21 frågor och svar om mjölk
Thinkstock

Mjölk - är det något som barn måste dricka?

21 frågor och svar om mjölk

Mjölk är något som de allra flesta barn i Sverige växer upp med, men måste man dricka mjölk för att må bra? Vi Föräldrars dietist Sara Ask reder ut varför mjölken står så högt i kurs hos barnfamiljer  - och vad som händer om man väljer bort den.

1. Måste barn dricka mjölk?

Nej, men det underlättar. Fem deciliter mjölk motsvarar hela det rekommenderade dagliga intaget av kalcium för ett barn och 25 procent av rekommenderat dagligt intag av D-vitamin, förutsatt att man väljer D-vitaminberikad mjölk (mellan-, lätt- eller minimjölk). Det är svårt att från kalciumsynpunkt ersätta mjölkprodukter med andra livsmedel. Till exempel motsvaras mängden kalcium som finns i fem deciliter mjölk av nästan ett kilo broccoli eller vitkål per dag. Vid en mjölkfri kost, välj berikade produkter före kalciumtillskott. Dels får barnet i sig andra bra närings­ämnen då, dels kan det kan leda till mer matglädje och bättre matrutiner än tabletter (se punkt 20 för mjölkfria kalciumkällor).

2. Varför är mjölk bra?

Svaret är enkelt. Mjölk är bara att hälla upp i ett glas och dricka. Samtidigt får man i sig 18 av de 22 näringsämnen kroppen behöver. Mjölk är väldigt näringstät, vilket innebär att den ger mycket näring per kalori – och dessutom mycket näring per krona.

3. Kan barn dricka för mycket mjölk?

Det är aldrig bra att äta eller dricka överdrivet mycket av något. Om ett barn dricker litervis med mjölk och ersätter annan mat med mjölk kan näringsintaget bli skevt. Ett litet barn som inte kommit igång med ätandet ordentligt bör exempelvis inte få flaska efter flaska med enbart mjölk, då orkar de inte äta av andra livsmedel som kött och fisk och då kan järnintaget bli för lågt.

4. Ger olika sorters mjölkprodukter samma näring?

Ja, nästan. Mjölk, fil och yoghurt ger lika mycket kalcium per deciliter: 120 milligram. Innehållet av D- och A-vitamin kan dock skilja sig åt beroende på om produkten är D-vitaminberikad eller ej. 1–2 ostskivor innehåller lika mycket kalcium som 1 deciliter mjölk/fil/yoghurt.

5. Hur mycket kalcium behöver ett barn?

Rekommenderat dagligt intag för barn mellan 1 och 5 år är 600 milligram, för barn mellan 6 och 9 år 700 milligram och för barn mellan 10 och 17 år 900 milligram. Tillräckligt med kalcium under uppväxten är en förutsättning för att bygga ett tätt, starkt skelett. För det behövs också D-vitamin och fysisk aktivitet. Man kan inte ”äta sig till” för mycket kalcium.

6. Vad kan hända om ett barn får för lite kalcium?

Brist på kalcium kan hämma tillväxten och på sikt ge benskörhet.

7. När kan man börja ge ett barn mjölk?

Mjölk kan introduceras som vilket livsmedel som helst när barnet är runt 6 månader, till exempel som en skvätt till gröten eller i grönsakspurén. Fil och yoghurt kan ges som smakportion med en klick fruktpuré. Däremot bör man vänta tills barnet är runt året innan man ger mjölk som dryck, så att barnet inte bara dricker mjölk utan övar på att äta mat också.

8. Mina barn får lättmjölk i förskolan – ska det vara så?

Många reagerar på att Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölk även till barn. Lättmjölk upplevs som blaskig och inte lika näringsrik som standardmjölk, men det är faktiskt tvärtom: Lättmjölken innehåller visserligen lite mindre fett, men D-vitamininnehållet är 19 gånger högre än i standardmjölk. Den lite fetare standardmjölken lämpar sig bäst till matlagning eftersom den ger en lite fylligare smak.

9. Är ekologisk mjölk nyttigare än ”vanlig” mjölk?

Nej, kalcium- och D-vitamininnehållet är detsamma. Valet av ekologiska produkter görs av andra orsaker, som hänsyn till miljön.

10. Tar pastöriseringen bort näringen?

Nej, mjölken är fortfarande näringsrik efter pastöriseringen. Den näring som anges på mjölkpaketet gäller efter pastöriseringen. Pastöriseringen görs för att ta död på bakterier som kan finnas i mjölken, till exempel salmonella, listeria och ehec.

11. Hämmar mjölken upptag av annan näring i mat?

Man har länge trott att kalcium i mjölken hindrar kroppen från att ta upp järn i maten, men ny forskning har reviderat den uppfattningen. Fritt fram för mjölk till blodpuddingen alltså!

12. Stämmer det att mjölk är slembildande?

Nej, mjölk är inte slembildande. Det är en seg­livad myt som dyker upp lite här och där, även i seriös sjukvårdsinformation. Det finns ingen anledning att undvika mjölk i förkylningstider.

13. Vilka symtom ger mjölkallergi?

Komjölksproteinallergi, alltså en allergisk reaktion på komjölksprotein, kan visa sig på en rad olika sätt, som eksem, nässelutslag, hudrodnad, kräkning, diarré, förstoppning, magont, dålig viktuppgång, matvägran eller påverkad andning.

14. Kan ett barn som inte tål mjölk växa dåligt?

Ja, hos en del barn med komjölksproteinallergi blir tarmluddet skadat om de får i sig mjölk. Då blir tarmens insida mer slät och tarmen kan inte suga upp näringen i maten ordentligt. Det kan i sin tur leda till att barnet växer dåligt, men tarmluddet växer ut igen om barnet undviker mjölk. Barn som inte kan dricka mjölk eller äta mjölkprodukter får ofta i sig mindre fett, energi och vissa näringsämnen än andra barn, vilket också kan leda till sämre tillväxt. För att vara säker på att barn med mjölkallergi får i sig bra energi och näring bör de träffa en dietist och få individanpassade råd.

15. Om jag ammar och äter mjölkfritt, vad ska jag tänka på då?

Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med kalcium och D-vitamin, annars är risken att du tär på ditt eget förråd – skelettet – när du bildar bröstmjölk. Rekommenderat dagligt intag av kalcium vid amning är 900 milli­gram. Rekommenderat dagligt intag av D-vitamin vid amning är 10 mikro­gram.

16. Hur skiljer sig komjölks­proteinfri kost från laktosfri?

Den som är allergisk mot komjölksprotein tål inga mejeriprodukter som är gjorda på komjölk. Det inkluderar produkter som ost, smör och yoghurt, liksom halvfabrikat av olika slag med exempelvis mjölkpulver i. Man får läsa innehållsdeklarationerna noga. Den som är laktosintolerant kan däremot äta mjölkprodukter där laktoshalten minskats, till exempel laktosfri mjölk och grädde. All hårdost går också bra eftersom den inte innehåller laktos. Till skillnad mot mjölkallergiker, som helt måste avstå produkter med mjölkprotein, kan en del laktosintoleranta klara av mindre mängder laktos.

17. Kan det vara bra att ge laktosfritt för säkerhets skull?

Nej, barnet bör få en diagnos från en doktor först. Eftersom laktosintolerans är så ovanligt hos barn är det viktigt att gå till botten med besvären så att man inte missar något – det är kanske något annat som ligger bakom. Ett exempel: En 4-årig flicka har under en tid haft magont och varit lös i magen. Hon får laktosfri kost och blir bättre. Men ett par år senare ser man vid en rutinkontroll att flickan har vuxit dåligt, och det visar sig att hon har glutenintolerans. Vid glutenintolerans kan man få så kallad sekundär laktosintolerans, en tillfällig intolerans eftersom tarmen är skadad. När flickan får glutenfri kost och tarmen mår bra igen kommer enzymerna som bryter ner laktos tillbaka och hon tål vanlig mjölk igen.

18. Vad är det för skillnad mellan komjölksproteinallergi och laktosintolerans?

Vid komjölksproteinallergi är det proteinet i mjölken som är problemet, medan laktosintolerans innebär att tarmen inte kan bryta ner mjölksocker, laktos. Komjölksprotein-allergi drabbar främst små barn och växer oftast bort, medan laktosintolerans är ytterst ovanligt hos barn före skolåldern. Ungefär 5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är laktosintolerant.

19. Hur kommer det sig att vi, som enda art, dricker mjölk annat än när vi diar, ofta ända upp i vuxen ålder och dessutom från annan art än vår egen?

Att vi dricker mjölk från annan art än vår egen är av rent praktiska skäl. Historiskt sett har mjölken varit viktig, det är tack vare den som människor har kunna få tillräckligt med näring i ett klimat där det under större delen av året inte gått att odla. Om vi i Norden inte hade börjat stalla kor och tagit tillvara komjölken hade vi haft svårt att överleva. Globalt sett hör det till ovanligheterna att kunna bryta ner laktos i vuxen ålder, men de flesta på norra halvklotet har genen som gör det möjligt.

20. Finns det några E-nummer som innehåller mjölkprotein?

Nej. Om ett ämne i maten skulle vara framställt på mjölk måste det tydligt framgå på förpackningen.

21. Vad ska man välja för mjölkfria kalcium­källor?

Om barnet inte tål mjölk, välj alternativ gjorda på havre eller soja. Kalciuminnehållet bör ligga runt 120 milligram för att motsvara mjölkens. Det är bra om produkten även är berikad med vitamin B12 och D. Barnet kan också fortsätta dricka mjölkhydrolysat, som är mer likt mjölk när det gäller näringsinnehållet. Det fungerar också bra att använda i matlagning. (Mjölkhydrolysat ges till komjölksprotein­allergiska spädbarn som inte ammas.)

Artikeln är publicerad i Vi Föräldrar nr 1, 2011

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler