1. Dela på föräldraledigheten.
Föräldraledighet är inget absolut mått på jämställdhet, men den är ett mått. För enkelhetens skull: Dela lika på dagarna. Ungefär i alla fall. Det kommer att innebära flera saker för er. När man är medveten om att det kommer att ske ett skifte över till den andra föräldern behöver alla förbereda sig på det, inklusive arbetsgivaren. Att kasta en 8-månaders bebis i armarna på en övertidsstressad förälder som inte bytt en enda blöja eller varit uppe en enda natt är inte bra för någon.

2. Var två om hemmaansvaret.
När det ”bara blir” på ett visst sätt är mönstret tydligt: Det mesta av hushållsarbetet görs av kvinnorna. Kom överens om en rimlig nivå för de aktuella områdena: Är fiskpinnar och pulvermos okej mer än tre gånger i veckan? Hur ofta är det rimligt att tvätta bilen, betala räkningar eller klippa gräset? Håll er till överenskommelsen, gör din del och klaga inte på din partner. Jämställdhet handlar inte om att göra allt lika, men om att det som behöver göras värderas likvärdigt.

3. Ge varandra egen fri tid.
Statistiskt lägger pappor mer tid på sina fritidsintressen än vad mammor gör – trots att papporna ofta också jobbar mer! Alla föräldrar behöver en egen kväll. Värna om den egna tiden och se till att båda får lika stor möjlighet till den!

4. Vård av sjukt barn.
Har ni som föräldrar delat ungefär lika på föräldraledigheten kommer det att kännas naturligt att fortsätta på samma sätt när det blir dags att ta hand om sina febriga, snoriga och magsjuka barn. Märker ni en tendens att en av er har ”viktigare” jobb, se över hur ni fördelar dagarna.

5. Hjälps åt med vardagspusslet.
Jämställdhet handlar inte bara om barnets första år i livet, utan om många morgnar, eftermiddagar och sega söndagar. Om lämningar, hämtningar, utvecklingssamtal och föräldramöten. Och om att hålla reda på vilka vantar som barnen ska ha i morgon och veta vilken eftermiddag som fotbollsträningen läggs på i vår.

Lästips: Fredrik Wastesson: "Papporna är på jobbet, mammorna tar hand om barnen"