Bästa tipsen för mer matglädje

Bästa tipsen för mer matglädje-från pureér till grovhackat

34 tips för mer glädje när bebisen ska börja med mat

En positiv attityd, lite valfrihet och massor av smak gör det roilgt för barnet att testa nya maträtter. Här är 34 tips på vägen!

1 Vid sex månaders ålder är det dags att börja introducera fast föda i form av puréer. Det går givetvis bra att fortsätta att amma, men från och med nu behöver barnet även annan mat.

I början konkurrerar inte maten med amningen, men genom att sakta utöka barnets smakportioner kommer amning eller ersättning minska med tiden. Skönt att veta att både och är helt okej ett långt tag till.

2 De första smakproverna kan vara trevande och mycket försiktiga, eller välkomnas med ett lyckligt bebisgap som ropar ”mera”. En del barn behöver tid för att vänja sig vid det nya,
andra får genast mersmak. Båda reaktionerna är helt normala. Liksom det mesta i barnets utveckling tar det även olika lång tid att väcka nyfikenheten och lusten till mat.

3 Att laga egna smakportioner är inte svårt och dessutom billigt. Det handlar om att koka och mosa. För att barnet ska känna igen smaken något kan man i början blanda lite bröstmjölk i purén. De första smakportionerna brukar vara potatis, grönsaker och rotfrukter, sedan kommer fisk och kött. Och däremellan även frukt och bär. (Se recept i Börja äta-boken som medföljer det här numret av Vi Föräldrar).

4
Om barnet vägrar att äta – ta det inte personligt och behåll lugnet. Bryt måltidsmönstret och låt till exempel någon annan mata barnet under en tid. Maten ska inte bli en kamp. Prova också vad som händer om barnet får äta själv – kanske hamnar inte allt i munnen, men det blir roligare att äta.

5 Tänk på att ett ”nej” till mat kan betyda att barnet inte är hungrigt, och att det är positivt om barnet lär sig känna igen sina egna signaler av hunger och mättnad, precis som när det ammar eller får ersättning.

6 Om barnet smakar på en ny rätt – ge positiv uppmärksamhet genom att säga: ”Mmm, vad smaskigt, eller hur?” Visa också gärna hur gott du tycker att det är.

7 Ät tillsammans med barnet. Det är inte roligt att äta själv om man är ett litet barn. Om barnet äter tidigare än övriga familjen, försök att äta med
barnet ändå – kanske bara något symboliskt.

8 För att man ska få matro behövs en lugn miljö. Se matstunden som en chans att sitta ner och njuta en stund tillsammans med barnet.

9 Hotta upp maten. Var försiktig med salt men smaksätt gärna med örtkryddor av olika slag.

10 Börja med pytte-portioner. Lägg upp lite på tallriken, men ha mer i när-heten om barnet äter upp. Lite större barn brukar tycka att det är roligt att lägga upp sin egen mat.



11 Utelek med mycket rörelse och spring lockar fram aptiten.

12
Lite större barn kan börja hjälpa till i köket: skölja grönsaker (=bada gurkan), mosa potatisen (=geggamojja) eller duka (=lägga fram servetter i fina högar). Det är ofta roligare att äta om man varit med och lagat eller dukat.

13 Skaffa ett litet förkläde och kockmössa i barnstorlek så kan alla som lagar ”klä ut sig”.

14 Ett äldre barn kan hjälpa till med matinköpen, en liten shoppingvagn är kul att skjuta framför sig och där kan både frukt och flingpaket få åka.

15 I väntan på den varma maten kan ett fat med gröna ärter eller finrivna morötter vara gott. De större barnen får stavar av gurka och morötter.

16 Ta till vara barnets nyfikenhet och ställ fram något oväntat. Köp morötter i olika fäger (finns från orange till lila), prova hur russin och vindruvor skiljer sig (det är ju egentligen samma sak – spännande för det större barnet!) och köp ris i olika färger (från vitt med sin neutrala smak till nötigt svart ris).

17
Välj grönsaker som ditt barn brukar gilla, som majs, ärter, broccolibuketter eller morotstavar. Vänta med grön-sallad som många små barn har svårt för.

18 Låt valfrihet råda. Servera grönsakerna för sig i små skålar, det är roligt att plocka och välja.

19 Lite smör eller olja på grönsakerna förhöjer smaken. Dessutom behöver små barn extra fett.

20 Använd maten för att träna barnens sinnen. Smaka, dofta, känn, beskriv och förklara samt träna motoriken genom att rulla små köttbullar.


21 Stimulera matlusten genom skrattet och fantasin. Prinskorven kan förvandlas till en gumma med kjol (flika med kniv ena änden på korven), på potatismoset kan du rita hjärtan och stjärnor, gör en skrattande gubbe med ketchup eller lingonsylt, låt fiskpinnen bli en bil med hjälp av en tandpetare med gurkskivor som hjul.

22
Laga mat utan salt och stekyta, då kan hela familjen äta tillsammans. Vuxna kan salta och krydda i efterhand. Grytor och stuvningar är exempel på mat som oftast kan kryddas mot slutet. Barnet kan få sin portion försiktigt kryddad, övriga familjer kan sedan smaksätta lite extra.

23 Om barnet är en grönsaksvägrare, försök att gömma grönsakerna i maten. Koka och mosa dem, blanda sedan i köttfärssås, köttbullar eller potatismos.

24 Baka gärna tillsammans med barnet. Kända sagofigurer och andra roliga formar gör baket till ett litet äventyr.

25 Gör pyttesmå bitar av till exempel mörkt rågbröd och bre leverpastej på. Perfekt att förvara i en plastburk och ge barnet som mellis eller som en liten macka att stilla hungern med utomhus.

26 När barnet har fyllt 2 år kan det provsmaka nästan all vuxenmat. Utforska maten tillsammans och lägg sakta men säkert till nya smaker och matupplevelser till menyn.

27 Variera svenska favoriter som falukorv och pannkaka, med sånt som en mjuk thailändsk kokosmjölkgryta eller en indisk snällkryddad risrätt.

28 Lyssna på hur grönsaker låter genom att tugga på dem. De grönsaker som inte låter kan man leka att de är någonting annat, till exempel att en kokt broccolibukett är en kräfta. Ta en broccolibukett, sätt den mot munnen och sug på den som när du äter kräftor. Sedan äter du upp den. Barn brukar kikna av skratt av den här matleken.

29 En annan rolig matlek heter ”Gissa frukten eller grönsaken”. Sätt en bindel för ögonen på barnet som får smaka en bit frukt eller grönsak och gissa vad det är. Sedan är det de vuxnas tur. Den som först gissat rätt fem gånger har vunnit.

30 Låt barnet presentera och kanske också servera middagen. Det kan sporra barnet att själv kasta sig över maten med stor aptit.

31 Välj en dag i veckan då barnet får önska sig precis vilken mat det vill. Blått potatismos? Ja, då får man fixa det med blå hushållsfärg. Nästa dag är det mammas eller pappas tur att välja – och då ska givetvis barnet våga provsmaka.

32 Har barnet svårt att äta frukost? Gör fina stjärnor och hjärtan av tunnbröd med hjälp av pepparkaksformar. Bre först ett gott pålägg på.

33 Ett annat frukostknep är att ”måla” en gubbe eller ett hjärta på ytan av filmjölken eller yoghurten med sylt eller äppelmos.

34 Variationen är ett bra sätt att skaffa matlust. Varva bebismat med vuxenmat, ge purémat till lunch och en vuxenrätt till nästa måltid.


Artikeln är publicerad i Vi Föräldrar/Mat&Hälsa nr 3, 2010
 

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler