Så blir din bebis matglad

Så blir din bebis matglad

Så blir din bebis matglad


När bebisen närmar sig sex månader är det läge att börja presentera fast föda. Och det är något helt nytt, på alla sätt.

Tidigare har ju barnet bara har sugit i sig bröstmjölk eller mjölkersättning, nu får maten en helt annan konsistens och smak.
– Eftersom det här med fast föda är så nytt för bebisen, är det bra om man är förberedd på att alla barn inte kommer att sluka det första smakprovet, säger Marianne Rydin, bvc-sköterska på bvc Knoppen.

Marianne Rydin brukar säga till föräldrar som ska pröva att ge sitt barn mat för första gången att de inte ska göra för stor affär av det.
– Egentligen räcker det att göra det väldigt enkelt, när ni vuxna ändå sitter och äter, mosa lite potatis från din tallrik och testa att ge bebisen.

Det viktiga är att maten man ger barnet i början har neutral smak och att den är lös i konsistensen, så att bebisen inte riskerar att sätta i halsen. Det är också bra att låta barnet vänja sig vid en smak i taget.
– Det vanliga är att man ger barnet något neutralt som inte smakar allt för mycket, till exempel potatis. Mosa den tillsammans med lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Majs-, morots- eller palsternackspuré är också bra. Eller något som är lite sött och som barnet gillar, till exempel banan.

Många föräldrar får rådet att ge barnet något smaklöst och att inte vänja det vid söta smaker, just för att barnet inte ska ”skämmas bort” och rata annan mat. Men numera går fler och fler ifrån den uppfattningen och tycker att huvudsaken är att barnets intresse för mat väcks.

Förr eller senare väcks nyfikenheten på olika sorters mat, oavsett om man började med något sött eller något smaklöst.
– Det heter ”matlust” och i det ligger ju att barnet ska få något som det gillar. Försök ta till vara på lusten och nyfikenheten när barnet visar den, säger Marianne Rydin.

TA DET LUGNT I BÖRJAN
Första gången man prövar att ge sin bebis fast föda ska man bara ge någon tesked, som smakportion. Därefter kan mängden långsamt ökas successivt.
– På det sättet vänjer sig barnet vid den nya smaken och man märker om barnet reagerar på något sätt.

Förbered dig alltså på att barnet kanske inte kommer att äta den första skeden mat med stor aptit och sedan gapa hungrigt efter mer. En liten bebis som aldrig har ätit något annat än mjölk har ingen aning om hur den nya konsistensen ska hanteras och kan vara skeptisk till att få en sked i munnen.
– Många säger att det kan vara behagligare för bebisen med de plastskedar som finns att köpa, men också där måste man pröva sig fram, tycker jag, säger Marianne Rydin.

Om barnet är helt ointresserat av maten du bjuder på kan det ibland räcka med att vänta några dagar innan nästa försök. Nästa gång ni dukar fram maten kan det mycket väl hända att han eller hon är nyfiken och vill testa.

Otaliga föräldrar kan berätta om hur de dukat fram och dukat av och att de till slut varit nära  att tvinga i barnet maten. Något som Marianne Rydin avråder ifrån:
– Det är viktigt att ta det i barnets takt och att inte forcera fram något, säger hon.
Funkar det ändå inte kan man pröva att ge något annat, ibland kanske barnet föredrar fruktpuré framför grönsakspuré i början och det kan göra att barnets intresse för mat väcks. Men man ska också vara medveten om att det kan ta några dagar för ett barn att vänja sig vid en ny smak.

ÄTA SJÄLV, MEN INTE ENSAM
Uppmuntra barnets intresse att äta själv, råder Marianne Rydin. Visserligen blir det kladdigt och en hel del att torka bort efteråt, men barn brukar ändå gilla att få testa själva.
– Barn lär sig fort och att då få sitta själv och plocka med maten kan vara kul för en liten bebis.

Barn i sju- åttamånadersåldern gillar att få sitta och pilla med plockmat som ärtor, skinkbitar, potatistärningar eller annat.
– I den åldern vill barnet också gärna se vad som finns på tallriken, och vill därför inte ha röror och grytor, enligt Marianne Rydin.

Det är också bra att redan från början skapa bra matvanor i familjen och att man så långt det går försöker göra matsituationen till något trevligt där alla samlas. Därför är det viktigt att man verkligen sitter tillsammans och äter, och att även bebisen äter tillsammans med resten av familjen.
– Det blir lätt så att en av föräldrarna matar bebisen medan den andra lagar middagen till resten av familjen. Det kan bli stressigt för barnet, säger Marianne Rydin.

Vid sidan av sömnen är maten den mest centrala frågan för många föräldrar. Om barnet äter dåligt blir man orolig.

Det är lätt att matsituationen blir laddad och att mamma eller pappa pressar barnet att äta, medvetet eller omedvetet. Då kan det vara bra att ha några saker i bakhuvudet. Barnets magsäck är betydligt mycket mindre än en vuxens. Därför behövs det inte så mycket mat för att en liten bebis ska bli mätt.

Tänk också igenom hur mycket bebisen äter på en hel dag. Ofta stoppar man i barnet en matbit lite då och då, och utslaget på hela dagen kan det bli mer än vad man från början tror.

Känner man sig ändå orolig ska man inte dra sig för att söka hjälp. På bvc är personalen van vid alla sorters frågor som rör maten och de kan också hjälpa oroliga föräldrar vidare om det behövs specialisthjälp.

TÄTA MÅLTIDER
Så småningom är det dags att göra måltider av smakportionerna. Den som ammar kan fortsätta att amma som tidigare, men ge mat i samband med amningen. I vilken ordning man tar det är naturligtvis en smaksak, men de flesta väljer att ge maten först och amma sedan.

Börja med kokt mat som mosas som tidigare med bröstmjölk eller modersmjölksersättning och några droppar matolja eller flytande margarin. Vill man inte laga maten själv finns det bra barnmatsmärken i affären. Hur länge maten håller sig i kylskåpet varierar, läs på burken. Ge gärna någon frukt- eller bärpuré som efterrätt och servera vatten till.

Eftersom barnets magsäck är liten är det viktigt att ge flera små mål om dagen. Tre mål mat med ett par mellanmål emellan brukar vara lagom.

Välling är näringsrikt och mycket utbrett i Sverige, men alla barn tycker inte om välling. Då kan man i stället pröva att ge lite gröt. Fördelen med att börja med gröt (eller välling) redan vid sex månader är också att man vänjer barnet successivt vid gluten.
– Ammar man behöver man inte ge välling, men om man inte ammar kan barnet äta välling morgon och kväll, säger Marianne Rydin.

Yoghurt är bra, så länge det ges som mellanmål och inte ersätter något av dagens huvudmål.
– Däremot tycker jag inte att man ska ge barnet smaksatt yoghurt. Det är bättre att köpa naturell yoghurt och smaksätta själv. Då har man koll på hur mycket sött i form av sylt eller puré barnet får i sig, säger Marianne Rydin.

Tycker man att barnet behöver en lite fetare yoghurt är den turkiska yoghurten på hink ett bra alternativ. Den är dessutom mildare i smaken än vad den vanliga yoghurten är.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 7/2006

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler