Så väcker du barnets matlust

Så väcker du barnets matlust

Så väcker du barnets matlust

Många barn äter bra och varierat fram tills de fyllt 2 år, sedan händer något, de blir kräsna och skaffar sig favoriträtter. Läs ett utdrag från vår bok "Matlust för barn 0-6 år".

Man kan säga att det finns 9 miljoner normalkoster i Sverige.

Det som är normalt för mig är det kanske inte för någon annan – och så måste det få vara. Våra smaklökar är högst personliga.

Matlust för barn 0-6 år är skriven av Vi Föräldrars reporter Mia Coull i samarbete med barndietisten Sara Ask

Några generella kostråd för barn över 2 år

• Var generös med frukt och grönt, ge fullkornsprodukter som fullkornspasta, lite grövre bröd och flingor.

• Köp gärna nyckelhålsmärkta produkter, eftersom märkningen talar om att produkten innehåller mer fibrer, ofta mindre salt och socker, och mindre mättat fett än andra livsmedel.

• Ha fisk på menyn ofta, gärna tre gånger i veckan.

• Använd flytande margarin, raps- eller olivolja i matlagningen.

• De minsta barnen bör inte ha lättmargarin på smörgåsen, utan ett margarin med ett fettinnehåll på minst 70 procent, medan barn från 2 år och uppåt gärna kan ha nyckelhålsmärkt matfett på mackan. Eftersom riktigt smör innehåller mycket mättat fett kan man gärna undvika att ha det på mackan.

Tar olika lång tid

För en del 1-åringar funkar det fint att få samma mat som föräldrarna. Det kan räcka med att finfördela den med kniv och gaffel vid matbordet.

Andra barn i samma ålder kan ha en stund kvar till att äta vuxenmat. Hur långt barnet kommit i sin nya måltidsordning varierar. Dels beror det på när man började ge smakportioner och mat med fast konsistens, dels på hur snabbt barnet har vant sig vid och börjat tycka om vanlig mat. Barnets matutveckling kan ta olika lång tid utan att det är något konstigt.

Hur mycket barnet äter varierar också. Man kan tänka att barnet verkar äta alldeles för lite av den portion man lägger upp och undra om det får i sig tillräckligt. Och hur ska det bli när barnet börjar förskolan när det äter så lite?

Det brukar lösa sig. Många barn äter bra i förskolan, de iakttar sina kompisar och vill göra likadant. Om barnet börjar förskolan tidigt är det tryggt att veta att de yngsta barnen får hjälp med att äta. Det kan faktiskt gå bättre när någon annan än en förälder matar barnet, plus att stämningen vid matbordet kan hjälpa till. Det är härligt att äta tillsammans och få dela en måltid med andra.

 

En 1-åring kan äta allt med några få undantag. Fortfarande kan man exempelvis vara försiktig med saltet i maten. Njurarna kan visserligen ta hand om salt bättre, men för mycket är inte bra för någon.
Vänta med nötter, främst på grund av risken att sätta i halsen. Om de är finhackade i en paj är de inte farliga för den som inte är allergisk, det är alltså formen som då är problemet. Och fortsätt att vara försiktig med annat som kan fastna i halsen, som vindruvor.

Vissa 1-åringar behöver fortfarande extra fett i maten. Man får titta på barnet och använda sitt förnuft. Ett barn som är väldigt smalt kan behöva extra fett, medan ett barn som frodas och växer nog inte gör det.

Man kan nu steka maten lite lätt, men hårdstekt mat är inte bra. Ju hårdare stekytan är, desto mindre nyttig är maten. Dessutom får barnet i sig mer av de onyttiga ämnen som bildas i hårt stekt eller grillad mat per kilo kroppsvikt än vi vuxna får.

Nu kan du gärna servera mjölk som måltidsdryck. Det är bra att vänja barnet vid lättmjölk på en gång. Det finns många andra bättre fettkällor i barnets mat än just mjölk, men för ett väldigt smalt barn kan man överväga mellan- eller standardmjölk för att bättra på kaloriintaget.

Servera frukost, lunch, middag och cirka tre mellanmål. För lunch och middag kan man för 1-åringen försöka sikta på en del kött, fisk eller baljväxter, en del pasta, ris eller potatis samt en del grönsaker.

”Kräsna” perioden

Många barn äter bra och varierat fram tills de fyllt 2 år, därefter blir de plötsligt väldigt kräsna. De har blivit matkonservativa och skaffat sig favoriträtter. Den fasen kan sedan pågå tills de är 4–5 år, och för en del betydligt längre än så.

Som förälder gäller det att vara cool och fortsätta att presentera nya maträtter ändå. Annars blir det tråkigt vid matbordet i längden. Ofta äter barnet mycket bättre på förskolan, där det ser andra barn mumsa i sig. Att barnet äter där är ett gott tecken som visar att barnet faktiskt kan äta. Det är även ett kvitto på att barnet får i sig en hel del näring under dagen, fast det kanske mest petar i kvällsmaten hemma.

Man behöver inte tjata om att äta upp, lägg hellre upp mindre så att barnet kan få ta mer. Det kan bli tråkigt att äta om man vet att man måste äta upp varje liten ärta på tallriken. Det förstör känslan för hunger och mättnad.

Ett bra mål är att barnet när det är kring 2 år ska äta enligt den vuxna tallriksmodellen och alltså minska andelen protein lite, eftersom det sällan är något problem att få i sig tillräckligt av detta. Kolhydrater är heller inte svårt att få i sig tillräckligt mycket av.

Servera nu en fjärdedels tallrik med kött, fisk eller baljväxter per måltid. Resten av tallriken kan gärna till hälften bestå av kolhydrater och till hälften grönsaker.

Barnet behöver frukost, lunch, middag samt mellanmål, mellan ett och tre per dag blir bra. En del behöver mer, andra mindre.

Lita på barnets aptit

I 3–5-årsåldern sjunker energibehovet per kilo kroppsvikt, men eftersom barnet växer ökar ändå behovet av kalorier, trots att barnet inte ska gå upp jättemycket i vikt längre. I den här åldern bör barnet gå upp ungefär 2,5 kilo per år. Lita på att barnets aptit talar om hur stora portioner som behövs.
Dessutom är barnet nu stort nog att själv tala om i fall det är hungrigt.

Ett barn mellan 3 och 5 år behöver frukost, lunch och middag samt mellanmål – hur många handlar om vad barnet behöver för att växa och må bra. Mellan ett och tre mellanmål per dag blir bra.
Medan en bebis gillar såsig mat, så vill en 3–4-åring ofta veta vad den fått på tallriken. Så lägg gärna maten i olika grupper på tallriken utan en massa sås. Den kan barnet själv ta av.

Vid en bra måltidsordning har barnet chans att bli hungrigt till nästa mål mat. Försök att vara sparsam med godis, läsk, saft och snacks eftersom det har visat sig att många barn får en relativt stor del av sitt energibehov från just socker, som bara ger tom energi.

Att sitta tillsammans vid matbordet och äta är en god vana, liksom att inte använda mat som tröst. Ledsna känslor får man försöka ta hand om på annat vis.

För att täcka in rekommendationen om 400 gram frukt och grönsaker per dag (gäller från 4 års ålder) kan man ge en frukt på förmiddagen och en på eftermiddagen samt servera en vuxennäve grönsaker till lunch och middag.

Tanken med att ge mer grönsaker än tidigare handlar främst om att barnet ska få i sig fina fibrer och anlägga bra vanor så att det i framtiden inte ska äta för mycket av annat. Samtidigt får barnet i sig vitaminer och mineraler.

Men man behöver inte stressa för att få i barnen rekommenderad mängd frukt och grönt, tänk mer att det är ett mål att nå så småningom.

Du kan köpa boken Matlust i vår shop!

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler