Resan har fört familjen närmare varandra, vi har lärt känna barnen väldigt bra och fått ett inre lugn som faktiskt håller i sig än i dag. Dessutom har vi fått en insikt om vad vi värderar mest i livet, familjen och att vi alla är friska.

I sin resedagbok sammanfattar Ingela Koh Lanta-vistelsen på ett bra sätt:

”Hej svejs!
Sista dagen på Koh Lanta!
Vi tar med oss massor av värme och solsken till Sverige. Imorgon åker vi hem.
Vi är helnöjda med vårt äventyr och vi har verkligen lärt oss mycket om oss själva och vad vi värderar i livet.
Här har vi umgåtts så tätt att  det nästan ska bli skönt att få vara för sig själv respektive att jobba. Något som man i en stressig vardag inte kan förstå. Det är variationen i livet som man uppskattar. Eller som Alfons Åbergs farmor säger: Man måste ha tråkigt for att kunna ha roligt!”


Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 12/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler