Vardagsmat på 10 minuter

Vardagsmat på 10 minuter

Vardagsmat på 10 minuter

Kocken Anders Lindén bjuder på mattips.

Sedan kocken och kokboks-
författaren Anders Lindén blivit pappa har han tre krav: Maten ska gå att äta kall, med en hand och ta max tio minuter att laga.

Kräkfläcken på Anders Lindéns axel skvallrar om att det finns en bebis i familjen. Albin, heter han, och han kom till världen under dramatiska former. Hans mamma, Yvonne, blev inlagd på sjukhus för högt blodtryck och för att Albin inte rörde sig i magen som han brukade.

– Han brukade ha boxningsmatch på natten och hålla Yvonne vaken, förklarar Anders.

Det blev akut kejsarsnitt i vecka 28+5. Ut kom ”Snurre”, som Anders och Yvonne kallar sonen.

Snurre har nu hunnit bli 12 veckor omräknat till ”vanlig” tid, och som så många andra bebiser håller han sina föräldrar vakna om nätterna.

Anders piggnar dock till när han ska prata om sitt andra skötebarn: mat och matinspiration till andra småbarnsföräldrar.

– Sedan jag blev farsa har jag blivit lite lat. Jag, som tidigare varit en enorm förespråkare för planering, prioriterar numera att vara lugn och mätt.

– Jag kan ta fram ett paket köttfärs när jag kommer hem från jobbet, och så blir det ändå pizza till middag i stället om jag känner mig väldigt hungrig och Albin skriker.

Men oftast lagar Anders ”riktig” mat när han kommer hem. Han tycker det är viktigt att lägga tid och själ på den så att han och Yvonne kan ha en trevlig matstund tillsammans. Men skriker Albin, blir det kanske inte så mycket av myset.

Smarta tips

Alltid i Anders skafferi, kyl och frys:
”Råvaror som smakar mycket, som avokado, citron, tomat, morot, kronärtskockshjärtan på burk, oliver, bönor i alla dess former, nötter, köttfärs, kyckling, lax, bacon. Olika oljor, varav en del smaksatta med till exempel vitlök, citron eller chili. Samt ett ’batteri’ av kryddor. Salt och peppar är basen, sedan är andra smaksättare ’lull-lull’ som gör maten kul.” Snabb vardagsmat
Därför är hans motto just nu att vardagsmaten inte ska ta mer än tio minuter att laga, ungefär lika lång tid som det tar för pastan att koka. Den ska kunna ätas med en hand, eftersom Albin ofta ligger på någons axel under tiden. Och maten ska smaka gott kall, om de blir avbrutna mitt i middagen.

– Vad är det man aldrig ska överdriva, frågar Anders. Jo, balans. Försöker man för mycket tippar det över åt något håll.

Och just balans är nyckelordet när Anders lagar mat.

– Smakerna ska vara i balans med varandra, förklarar han. Då blir maten god. Själv använder jag mycket vinäger och salt för smakens skull, säger Anders och öppnar kylskåpet.

Det första som möter ögat är – en bit falukorv!

– Jag käkar allt, förklarar Anders Lindén. Det finns ingen ohälsosam mat, bara ohälsosamma beteenden eller dåligt sammansatt mat. Om man tar varje ingrediens från en vanlig pizza är det bra livsmedel – men var för sig.
 
Alla korv- och snabbmatsälskare känner hur hjärtat tar ett skutt av glädje av att höra detta. Särskilt som moralpaniken över så kallad onyttig mat, breder ut sig.

– Det sägs ofta att socker är onyttigt, säger Anders Lindén. Men det beror på vad man ska ha maten man äter till: Vad man ska prestera efteråt. Ska man idrotta och behöver extra energi under tiden är socker skitbra.

I grunden är mat energi och överlevnad, förklarar Anders Lindén. Därefter njutning.

– Människan behöver energi, syre, vila, rörelse – och få fortplanta sig, sammanfattar Anders. Resten har vi hittat på.

Vad vi äter handlar om var vi bor och de förutsättningar som ges:

– I vissa kulturer äter man myror, konstaterar Anders. Och för inte så länge sedan blandade vi bark i brödet här i Sverige.

Själv försöker han äta han livsmedel från hela kostcirkeln under en dag – men inte blandat på samma tallrik. Till frukost blir det påfyllning av kolhydrater, med gröt. Till lunch behövs mer bränsle i form av kolhydrater som pasta. Men på kvällen, när han kanske inte längre ska prestera något utan gå ner i varv, brukar han välja något proteinrikt, som en bit biff eller lax med sallad.

– En måltid är som en tavla, förklarar Anders. Man geggar inte ihop tio färger i en klump, utan använder dem var för sig.

Färgerna Anders målar med är sött, surt, salt och beskt. Han beskriver receptskrivandet lite som att skriva musik – fast noterna i det här fallet är olika livsmedel och kryddor.

– Men man ska inte bli slav under något koncept, tycker han. Det är ohälsosamt vad man än väljer.

Anders är inte utbildad i att laga mat vid någon skola. Han började som lärling på en restaurang när han var 16 år.

– Jag kommer från en matglad familj. Min mamma är fantastisk i köket och var enormt kreativ, det var så mitt intresse väcktes.

Ingen inköpslista
Någon inköplista skriver han inte när han ska handla:

– Jag shoppar sådant jag tycker om och råvaror som smakar mycket. Även en del halvfabrikat. Det ska vara enkelt i vardagen. Hemma är ju ingen restaurang. Till vardags finns inte tid till att bygga matberg, lägga gräslöksstrån i kors eller pynta med basilikablad. Sedan ska maten jag handlar hålla i en vecka.  
Målet är att laga bra, snabb och billig mat, säger Anders, som tror att vi har för höga ambitioner och lite för lågt självförtroende i köket.

– Folk tror inte att de kan bjuda mig på middag, kontaterar han. Men för mig är det coolt att äta något enkelt, som spagetti och parmesanost, till exempel. Maten gör att man orkar umgås, och det är ju därför man träffas. Vad man äter är därför inte så viktigt. Det upptäckte jag när vi bjöd hem ett par som har tvillingar. Jag köpte dyr tonfisk, gjorde en fin förrätt och dessert och så blev middagen kaos eftersom både deras och vårt barn skrek hela tiden… Så numera tänker jag att en enkel pasta går lika bra, då blir det inte någon större grej om middagen blir förstörd av någon anledning.

Att väcka barns matlust handlar mycket om den egna inställningen till mat, tror Anders.

– Jag har varit i 300 butiker, från Kiruna till Malmö, för att visa att bönor är kul att äta, säger han. Barn kommer ofta fram och vill smaka det jag lagat, då händer det att föräldern säger ”Nej Anton, du gillar inte det där…”. Och då tror ju barnet det.

– Eller så smakar föräldern och säger till barnet att ”det här var riktigt gott, du missar något om du inte smakar”. En del försöker leka fram matlusten genom att säga ”det här käkar säkert Bamse”.

På kylskåpet hänger bröllopsbilder, ett foto på Anders som bebis (när han bodde  i Syd­afrika) och en bild på Anders andra barn, sonen Tangy, sju år.

Anders berättar att ”hans andra kille”, Tangy, som bor i Frankrike med sin mamma, äter allt.

– Han har aldrig fått höra att ”det här tycker du inte om”. I Frankrike ställs ingen särskild mat fram till barnen, de får äta det som serveras. Barn är nyfikna och vill smaka på allt.

När Anders lagar mat går han till kylen och väljer ut vad  han ska laga.

– Kanske tar jag fram en bit lax. Då funderar jag på hur lång tid maten får ta att laga. Jo, tio minuter. Sedan är frågan hur jag vill känna mig efteråt, vilket för mig ofta betyder fräsch. Därefter funderar jag över hur jag vill att min fru ska känna sig när hon ätit: Jo, hon ska bli ännu mer kär i mig…

Visste du att…

… Chokladdoppade bönor blir en god och annorlunda dekoration till desserten.
… Ådror i stora vita bönor är tecken på bra kvalitet och inget att rygga inför. (Släta bönor smakar mindre och blir mosigare när man kokar dem).
… Du kan vänja magen vid bönor genom att bara äta ett par matskedar om dagen i början.
… Svenskarna i snitt bara äter 1,5 bönor per person och vecka.
… Bönor är billigt, innehåller massor av näring, fullt med fibrer, vitaminer, mineraler och har en bra balans mellan protein och kolhydrat.

Variationer på morot
Anders har ofta samma typ av råvaror hemma, men varierar dem för att inte alltid äta samma rätter.

– En morot går att använda på många sätt i maten, konstaterar han.

För att få lite stadga under skärbrädan lägger han en disktrasa under den.

Anders är för många känd som frontman för livsmedelsföretaget Go Green, ett företag som satsar på hälsosamma och gröna produkter, och som någon som predikar bönans lov i tv-reklamen. Men han är enligt egen utsago inte någon”bönförsäljare”. Hans mission är folkhälsa.

Bönan är underskattad och missförstådd, menar han.

– Det är ett billigt livsmedel, moder jords vitaminpiller – fullt med fibrer, vitaminer, mineraler och en bra balans mellan protein och kolhydrat. I Sverige käkar vi i genomsnitt 1,5 böna i veckan, medan italienarna äter en hel burk bönor per person i veckan.

Ett vanligt fel är att ha i för mycket bönor i den rätt man lagar…

– Det är ungefär som att ta 150 kilo i bänkpress när man är otränad. Magen måste få vänja sig vid bönorna, annars pruttar man. Man ska börja med någon matsked bönor per person, konstaterar Anders.

Är man misstänksam mot bönor tipsar Anders om att kikärtor är ett bra alternativ eftersom de inte är gasbildande.

– Sedan tycker jag inte man ska vara rädd för potatis, säger Anders vidare.

– Potatisen är väldigt nyttig, den innehåller ju mineraler, fibrer, vitaminer och kolhydrater. Testa till exempel gnocci, som är gjord på potatis, som alternativ till pasta.  (Finns i samma disk som den färska pastan, reds anmärkning).

Det händer att Anders tröttnar på att laga mat.

– Man behöver inte alltid hitta nya smaker och ha det där ”wowet”, menar han. Funktionen är viktig också, att äta för att orka. Är man hungrig blir man ofta irriterad.

Inte allt han lagar blir gott:

– Genom att misslyckas har jag förstått matens kemi, hur olika ingredienser funkar tillsammans, konstaterar han och visar en vidtränd kastrull. Så kan det se ut hos mig också när det är stressigt och riset kokar torrt…

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 12/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler