Thinkstock

Flaskmatande föräldrar känner sig kränkta

Många mammor känner sig otillräckliga när de inte kan amma sina bebisar. Andra får råd som säger att de bör flaskmata sina små. Journalisten Petra Jankov Picha, som har skrivit boken Att flaskmata, skapade en enkät där 200 föräldrar fick svara på frågor i ämnet.  

Krånglar amningen?

Här finns hjälp att få:

1. Bvc.

2. Amningsmottagningar (finns på en del sjukhus).

3. Amningshjälpen, ideell förening som ger råd om amning, flaskmatning och om att sluta amma. Telefonnummer – och råd – finns på amningshjalpen.se. Man kan också ringa 013-424 94.

De flesta föräldrar som börjar med flaska gör det för att de upplever att bröstmjölken inte räcker till, enligt en icke vetenskaplig enkät som Petra Jankov Picha, journalist och författare till boken Att flaskmata, har spridit via Facebook och Twitter.

Drygt 200 föräldrar svarade på enkäten. 95 procent angav sådant som att barnet inte gick upp i vikt som förväntat, att barnet ville amma hela kvällarna eller att man själv hade en allmän känsla av att barnet inte var tillfredsställt som skäl till flaskmatningen.

Hälften av de 95 procenten upplevde att de blev pressade av bvc att fortsätta amma istället för att ge flaska. De kände sig kränkta. Den andra hälften upplevde sig pressade att börja flaskmata. De kände sig också kränkta.

– De sa att bvc var på dem om att byta ut amningsmål mot tillägg, fast de själva hellre ville få amningshjälp och till exempel se om barnet hade ett tillräckligt amningstag, berättar Petra Jankov Picha.

De återstående 5 procenten började flask- mata för att barnet var för litet eller för trött och inte orkade suga eller för att förlossningskomplikationer gjorde att mamman inte or- kade amma. Några få valde att ge flaska trots att de inte hade haft amningsproblem. De kanske inte ville amma, kände sig låsta av amningen eller ville dela ansvaret med partnern. Oavsett varför man valde att ge ersättning saknade många information om flaskmatning.

De flesta, även de som från början inte valt att flaskmata, hittade så småningom fördelar med flaskmatningen – som att föräldrarna kunde dela på ansvaret, att partnern kunde få en närmare relation till barnet från början och att mamman kunde jobba, träna och träffa kompisar.

– Men det var något som kom efterhand, säger Petra Jankov Picha.

Att få sitt första barn är ofta en stor omvälvning, hur påläst man än är, tror hon.

– Situationen kan upplevas som kaotisk. Särskilt om barnet inte är nöjt och inte går upp i vikt. För många kommer möjligheten att flaskmata som en lättnad och befrielse för barnets skull. Och flaskmatning innebär inte att man kan leva som innan man fick barn, poängterar hon.

– Flaskmatade barn vill också snutta mycket och vara nära kvällstid. Även flaskför- äldrar får vara beredda på att det kommer perioder när barnet vill ligga i famnen hela kvällarna. Flaskmatade barn behöver också närhet och mycket kroppskontakt. 

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

Hur klarar man sömnbristen?

Ju mer avslappnad du är när du ska ­somna, desto lättare kommer du in i den välgörande djupsömnen. Några avslappnings­knep:

1. Gör en lista över saker som ska göras nästa dag så att du kan släppa det när det är dags att sova.

2. Försök sova eller vila i samband med amning eller matning. Då är halten av oxytocin som högst. 

3. Klassiker som fortfarande håller: Ha det svalt och mörkt i sovrummet. 

4. Drick inte alkohol och träna inte för sent på kvällen. 

5. Låt bli att dricka kaffe på efter­middagen. 

6. Undvik skärmar sent på kvällen. ­Förutom att det som visas kan få din hjärna att spinna igång så utstrålar de också ett blått ljus som sänker halten av sömnhormonet melatonin i din kropp. Och det är synd, eftersom melatoninet hjälper oss att somna. 

7. Försök släppa oron över att du får för lite sömn. Kroppen går ner i djupsömn, som är viktigast för vår återhämtning, på bara 20 minuter. Sedan är du där i ungefär 50–60 minuter och så går du upp i en ytlig sömnfas igen. Att sömnen blir ­fragmentarisk under en period är alltså inte så farligt. Du blir visserligen in i ­märgen trött av att inte få sova tillräckligt antal timmar – men det är inte direkt fysiologiskt skadligt. 

8. Gör gärna avslappningsövningar och öva mindfulness. Det hjälper dig att vara här och nu istället för att älta det som varit eller oroa dig för det som komma ska. Och just ”älta” och ”vara orolig” är två faktorer som kan störa sömnen ­väldigt mycket.  

9. Råd om att du ska ”sova när bebisen sover” på dagen kan kännas som ett hån – i alla fall om din älskling bara kan sova när du bär hen eller rullar hen i vagnen. Men försök att i alla fall vila lite emellanåt. Att tänka ”nu måste jag sova” kan skapa en oskön press, men att sitta och stirra ut i luften en stund klarar nog de flesta. 

10. Och sist men inte minst, glöm aldrig att någon gång blir det bättre!! Du ­kommer till och med att bli en av dem som på allvar säger ”passa på och njut av småbarnstiden nu, den går ju så fort”.

 

Läs hela artikeln i Vi Föräldrar nr 2, 2016 – ute i butik nu!