Därför ammar svenska mammor mindre

Amningen minskar. Vad beror det på? Dålig uppbackning när det krånglar eller en ny prydhet i samhället? Vi har talat med experterna.

– Att amma är det förväntade valet, säger Anna Herting, som är taleskvinna för Amningshjälpen. Om man inte vill amma behöver man vara tydlig så att man får rätt bemötande och stöd, råder hon.

– En övervägande majoritet mammor vill amma, därför tar kanske barnmorskorna det lite för givet. Men att amma eller inte måste få vara kvinnans eget val. Vet man att man inte vill amma eller behöver få känna efter när man fött är det bra att vara tydlig i sin förlossningsplan om hur man känner, tycker och vill. Personalen på BB är skyldig att ge föräldrar all information som behövs för att sköta uppfödning med modersmjölksersättning på bästa vis. Om barnmorskan frågar varför kan jag förstå att kvinnan kan känna sig frustrerad. Men frågan kan ställas för att veta hur man ska bemöta just den här mamman i fortsättningen.

Att man inom vården försöker främja amningen är inget konstigt, menar Anna Herting.
– Det är en folkhälsofråga. Även i Sverige ses skillnad i hälsan på barn och mödrar där det ammas och inte. Barnadödligheten är inte högre för ersättningsuppfödda barn i Sverige, men antalet infektioner är större. Mammorna kan längre fram få besvär med exempelvis benskörhet. Och bröstcancer är vanligare bland dem som ammat lite eller inte alls. Det är en svår balansgång att tänka folkhälsa men samtidigt ta hänsyn till det som fungerar bäst på individnivå.

Men trots all information om vilka hälsofördelar som amning har minskar amningen.
– I första hand är det heltidsamningen som minskar, men det är även fler kvinnor som inte ammar alls, säger Anna Herting.

Det totala antal mammor som inte alls ammar har ökat från cirka 2 till cirka 3 procent, enligt statistiken. Anna Herting tror att andelen som inte ammar är större.
– I undersökningar där mammorna får vara anonyma ser siffrorna annorlunda ut. Där är andelen mammor med barn 0–6 månader som inte ammar alls eller delvis cirka 13 procent.

Ingen vet med säkerhet varför amningen, främst helamningen, minskar.
– Det vi vet är att det ser olika ut i olika delar av landet och att det ser väldigt olika ut i olika socioekonomiska grupper. Låg inkomst och låg utbildning för mamman ger i snitt mindre amning. Vi vet att olika bvc-sköters­kor får olika amningsförekomst hos sina mammor. Och vi vet att kompisar och nätet är starka influenser på föräldrar. Så sammantaget spelar det sociala sammanhanget, stöd, råd och givetvis även trender in.

Men den enskilt största faktorn till minskad amning är, enligt Anna Hering, att de mammor som vill amma inte får det stöd de behöver för att genomföra en så lång amning de önskar. Hon tror och tycker att det är detta fokus som amningsdiskussionen bör ha: att i första hand stötta de mammor som vill amma.
– Ungefär 25 procent slutar tidigare än de velat på grund av komplikationer som de inte får hjälp med. Sjukvården saknar uppbackning för kvinnor och barn när amningen krånglar. Specialistbarnmorskor med amningskompetens kan bara ta emot de svåraste fallen.

Dessutom ser man en ny prydhet i samhället där man inte känner sig bekväm med att vara avklädd och amma bland andra. Tendensen är att det blivit mindre accepterat att amma offentligt, man får fler ogillande blickar från omgivningen än tidigare.

Att papporna vill vara med och mata är också en del av förklaringen, enligt Anna Herting.
– Men det är sällan den enda anledningen till minskad amning. Att delamma och ge ersättning handlar ofta om fler saker än att pappa ska kunna vara med och mata. Det kan handla om en rädsla för att mjölken inte räcker till eller att man vill att barnet ska sova mer sammanhängande på natten.
– En del tycker det är viktigt att pappan får komma in tidigt och mata, andra menar att en jämlik pappa kan avlasta mamman med allting annat. Om pappan flaskmatar kan det påverka amningen, alla bebisar klarar inte att växla mellan bröst och flaska. Vill kvinnan amma och pappan vara med och mata kan han be bröstmjök med kopp eller sked. Med lite övning kan det bli lika mysigt som med flaska.

Det finns också de som vill ha sitt gamla liv tillbaka och sin kropp. Det finns även, enligt Anna Herting, i enstaka fall pappor som kräver att få tillbaka kvinnans kropp. Båda anledningarna tycker hon är sorgliga, av olika skäl. Sitt gamla liv kan man inte få tillbaka, om man inte överlåter barnet till en barnflicka. Barnet kommer att ta upp ens tid och energi de närmsta 18–20 åren.

Pappornas krav finns i familjer med sned maktbalans. Men Anna Herting tror inte att amningen avtar på grund av ett generationsskifte. Att de kvinnor som blir mammor idag tänker annorlunda än man tidigare gjort.
– Nej, fast de som blir mammor nu tillhör en generation som själva blev väldigt lite ammade som barn, kanske för att deras mammor bara fick amma var fjärde timme. De saknar minnesbilder i sitt undermedvetna av att ha blivit ammade.

Trots minskad amning, oroar sig inte Anna Herting för att en ny amningsnorm är på gång. Fortfarande strävar vi efter att amma i 6–12 månader, menar hon.
– Men kanske ser vi en större acceptans för mammor som inte passar in i den normen.
Hon poängterar samtidigt att amningen för många kvinnor kan vara ett sätt att bli vän med sin kropp, att acceptera den och bli stolt över vad den kan göra.

Sven Bremberg, barnläkare och expert på barn och ungdomars hälsa vid Folkhälsoinstitutet, säger att amning har fördelar som att den skyddar mot infektioner och kanske allergier.
– Den förändring som skett är framför allt att färre helammar. Det finns med andra ord ett större inslag av att komplettera amningen med modersmjölksersättning än tidigare. Det är oklart om det i ett land som Sverige medför nackdelar för barnet om amning efter 4 månaders ålders ålder kompletteras med annan föda. Det saknas vetenskapligt stöd för det, säger Sven Bremberg.

Han tror att den minskade amningen kan hänga samman med en minskad tro på och respekt för auktoriteter.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar nr 14, 2010

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler