Annons
Våga laga egen barnmat!

Trött på burkar?

Våga laga egen barnmat!

Många föräldrar har dåligt självförtroende när det gäller att laga egen barnmat. Men kan man laga mat till sig själv kan man laga till barnet också, menar Latifa Lindberg, dietist och hälsoansvarig på Coop.

Att ställa sig vid spisen och göra egen barnmat från grunden kan verka svårt och tidskrävande. Den färdiga burkmaten är bekväm och lätthanterlig, och man känner sig säker på att barnet får sitt näringsbehov tillgodosett.  
– Många föräldrar har dåligt självförtroende när det gäller att laga mat till småbarn, men det är helt obefogat. Kan du göra balanserade och kompletta måltider till dig själv så är du kvalificerad. Svårare är det inte, menar Latifa Lindberg, dietist och hälsoansvarig vid Coop.

Fördelarna är flera:
– Det blir billigare, även om man väljer ekologiska råvaror, något jag alltid förespråkar. Men du leder också in barnet på familjens etablerade matvanor, vilket gör måltiderna till en gemensam upplevelse. Att kunna tillfredsställa barnets matbehov på egen hand stärker också din föräldraidentitet.

Tallriksmodell för barn 1–2 år (kompletteras med en klick matfett på smörgåsen)

Vad är då viktigt att tänka på för den som vill komma igång?
– Den som börjar med puréer behöver inte tänka på något särskilt. Det är bara att ta fram mixerstaven och sätta igång. Men när barnet lämnat puréstadiet och har slutat amma måste du skapa kompletta och balanserade måltider. Du behöver inte bli expert i näringslära för att klara av det, men det är viktigt för att barnet ska få näringsbehovet tillfredsställt.

Lösningen heter tallriksmodellen, som finns i två modeller. Den ena modellen gäller barn från ett till två år och den andra för barn från tre år och vuxna. Komplettera den minstas tallrik med en liten klick matfett. Salta inte mat för barn under ett år.

Tallriksmodell för barn från 3 år och vuxna.

Anledningen till att det lilla barnets tallriksmodell ser ut som den gör beror på att små barn har ett större järnbehov i förhållande till sin vikt än vuxna. Deras mat behöver också ge  mycket energi, eftersom de inte orkar äta så mycket åt gången.

Krydda också barnens mat

Tallriksmodellen visar tydligt vilka proportioner olika livsmedel bör ha på tallriken för att måltiden ska vara komplett och balanserad. Du ser direkt hur du ska fördela potatisen, fisken och grönsakerna, exempelvis.
Tallriksmodellen gäller inte bara den som gör barnmaten själv, utan också den som använder köpt barnmat.
– Inget fel på burkmat, men den ska ses som ett komplement, som när man reser eller har barnvakt. Även den köpta barnmaten måste kompletteras med exempelvis bröd eller grönsaker. Den har sina fördelar, men är inte ouppnåelig när det gäller att täcka barnets näringsbehov, säger Latifa Lindberg.

Ska små barn ha mindre kryddor i maten?

– Nej, det där är en gammal myt. Krydda på bara. Alla örtkryddor går hur bra som helst. Svartpeppar är heller inget problem. Det finns inga skadliga mängder när det gäller kryddor. Det enda du ska se upp med är saltet, eftersom barnens njurar inte är fullt utvecklade, förklarar Latifa Lindberg.

Att göra separata barnportioner med mindre kryddor är alltså ingen bra idé.
– Nej, då särbehandlar du barnet som får svårare att ta till sig den kryddade maten senare. Presentera familjens matlagning hela vägen med kryddor och allt. Ju tidigare desto bättre. Gärna redan på puréstadiet. De är bara att använda fantasin och göra morotspuré med vitlök, palsternackpuré med timjan eller vad som helst.

Illustrationerna av tallriksmodellen är hämtade ur Latifa Lindbergs bok Mat för barn och deras föräldrar (Prisma).

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 12/2006

Annons

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

Annons

"Älskar min familj, men känner mig fast i familjelivet" Psykologen kommer med råd

Hjälp, jag längtar bort!

"Jag älskar min fru och våra två barn, 2 och 6 år. Men ändå – senaste året har jag börjat känna mig inlåst. Inte med dem, men i familjelivet med allt vad det innebär av pusslande med hämtningar och lämningar, föris och skola, veckomatsedlar, papper att fylla i – ja, allt. Samtidigt har jag ett heltidsjobb som är både stimulerande och krävande.
Min fru gör nästan mer än jag, så jag kan inte skylla på henne. Vi har städhjälp en gång i veckan för att avlasta. Ibland har vi barnvakt och går ut och äter själva. Någon gång i veckan träffar jag kompisar från förr och tar en öl. Jag försöker träna regelbundet och äta bra.
Jag älskar min familj högt, ändå längtar jag bort. Till resor och till att få vara i fred ibland. Vad ska jag göra?"
/Melvin
 

Malin: ”Vad är viktigt för dig i ditt liv?”

Jag tror att många känner igen sig i ditt brev. Allt det yttre är bra och rätt. Och så känns det ändå tomt. Inuti.
Jag tror att det är symtomatiskt – vi fixar allt det yttre som ska känneteckna det goda livet, men på kuppen slukar det all vår vakna tid och det blir inget utrymme kvar till det vi har inuti oss. Vi borde vara lyckliga och nöjda, men istället för att känna att vi har alla rätt kan det yttre livet bli till ett fängelse. Och sådana basala behov som att få vara i fred någon gång ibland kan tyckas ouppnåeliga.
Jag ske ge dig två konkreta tips nu när du har valt att dela med dig. Det första handlar just om den här borde-känslan. När det vi känner inte går ihop med hur vi tycker att vi borde känna mår vi människor dåligt. Men att trycka bort sådana här känslor är ingen framkomlig väg. Jag tycker därför att du ska prata med din fru. Tillsammans kan ni pröva en teknik som har visat sig vara effektiv för att skapa större tillfredställelse och närvaro i livet. Den går ut på att identifiera vilka värderingar man har om vad som verkligen är viktigt, och att sedan skapa beteenden eller handlingar som utgår från dem.
Vad är viktigt för dig i ditt liv – som förälder, som man och som Melvin? Vad kan du göra i din vardag för att leva i enlighet med de värderingarna? Att konkret göra sådant som bekräftar ens värderingar skapar tillfredställelse.
Mitt andra tips handlar om att dela upp er i familjen ibland. Min erfarenhet är att man kan fastna i familjen-ska-vara-tillsammans-fällan. Det är så lätt att tycka att den lilla tid man har med sin familj ska tillbringas tillsammans, allihop. Annars blir det ju liksom ingenting kvar av just familjen. Men ibland kan den där tillsammans-tanken bli lite krampaktig. Det kan lätta upp om man tillåter sig att göra saker med bara ett barn eller på egen hand. Det behöver inte vara svart eller vitt. En kärleksfull familj kan mycket väl bestå av människor som gör saker i olika konstellationer.

/Malin Bergström, barnpsykolog.

Mejla din egen fråga till Malin på fragamalin@vf.bonnier.se

Annons