Att handla på internet behöver inte vara mer osäkert än att handla i en vanlig butik. Det konstaterar Konsumenternas Bank- och finansbyrå, vars viktigaste råd är att aldrig lämna ut känslig personlig information, kortuppgifter och liknande på en osäker webbplats eller via e-post.

I övrigt gäller det att göra en bedömning huruvida din e-handlare är trovärdig och om webbplatsen uppfyller de grundläggande säkerhetskraven. Är informationen på webbplatsen luddig, företagets kontaktuppgifter svåra att hitta eller betalningsformen känns osäker, kan det vara läge att dra öronen åt sig.

När du handlar på en svensk webbplats gäller distansavtalslagen. Den är samordnad med de gemensamma minimikrav för distanshandel som alla EU-länder kommit överens om. Här sägs bland annat att e-handlaren är skyldig att tydligt informera om företagets namn och adress, pris och eventuella tillkommande kostnader, rutiner kring leverans och vad som gäller om man ångrar sig eller vill reklamera en vara. Om du handlar på en svensk webbplats har du alltid minst 14 dagars ångerrätt. Det kan variera inom EU, men minimikravet är 7 dagar.

Om du handlar utanför EU finns inget grundläggande konsumentskydd. De regler som gäller avtalas i den överenskommelse du gör med handlaren vid ett köp. Det gör det förstås extra viktigt att kontrollera e-handlaren och de villkor, om till exempel ångerrätt och garanti, företaget erbjuder.

Tänk också på att slutpriset, särskilt när du handlar utanför EU, kan bli mycket högre än vad varan egentligen kostar. När du köper från ett företag utanför EU räknas det som privatimport, vilket betyder att du är skyldig att betala moms, i de flesta fall 25 procent. Ofta tillkommer också tull och speditionsavgift. Handlar du till exempel cd-skivor för 400 kronor från USA blir slutpriset snarare 680 kronor inklusive frakt, moms, tull och avgifter, visar en uträkning från Konsumentverket.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 13/2008