3 av 100 är glutenintoleranta

Förr ansåg man att glutenintolerans var en ovanlig åkomma. Numera räknas den som en folksjukdom.

Vad beror ökningen på?

Man kan säga att vi under mitten av 1980-talet hade en ”epidemi” när det gällde antalet glutenintoleranta barn under 2 år.
Då rekommenderade läkarna att gluten skulle ges först vid 6 månaders ålder. Sam­tidigt minskades halten mjölkprotein i vällingen. Mjölkproteinet ersattes med ökad mängd vetemjöl för näringens och kaloriinnehållets skull. Dessutom ammade färre barn under 1980-talet än i dag.
Experterna frågade sig då om vi genom en kostomläggning 1982 hade skapat fler glutenintoleranta eller om fler upptäcktes genom tydligare symtom än tidigare.  
1996 bestämde svenska barnläkarföre­ningen att man återigen skulle ändra sin rekommendation och gå tillbaka till introduktion av gluten från cirka 4 månaders ålder, och gärna medan mamman fortfarande ammar. Amning tros kunna ha en skyddande effekt mot utveckling av glutenintolerans före 2 års ålder.
Fallen av antalet sjuka halverades. Varför vet man inte: kan det vara så att man senarelägger sjukdomsutbrottet hos barn som har en genetisk betingelse för att utveckla intolerans mot gluten genom att amma barnet – så att det får i sig förhållandevis låga halter av gluten – eller skyddar amning på riktigt och även i ett långt perspektiv?
Bland annat detta hoppas den pågående svenska Isbergsundersökningen få svar på.
Genom ETICS 1 och den kommande ETICS 2 så jämförs två populationer barn där föräldrarna fått olika kostråd vad gäller spädbarn.  
Den välling som finns att köpa i dag innehåller lite eller ingen gluten över huvud taget.
Källa: Lars Danielsson, barnläkare Barnläkaren Lars Danielsson är en av flera forskare som jobbar med en svensk studie som kallas Isbergsundersökningen (Etics – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden). Och även om studien ännu inte är färdig, har forskarna kommit fram till en del intressanta resultat.

– På 1970-talet var den gällande uppfattningen att ett barn på tusen var glutenintolerant. Nu kan så många som tre barn på hundra vara glutenintoleranta, säger barn­läkare Lars Danielsson.

Ett syfte med studien är att upptäcka hur många som är glutenintoleranta utan att veta om det. Ett blodprov ger en första misstanke om en känslighet för gluten.

För att kunna ställa diagnos behöver läkarna ett prov från tunntarmen, en så kallad biopsi, som tas under narkos eller med lugnande medel.

– Många av de barn som inte kände till sin sjukdom ansåg sig vara symtomfria när vi tog prover på dem. Men när vi gjorde en uppföljning efter att de fått en diagnos och börjat äta glutenfri kost, så kröp det ofta fram att de mådde bättre än tidigare.

Symtomen kan nämligen vara så diskreta att man inte tänker på dem. Dessutom blir de ju normaltillstånd när man inte har något att jämföra med.

Kan ha diffusa symptom
Celiaki har tidigare ansetts vara en ovanlig barnsjukdom, men de nya fynden pekar snarare att den är att räkna som en folksjukdom, det vill säga att den förekommer hos minst 1 procent hos befolkningen.

Efter sjukdomar som astma och allergi är celiaki den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn.
 
Glutenintolerans är en sjukdom som ger skador på tunntarmen, som varierar i svårighetstsgrad: från diskret retning i slemhinnan till inflammationer som leder till uttalade förändringar. Dessa skador kan leda till att kroppen inte kan ta upp näringen i maten på normalt vis.

Hur svår intoleransen är beror på vad barnet äter samt olika faktorer i tarmkanalen.

– En del barn har diskreta förändringar men tydliga besvär som lös mage, gaser och dålig tillväxt. Andra har svåra förändringar i tunntarmen, som flacka partier, utan att ha nämnvärda symtom.

Går tillbaka hos barn
Besvären varierar alltså. Därför kan man ha sjukdomen utan att veta om det.

– Studien kan leda till en allmän screening för att upptäcka glutenintolerans hos barn, säger Lars Danielsson. Även screening av vuxna kan bli aktuell. (Med screening menas att man testar en population för en sjukdom utan att individerna uppvisar några symtom på sjukdomen, enligt wikipedia.se, reds anm.)

Oavsett graden av skada på tunntarmen hos den som har celiaki, går den tillbaka hos barn och ungdomar när man utesluter gluten ur kosten, förklarar Lars Danielsson. Barn brukar återhämta sig helt. Men hos människor i hög ålder som länge haft sjukdomen utan att veta om det, läker inte alltid skadan.

Lars Danielsson anser att det är sannolikt att de olika kostrekommendationerna man givit till spädbarn under årens lopp har spelat in när det gäller variatonen av antalet barn som är glutenintoleranta.

– Både tidpunkt för introduktion av välling till spädbarn samt innehållet i vällingen kan ha bidragit, säger han.

Cirka 25–30 procent av Sveriges befolkning har ett medfött anlag för glutenintolerans, som är en förutsättning för att få celiaki, fast det absoluta flertalet av dem får inte sjukdomen. Varför bara några få med anlaget blir sjuka, vet inte forskarna. Det krävs förstås också yttre förutsättningar för att utveckla sjukdomen, nämligen gluten i kosten.

– Frågan är om det ökade antalet sjuka i celiaki har ökat, eller om vi inom vården har blivit duktigare på att hitta drabbade, säger Lars Danielsson.

Isbergsundersökningen

I ett försök att kartlägga hur vanlig celiaki egentligen är, har cirka 7 400 svenska skolbarn födda 1993 lämnat blodprov hos skolsköterskan. Vid tidpunkten för testerna gick barnen i årskurs sex.


Studien har arbetsnamnet Isbergsundersökningen (Etics – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden).
Planeringen är att från hösten 2009 inleda del två av studien, nämligen att erbjuda blodprovstest till ytterligare cirka 10 000 barn födda efter att de nya kostrekommendationerna (alltså att introducera gluten från cirka 4 månaders ålder) infördes 1996.

Det är nu visat att till den procent barn som redan före ETICS-studien hade fått diagnosen glutenintolerans, tillkom ytterligare 2 procent som inte visste om att de hade sjukdomen. Man hittade alltså dubbelt så många oupptäckta fall av celiaki.

Därmed förekommer sjukdomen hos tre barn av 100 i åldern 13 år, visar studien.

Studiens syfte i korthet:
• att upptäcka mörkertalet, alltså de som är glutenintoleranta utan att veta om det.
• att slå fast vilka rekommendationer som ska gälla för mat med gluten.
• att få svar på om amning verkligen skyddar mot glutenintolerans eller om sjukdomen i stället kommer smygande senare och mer diskret.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 6/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler