Ska man välja ekologiskt?

Allt fler föräldrar väljer ekologisk mat till sina barn. Men är det verkligen bättre än konventionellt framställd mat?

Text: Maria Zamore

Intresset för ekologisk mat ökar, inte minst när det gäller maten till våra barn. Förra året ökade försäljningen av ekologisk barnmat på burk med 53 procent, medan försäljningen av vanlig, konventionell barnmat höll sig oförändrad.

Men är den ekologiska maten nyttigare?
Nej, egentligen inte. Åtminstone finns inget entydigt vetenskapligt stöd för att det är så.
Det finns visserligen studier som visar att ekologiska jordgubbar innehåller mer anti­oxidianter. Andra studier visar att ekologisk mjölk och ekologiskt kött innehåller mer av de nyttiga fettsyrorna omega-3, men än har man inte kunnat visa om de resultaten gäller även för svenska förhållanden.
Och jämsides med de studier som visar på plus för ekologiska produkter finns sådana som pekar på minus, till exempel att ekologisk mjölk har mindre av det livsnödvändiga grundämnet selen, och att det i ekogrisar finns mer av den hälsofarliga tungmetallen kadmium (men det får man bara i sig om man äter grisens lever och njurar).
Soil Association, den brittiska motsvarig­heten till svenska Krav, har i en rapport sammanfattat studier där ekologiskt odlade livsmedel har jämförts med konventionellt odlade. Rapporten visar att mineralhalten i ekologiskt odlade frukter och grönsaker var högre än i konventionellt odlade i sju av fjorton studier –  men i lika många studier såg man antingen ingen skillnad alls eller det rakt motsatta; en högre mineralhalt i det som hade odlats konventionellt.
I sju av fjorton studier fann man också en statistiskt säkerställd högre halt av C-vitamin i produkter som var ekologiskt odlade, men bland den andra hälften var det samma sak som med mineralerna: ingen skillnad alls eller högre halt i det som hade odlats konventionellt.
– Det är väldigt få näringsskillnader mellan ekologisk och konventionellt producerad mat, så ur näringssynpunkt kan man inte säga att det ena är bättre än det andra. Hela det här ekologiska är egentligen ett miljöprojekt; det är där man ska leta efter fördelarna, konstaterar Monika Pearson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Men man får väl i sig mindre kemiska bekämpningsmedel om man väljer ekologiskt?
Det finns studier, bland annat en svensk, som visar att de som äter ekologisk mat inte har lika mycket rester av bekämpningsmedel i urinen som andra. De rester man funnit i den svenska studien är från bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna i svenskt jordbruk, vilket kan ses som ett tecken på att de härstammar från importerade produkter.
När livsmedelsverket gör stickprovsanalyser finns det i princip aldrig några mätbara rester av kemiska bekämpningsmedel i ekologiska produkter. Det kan det däremot göra i konventionellt odlade produkter – men därmed inte sagt att det alltid gör det.
År 2005 fanns det rester av bekämpnings­medel i 56,6 procent av de stickprover som gjordes på frukter och grönsaker. 5,2 procent av proverna hade halter över tillåtna gränsvärden.
I prover från ekologiska grödor och olika former av barnmat hittades inga rester av bekämpningsmedel.
Svenskodlade frukter och grönsaker håller sig i regel under tillåtna gränsvärden.

Men miljön måste väl ändå vinna på om vi väljer ekologiska livsmedel?
Ekologiskt jordbruk anses gynna den biologiska mångfalden, men om det verkligen är så i Sverige är fortfarande inte klarlagt, enligt Ingrid Rydberg på Naturvårdsverket. Däremot är det förstås så att risken för att kemiska växtskyddsmedel ska hamna i miljön minskar om man använder mindre av sådana gifter.
Men sambandet mellan ekoprodukter och miljö är inte alltid självklart. Väljer man att köpa ekologiska produkter som är producerade på annan ort eller i annat land så kan det till exempel tillkomma negativa miljöeffekter i form av transportutsläpp. Andra saker som påverkar är sådant som hur stor energiförbrukning produktionen kräver, hur den bidrar till växthuseffekten, ozonnedbrytningen, bildningen av marknära ozon och försurningen.
Berit Mattsson, som i många år har forskat om livsmedel och miljö, undersökte just sådana faktorer när hon för några år sedan skrev sin avhandling om hur ekologisk barnmat (morotspuré och välling) påverkar miljön.
Den största fördelen med ekologisk barnmatsproduktion var frånvaron av kemiska bekämpningsmedel, kom hon fram till. Den största nackdelen var att den ekologiska produktionen gav mindre skördar, ett faktum som ur vissa aspekter gav den ekologiska barnmaten en större miljöpåverkan per kilo färdig produkt.
I det stora hela var det dock liten skillnad mellan ekologiskt och konventionellt odlad barnmat.

Fotnot: Den ekologiska välling som ingick i Berit Mattssons studie finns inte längre på marknaden.

Så: Hur ska man välja – ekologiskt eller inte?

Hur man väljer är en värderingsfråga, konstaterar Berit Mattsson. Själv tycker hon att vissa produkter – kaffe, bananer och mjölk – känns mer angelägna att välja ekologiska än andra. I första hand är det en känsla av globalt ansvar som ligger bakom ställningstagandet:
– I de länder där kaffe och bananer produceras leder bekämpningsmedlen till att folk blir förgiftade, man hittar till och med rester av bekämpningsmedel i skolbarns kläder och sängar.
– Och det foder man importerar och ger korna vid konventionell mjölkproduktion hotar regnskogen, samtidigt som vi ju faktiskt kan odla foder till våra djur själva. För mjölkens del anser jag det också viktigt att mjölkproduktion och betesdrift håller landskapet öppet och säkerställer biologisk mångfald i Sverige.
Barnmaten, då?
– Om jag var småbarnsförälder skulle fri­heten från bekämpningsmedel vara central. Vi har visserligen extra stränga regler för detta när det gäller barnmat, men ändå – helst inget alls.

Monika Pearson på Livsmedelsverket skulle nog välja en ekologisk barnmatsburk framför en icke ekologisk – om hon inte vore nutritionist, som hon säger.
– Och eftersom jag är den jag är har jag i stället köpt råvaror och tillagat maten själv, oftast av lokala produkter.
Ekologiska råvaror?
– I så fall ekologisk mjölk och ekologiska bananer, annars skulle jag köpa vanliga rå­varor. Svenska, rena råvaror – för att det inte är så stor skillnad, och för att jag litar på den svenska maten.

Jakob Falkerby, informatör på Krav, önskar att vi ser till helheten när vi gör våra livs­medelsval:
– Visst har vi bra mat utan speciellt mycket bekämpningsmedelsrester i Sverige, men det handlar också om att ge sina barn en uppfostran i hur vi ska bete oss mot våra husdjur och mot vår miljö. Då talar vi kanske om lite äldre barn, som inte äter barnmat på  burk, men de små blir snabbt frågvisa och intresserade konsumenter som vill veta hur grisen har levt sitt liv innan den blir korv.

Ingrid Rydberg på Naturvårdsverket vill egentligen inte ge några råd, men menar att vill man handla miljövänligt så kan man i första hand välja lokalproducerat.
– Vi har utvärderat hur stor miljönytta vi har haft av att ge statlig ersättning till ekologiska odlingar. Många av de bönder som har fått ersättningen skulle ha odlat på samma sätt i alla fall. Skillnaden är marginell, har det visat sig, säger hon.

Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen poängterar att det system som fastställer gränsvärden för bekämpningsmedel har flera svagheter. Bland annat har bekämpningsmedlen vissa egenskaper, till exempel hormonstörande, som det i dag saknas metoder för att väga in. Detta trots kunskap om att de kan ha betydelse även vid mycket låga nivåer.
– Därför kan man inte med säkerhet påstå att de rester som fångas upp vid provtagningar är ofarliga, även om gränsvärden inte överskrids. Att välja ekologiskt är ett sätt att hantera den osäkerheten – men det är ett ställningstagande som var och en måste göra, säger han.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 12 2006

Så kan du handla ekologiskt billigare

När Konsumentverket för ett par år sedan jämförde priserna på 67 ekologiska livsmedel med motsvarande konventionella varor så var de ekologiska varorna generellt sett dyrare – en del låg visserligen i samma prisklass som de konventionella varorna, men mycket var dyrare och en del dubbelt så dyrt.
Om en tvåbarnsfamilj köpte 29 ekologiska varor för två veckors förbrukning så skulle det kosta mellan 621 och 694 kronor. En korg med motsvarande konventionella varor skulle kosta mellan 186 och 254 kronor mindre, kunde Konsumentverket visa.
Den som vill handla mer ekologiskt men undvika att det blir så mycket dyrare kan…
• Byta ut de konventionella varor där det ekologiska alternativet har en låg merkostnad.
• Byta ut de varor som används i små mängder till ekologiska.
• Ersätta lite dyrare konventionella varor med billigare ekologiska varor, till exempel byta ut en blandad grönsallad med tomat och gurka till en råkostsallad med vitkål och morot.

Källa: Konsumentverket

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler