Stöd & hjälp i skolan - tema förskola och skola

Föräldrar och skola i gott samarbete

Det finns lagar och bestämmelser som ger barn rätt till stöd i skolan. Ett sådant stöd kan till exempel vara extra undervisning i  ett skolämne där eleven annars inte skulle klara av årskursens mål, eller extra stöd för barn som kommer från ett annat land i svenska språket så att barnet så fort som möjligt lär sig prata och skriva på svenska.

Men för att sådant stöd ska fungera riktigt bra, behöver barnet att föräldrar och skola hjälps åt och samarbetar med varandra. Föräldrar behöver känna sig trygga med att skolans personal gör sitt bästa för att hjälpa barnet. Skolans personal behöver hjälp från föräldrarna, till exempel genom att föräldrarna pratar positivt om skolan och påminner barnet att göra sina läxor.

Ibland är man inte överens med personalen på skolan. Man kan se olika på något som har hänt. Ett barn kan berätta något som en lärare har gjort och det låter hur konstigt som helst. I sådana lägen behöver föräldrar och personal på skolan prata med varandra – inte så mycket om varandra. Ibland räcker det att lyssna på varandra en gång för att saker ska gå mycket bättre i fortsättningen. Då blir det också mycket tryggare i skolan, för både dig och ditt barn.

Rätt till stöd i skolan

Om du oroar dig för att ditt barn inte klarar undervisningen eller situationer i skolan utan extra stöd, ska du i första hand vända dig till barnets lärare eller rektorn på skolan. Sedan är det skolans rektor som ansvarar för att  ditt barns behov av stöd blir ordentligt utrett. Om man kommer fram till att ditt barn behöver stöd, är rektorn också ansvarig för att ditt barn verkligen får stöd och att man på skolan skriver ett åtgärdsprogram. Skollagen är den lag som bestämmer att alla elever har rätt att få den hjälp eleven behöver för klara målen i de olika ämnena för sin årskurs.

Som förälder kan du aldrig bestämma exakt vilket slags stöd ditt barn ska få, eller hur mycket. Det är detta som föräldrar och skolpersonal ibland kommer i konflikt om: du tycker en sak och rektorn en annan. Till exempel kan du anse att ditt barn behöver en person i klassrummet som hjälper ditt barn hela tiden, medan rektorn tycker att undervisning i en liten grupp under vissa lektioner är den bästa lösningen. Då är det rektorns bedömning som gäller.

Om du inte är nöjd med hur rektorn på ditt barns skola utreder ditt barns behov av stöd, kan du vända dig till utbildningschefen i din kommun. Du kan också göra en anmälan till Skolinspektionen och berätta varför du inte är nöjd. Skolinspektionen kan göra en egen utredning. Ibland ger den utredningen föräldrar och barn rätt, men inte alltid.

Skolhälsovård

Alla elever har enligt lag rätt till skolhälsovård. Skolhälsovården är ett förebyggande hälsoarbete som utförs av skolsjuksköterskor och skolläkare. Det är skolhälsovården som gör alla hälsokontroller (väger, mäter, kontrollerar syn och hörsel) och som ger våra barn vaccinationer.

Om man inom skolhälsovården tycker att något kan tyda på en sjukdom eller behöver undersökas mer, så kan skolhälsovården hjälpa barnet att få en tid inom sjukvården. Alla som arbetar inom skolhälsovården omfattas av sekretess. Det betyder att de inte får berätta för någon vad de har fått veta, utan att du som vårdnadshavare har godkänt det.

Elevhälsovård/Elevhälsa

Det är rektorn på en skola som ansvarar för Elevhälsovården/Elevhälsan. Skolsjuksköterska, kurator, skolpsykolog, speciallärare och specialpedagog är exempel på personer som du kan möta inom elevhälsovården. Elevhälsovården/Elevhälsan ska arbeta för att barn med särskilda svårigheter ska få det stöd och den hjälp i skolan som barnet behöver.

Elevvårdskonferens

På en elevvårdskonferens ska man diskutera om ditt barn har behov av särskilt stöd i undervisningen eller om ditt barn har behov i skolsituationen som är andra än pedagogiska. Man kan också diskutera om ditt barn skulle vara hjälpt av en insats som inte skolan kan ge, till exempel på BUP (Barn-och ungdomspsykiatrin) eller inom socialtjänsten.

Den som är barnets vårdnadshavare  har alltid rätt att vara med på elevvårdskonferensen tillsammans med skolans elevhälsogrupp. I den ingår rektorn, skolsköterskan och ibland även andra personer på som kan finnas på skolan, till exempel skolkurator, skolpsykolog eller specialpedagog. På alla elevvårdskonferenser ska det skivas ett protokoll som ska arkiveras på skolan.

Vad är ett åtgärdsprogram?

Om man har kommit fram till att ditt barn inte har möjlighet att nå kunskapsmålen i ett ämne, är rektorn på ditt barns skola ansvarig för att man skriver ett åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet ska man kunna läsa om:

  • vilka behov ditt barn har
  • hur man ska göra i undervisningen för att ditt barn ska klara undervisningen (det vill säga få sina behov tillgodosedda)
  • hur man ska följa upp och kontrollera att stödet verkligen hjälper ditt barn i undervisningen.

Ett åtgärdsprogram kan göras när som helst under läsåret. Både ditt barn och föräldrar som är vårdnadshavare har rätt att vara med när man diskuterar hur åtgärdsprogrammet ska se ut.

Mitt barn har fyllt 18 – får jag veta något då?

Vårdnadshavare är vi tills våra barn fyller 18 år. Sedan är de myndiga och ska ta sitt fulla vuxenansvar. De allra flesta 18-åringar går i gymnasiet, och en del av dem behöver fortfarande ett visst stöd från sina föräldrar kring skolarbetet. Det kan också vara så att 18-åringen behöver att föräldrar och skola samarbetar för att stötta på bästa sätt.

Har du ett barn som har fyllt 18 och du oroar dig för hur det gå  i skolan har du inte längre rätt till information. Om du anar att ditt barn behöver ditt stöd och att du samarbetar med ditt barns lärare även efter 18-årsdagen, är det bästa om du kan ordna med ett möte i god tid innan ditt barn blir myndigt. Då kan du, ditt barn och till exempel ditt barns mentor komma överens om hur ni ska hålla kontakten även efter 18-årsdagen.

Avgångsbetyget är en offentlig handling. Det betyder att vem som helst kan ta reda på vad en elev har fått i betyg oavsett hur gammal eleven är.

Barn om stöd och hjälp i skolan, Ur BRIS stödverksamhet:

“Jag började i den gruppen och det gick SÅ MYCKET bättre för mig på matten. Där jobbade alla i sin egen takt och man fick den hjälp man behövde det var tyst och så skönt.“ (flicka 14 år)

“Det är så att min kompis har väldiga koncentrationssvårigheter i skolan och även hemma. Men när hon försöker prata med vår handledare om det så verkar dom bara tycka att det är en ursäkt för att hon inte klarar skolan så bra.“ (flicka 16 år)

 
Läs mer på Barnperspektivet.se under Tema Förskola & Skola/Stöd och hjälp i skolan

Rådgör, diskutera och dela erfarenheter med andra föräldrar på Barnperspektivet.se/Forum

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler